Kategori: Övrigt

Boktips: The long emergency

Av , , Bli först att kommentera 0

 

The long emergcy, den långa nödsituationen, syftar på den period av resursbrister och energibrister som vi håller på att gå in i, som jag skulle vilja säga att finanskrisen var startskottet på. Denna period kommer vara något helt annat än den oljerika perioden vi genomlevt de senaste 100 åren, och något vi kommer få vänja oss vid. Vi kommer aldrig tillbaka till dessa rika tider, om inget alternativ till olja hittas, något som då boken skrev inte fanns.

Boken är skriven 2005, men är ändå aktuell. Bland annat så förutspådde han den bostadsbubbla i USA som finanskrisen skulle kretsa kring.

The long emergency är också lång. 300 sidor liten engelsk text, den tog sin tid att plöja igenom, och är man  inte väldigt intresserad så är det inget jag rekomenderar.

Själva konceptet "long emergency", alltså en tid med sociala, ekonomiska, politiska,  och andra svårigheter, blandat med klimatförändningar,  i takt med att vi blir allt fler som ska dela på allt mindre resurser tror jag är ganska rätt. Men utvecklingen kan ändras, om man ser den nya utvecklingen inom fusionskraften, där "cold fusion" kanske inte är så långt bort.

Billig energi är den största faktorn i det som kommer ge upphov till "the long emergency", men med billig energi från fusionskraft så kommer det troligen bli mer av ett "short emergency". Dock är vår matförsörjning mer hjälpt av billig olja och gas än den är av el. Så det är troligen inom matförsörjningen nödsituationen kommer bli som störst, något som vi redan märkt av i bland annat egyptien.

Så min bedömning är att vi kommer få en period av olika mer eller mindre allvarliga "nödsituationer", men inte så lång och djup som denna boken vill mena på. Dock tror jag att mänskligheten mår bra av att sudda ut, vända blad och börja om på nytt, och göra oss av med gamla ohållbara vanor och system – och där kan en mer eller mindre lång nödsituation kan göra det möjligt.

Saudiarabien kan inte odla vete längre

Av , , Bli först att kommentera 0

 

Saudiarabien har länge varit en veteproducerande nation. Ända sen man kom på att man att kunde pumpa upp vatten ur sina fossila akvafärer har man kunnat konstbevattna sina odlingar – något som är en nödvändighet i detta torra ökenland.

En fossil akvafär är ett färskvattenförråd som inte fylls på kontinuerligt, likt grundvattnet, utan liknar mer en oljekälla, fast med vatten. Saudierna använde samma metoder för att ta upp olja till att ta upp färskvatten.

2008 så märkte man att vattnet höll på ta slut. Det hade blivit som att dricka läsk ur ett glas med sugrör – vattnet flödade i en jämn takt, för att sedan abrubt ta slut. Och utan konstbevattning, ingen veteskörd,  något som grafen ovanför visar.

Från 2007-2010 så minskade skörden kraftigt. och man bedömer att 2012 kommer man skörda vete för sista gången, för att därefter bli helt beroende av import, från till exempel Ryssland. Och hur det kan vara att vara beroende av veteimport har vi sett i fallet Egyptien, där ökade matpriser och matbrist ledde till storskaliga protester som så småningom störtade regimen.

Hur stor är risken för matbrist i Saudiarabien? Och vad händer med oljeexporten om det saudiska kungahuset störtas av ett hungrigt folk?

Frågan är: Hur kommer detta påverka oss i Sverige, och varför finns inga riskanalyser för frågor som denna – en fråga med inte försumbar sannolikhet, och potentiellt förödande konsekvenser? Helt oansvarigt av Svenska politiker.

Läs mer

Förstatliga skolan

Av , , Bli först att kommentera 0

Kommunerna snålar in på lärarlönerna. Ofta så hamnar lönen precis på minigränsen i löneavtalet. Detta trots att lärarna är bland den viktigaste yrkesgruppen för Sveriges framtid.

Detta innebär en risk för Sveriges framgångar i framtiden.

Nu är det så att staten delar ut direktiven för hur skolan ska styras, medans kommunerna har det ekonomiska ansvaret. I många av våra kommuner har man ofta svåra budgetbeslut att fatta, och då hamnar ofta lärarlönerna långt ner på prioriteringslistan.

Detta är ännu ett exempel på suboptimerning. (Suboptimering är en term inom företagsekonomin där en del av ett företag gör ett beslut som är bra för den enskilda delen, men dåligt för företaget som helhet.)
Det som är ett bra beslut för en del av landet, kommunen, blir dåligt för landet i stort. Just suboptimeringen är ett stort problem idag, och genom att förstatliga skolan, kan vi komma ifrån det. Då blir de som betalar och de som bestämmer samma instans, och man kan se saker utifrån ett större perspektiv än kommunerna kan då dom beslutar om viktiga frågor för skolans del, till exempel lärarlönerna.

Vi behöver ha bättre personer som lärare. Ett sätt att få till detta är att öka statusen på läraryrket, och ett sätt att göra detta är att höja lärarlönerna.

Sluta med suboptimeringen – börja återförstatliga.

Boktips: The impending world energy mess

Av , , Bli först att kommentera 0

Jag tänkte tipsa om en bok jag läst. Den heter "The impending world energy mess: What it is and what it means to you."

Den är skriven av bland annat Robert Hirsch, en energikonsult som tidigare arbetat som energirådgivare åt den amerikanska regeringen.

Boken försöker beskriva vår nuvarande energisituation på ett sätt som inte kräver djupa kunskaper inom fysik eller motsvarande, utan mer för "vanligt folk". Jag tycker dom lyckas ganska bra, boken går in och förklarar egentligen allt man behöver veta, utan att bli för teknisk eller långrandigt.

Den har många bilder och de viktiga meningarna är skrivna i större text, vilket gör den lämpad för att bara snabbt bläddra i också.

Precis som namnet antyder, så handlar boken om den energiröran vi står inför, och som vi redan ser symptomen av, i form av finanskrisen 2008, de nu snabbt stigande oljepriserna osv.  Boken fokuserar på de två viktigaste energiområdena, olja och el, och går igenom allt från hur olja bildas, hur ett fält utvinns, till alternativ energiprodktion – vind, sol, bioetanol osv. Går igenom det mesta utan att bli för teknisk.

Så vill du veta vad detta handlar om och bara orkar läsa 200 sidor, då är detta boken för dig.

Individualismen – the rant

Av , , Bli först att kommentera 1

Dagens samhälle, särskilt moderaternas, bygger en människosyn på att alla människor är starka och drivna.

Men hur sant är det?

Jag tänkte nu orera och gräva lite i detta högst icke-politiskt-korrekta ämne. För för att anta att alla människor inte är starka, är ju att säga att människor är svaga. Och ingen människa är väl svag och orkeslös?

Om du frågar 1000 socialarbetare och vårdanställda om alla människor är starka, kloka och drivna så är jag övertygad om att du får ett skratt och ett nej till svar. Ta pensionssystemet som exempel. Då dagens sammhälle tar för givet att folk är starka, drivna och engagerade så har man infört ett system där folk själv ska gå in och styra sin pension. Dock så visar det sig att 7/10 inte kan göra ett bra val. Det finns followers och do’ers, och jag skulle tro att 7/10 är followers och 3/10 do’ers. Problem uppstår om man antar att alla är do’ers, något som håller på att hända.

Männsiskan, i alla dess former, är inte i fokus i dagens sammhälle, idag handlar allt om pengar och ekonomisk tillväxt. Jobben är viktigare än människan i moderaternas sverige, man ska jobba till varje pris. Systemet skiter i om folk mår dåligt eller är sjuk, det ska tjänas pengar.

Pengar ja. En mycket stor andel av våra chefer är ekonomer. Men hur mycket kan våra ekonomer om ledarskap? Förr i tiden var var och varannan chef reservofficer. Detta är något som knappast förekommer bland handels/stureplans-bratzen idag som växt upp i omvärldsavskilda bubblor på östermalm, och som kommer bli våra framtida ekonomer och därmed också chefer.

Ekonomistyrning är ledarskap för dom fega och svaga. Visst att siffror är viktiga, men tittar man bara på siffror och det som går mäta så missar man ofta saker. Det är mycket enklare att jämföra siffror än att jämföra det som inte går att räkna i kronor och ören. Ju fler perspektiv och saker man tänker på inför ett beslut, destå bättre beslut, som jag beskrivit i en post tidigare.

Sen idag så är tendensen att man man outsourcar för att spara pengar. Detta är inte bra, då man förlorar heltsperspektivet, begränsar antalet perspektiv man har på en fråga, och inbjuder till suboptimering. Suboptimering är en term inom företagsekonomin där en del eller sektion av ett företag tar ett beslut som är bra för den enskilda delen, men dåligt för företaget i stort. Så har det blivit i sammhället idag, ta friskolorna som exempel.

Vidare kan man också se moderaternas skattesänkningar som en sorts suboptimering. Man för över det ekonomiska ansvaret på den enskilda individen, och förlorar därmed den helhetssyn som är nödvändigt för att få ett så bra samhälle som möjligt.

I dessa tider med liberala strömmningar så minskar också tilltron till våra myndigheter. Ju mer man kan ta för givet destå mer känner man att man inte behöver den välfärd som vårt sammhälle förser oss med.

Men vi måste hjälpas åt. De senaste 50 åren så har vi haft en kraftigt ökande välfärd, som berott på en kraftig ökning av energitillgången. Detta har gjort att vi kunnat ta en massa saker för givet, men i takt med att energitillgången och därmed också välfärden minskar så kommer vi bli allt mer beroende av varandra, och tvingas hjälpas åt för att inte förgås.

Hoppas vi inte hinner förändra och anpassa vårt samhälle till en mer individualistisk infrastruktur innan kriserna sätter in och vi inser att vi behöver varandra.

 

 

Best case scenario

Av , , Bli först att kommentera 0

För att balansera upp bloggen lite efter mitt "worst case scenario", så att inte alla som läser den ska bli alltför rädda så tänkte jag här skriva ett "best case scenario", om hur bra allt skulle kunna bli:

Under sommaren körde folk mindre bil än vanligt, man semestrade i större utsträckning hemmavid, så bensin och oljepriserna nådde inte den förväntade nivån det nått bara något år tidigare, utan priset stabiliseras på en lägre nivå. Folk gnetar på och går till jobbet, ekonomin rullar på. Sommaren ger bra skördar, och oroligheterna i mellanöstern dämpas, sen de olika ledarna gått med på folkets krav, och i vissa fall avgått.

En vacker oktoberdag så presenterar en italiensk uppfinnare sin nya uppfinning. Det är en liten reaktor på några kilowatt, som kopplats ihop till en 1 MW-anläggning. Det finurliga med denna reaktorn är att den drivs av nickel – det är världens första fungerande fusionsreaktor, kall fusion dessutom, samtidigt som den är helt säker. Efter Ponzi och Fleishman misslyckats med en tidigare visning av ett fusionsexpriment 1989, så var skepsisen stor, men ingen kunde förneka att kraftverket stog där. Samtidigt visas också principen hur det fungerar, och forskare över hela världen kliar sina huvuden.

Som svar på nyheten skenar börsen, glädjeyra uppstår. Tusentals investerare och regeringar ställer sig i kö för att köpa ett kraftverk. Italien och Greklands (där reaktorerna byggs) ekonomier jublar, Euron återhämtas. Uppfinnaren sluter avtal med flera fabriker runt om vi världen och det börjar fullkommligt spruta ut reaktorer, i alla länder bygger man sådana reakorer, många av dom färdiga på bara någon månad.

Detta leder till ett mycket lågt elpris. Elpriset blir i vissa länder så lågt att nya investeringar blir olönsamma, i vissa av dessa länder svarar man genom att förstatliga elmarknaden. Alla kolkraftverk stängs, kärnkraftverken går på sparlåga. Elen blir i princip gratis.

Denna billiga energikälla leder till en kraftigt ökande forskning på hur man kan använda el. Forskare kommer på ett sätt att med vätgas (H2) och koldioxid CO2, skapa metangas CH4. Detta minskar klimatförändringarna kraftigt.
Ur metangasen kan man sedan utvinna både gödsel och flytande bränslen, enligt tidigare kända metoder. Denna ökning av gödsel stoppar det innan detta skenande gödselpriset, och gödsel blir också nästan gratis vid detta laget. Likaså med oljan, den naturliga nergången i oljeprodktionen ersätts av denna uppgång i NGL, natural-gas-liquids, alltså de flytande bränslet gjort på gasen.

Samtidigt i odlingsområdena har man kommit på att man kan använda dessa nya kraftverk för att avsalta havsvatten för att fylla på de färskvattenlager, akvafärerna som länge använts som vattenkälla för konstbevattning och som fram till detta höll på att ta slut.

Tack vare detta, att både färskvatten och gödsel blivit väldigt billigt, så medför det en ökad tillgång på mat, världssvälten minskar, samtidigt som de nya kraftverken starkt bidragit till ökad välfärd över hela jorden.

På wall street så har man insett att nya tider kräver ett nytt ekonomiskt system. Federal Reserve går med på att bli avvecklat, och man inför ett system där bara regeringen kan skapa pengar, i form av infrastruktur, sjukvård, skolor och annan välfärd – som i sin tur ger jobb och ruljans i ekonomin. Detta istället för idag då banker kan skapa pengar, och  regeringar behöver låna av privata banker (som skapat pengarna), och sen betala igen med ränta. För att balansera upp så inte pengarna blir värdelösa i detta nya systemet så inför man en skatt, som ska då motsvara inflationen.

Jag säger samma som i worst case scenariet: Otroligt? Javisst. Orimligt? – Läs bloggen.

 

Worst case scenario

Av , , Bli först att kommentera 0

Här kommer lite "doomer-porn", känsliga läsare undanbedes

En kraftig torka drabbar "the corn belt" i USA, 40% av skörden av sojabönor och majs går förlorad. Samtidig upplever även Kina svåra översvämmningar och tappar en stor del av sin risskörd.  Kina och USA stoppar och minskar exporten för att kunna föda sin egen befolkning. Detta leder till att matpriserna skenar i resten av världen.

I många länder i mellanöstern så får folket nog. Diktatorerna i dessa länder har länge kunnat komma undan med sitt förtryck, men utan mat så har folket inget mer att förlora. Detta drabbar oljelandet saudiarabien mycket hårt. Oroligheterna eskalerar och drar upp oljepriset till skyhöga rekordnivåer.

Denna ökning av oljepriset, som leder till ökade energipriser, samtidigt som matpriserna ökar, leder till att väldigt många inte har råd att betala lånen på sina bostäder. Vi får en liknande krash som 2008, med banker som kollapsar. USA, som redan är skuldsatt upp över öronen, går in och räddar bankerna, igen, liksom alla andra västländer. Att regeringarna räddar bankerna medans vanlig folk har mycket stora problem med att få mat på bordet, och nu inte har något jobb att gå till, börjar få nog. Stora protester uppstår, regeringar faller.

Samtidigt så har nu efterfrågan på olja på grund av den finasiella oron fallit till väldigt låga nivåer, igen, så även priset. Detta gör nästan all oljeproduktion olönsam, samtidigt som det omöjligör nya investeringar, då ingen vill investera i oljeproduktion då priset går upp och ner som en jojo. Den globala oljeprodktionen faller som en sten.

Detta leder till att många mackar står tomma, och lastbilarna slutar gå. Efter bara ett par dagar så börjar hyllor i affären gapa tomma. Folk blir alltmer desperata. Samtidigt skenar priset på konstgödsel och diesel, på grund av brist, så många bönder får inte ihop sina kalkyler inför den närstående inköpen inför vårsådden. Många bönder väljer därför att inte fortsätta med sitt jordbruk till våren.

Folk är nu utan jobb, utan mat och utan drivmedel. Nästan ingen kan betala sina lån på huset, samtidigt som man tar ut sina pengar från banken, för att spendera eller för att man förlorat förtroendet för bankerna. Aktiemarkanden har ju under denna period tappat väldigt mycket. Detta leder till att alla banker går i konkurs, regeringar har inte råd att rädda allihop. Och utan bankerna står vår ekonomi helt stilla. Dessutom är det mitt i vintern vid detta laget, temperaturerna är längre än på många år och snöfallet större än nånsin.

Hur skall det sluta?

Otroligt? -Javisst. Orimligt? – Läs min blogg.

Brasilien då?

Av , , 2 kommentarer 0

Ni kanske har hört talas om att det finns stora mängder olja i havet utanför brasilien. Kommer då detta påverka den globala oljemarkanden nämnvärt?

Det korta svaret är nej.

Deras olja kommer nog inte någon annan än Brasilianarnas till gagn. Detta då de med all sannolikhet kommer använda den mesta oljan själv. Även om oljeproduktionen går upp så kommer den att ätas upp av den inhemska konsumptionen. Man använder idag ungefär 2,5 miljoner fat per dag, men producerar bara 2, vilket idag gör landet till en nettoimportör. Man beräknar att man kommer kunna producera 4 miljoner fat per dag om 10 år.

Dock så kommer också konsumptionen att öka i takt med att det blir ett rikare land, då fler får bilar osv, vilket kommer äta upp en stor del av den nya produktionen, om inte hela. Man använder idag 12000 fat per dag/1000 innevånare, sverige använder ca 40000 per 1000 innevånare. Om Brasilien, som har har nästan 200 miljoner innevånare, ska upp i Sveriges nivåer så kommer dom använda  ungefär 3 gånger mer olja än idag, vilket skulle innebära att dom aldrig kommer kunna exportera någon olja, utan istället konkurera med alla länder om den minskande oljeimporten.

 

Risk management

Av , , Bli först att kommentera 0

För alla er ekonomer som kikar in på bloggen så vill jag bara påpeka att termen "risk management" inte direkt har något att göra med det ekonomer pratar om då dom pratar om risk management, dvs risk i olika placeringsalternativ, typ på aktiemarknaden.

Denna blogg använder begreppet i ett mer ekologiskt sammanhang. KTH ger en kurs i just risk management, och dom skriver ganska bra vad det handlar om:

"…riskhantering, som syftar till att man skall undvika oplanerade händelser som kan skada människor, miljö, egendom."

Det handlar alltså om att identifiera riskerna mot människor, miljö och egendom som vi nu står inför, och i viss mån också hur man hanterar följderna.

Riskhantering med andra ord.

 

Matsäkerheten då?

Av , , Bli först att kommentera 0

Tidningen The nation har gjort en artikelserie med intervjuer med olika forskare och personer inom hållbarhetsrörelsen. Jag rekomenderar att se alla, men tänkte prata lite om en av dessa intervjuer. Lester brown är en amerikans forskare inom miljö och jordbruk, och har skrivit boken "World on the edge", och pratar lite i denna intervjun om matsäkerheten i världen.

 

Han hävdar att många länder börjar nå kulmen i den mängd mat de kan producera, på grund av brist på vatten, klimatförändringar och annat, och han visar på hur sårbart vårt samhälle är.

Sommaren 2010 drabbades den Ryska veteskörden av kraftig torka, med ett bortfall på 40% av skörden. Detta ledde då till exportförbud av vete från ryssland, vilket slog hårt mot importländer som Egypten. På en mätt mage sitter ett glatt huvud, men på en hungrig mage sitter ett argt huvud. Har man inte ens längre mat så har man inte så mycket mer att förlora, vilket vi har sett nu i Egyptien och på fler håll. Spannmålspriserna har idag i Sverige har gått upp 70-90% på 1 år. Hur ser det ut om ett år?

Skulle en torka likt den i Ryssland ske i det amerikanska majsbältet, dvs området kring Chicago, så är vi mycket illa ute. USA skulle stoppa exporten, vilket skulle leda till kraftigt ökade priser, vilket skulle leda till fler exportländer skulle stoppa exporten för att få ordning på priserna, vilket lämnar importländerna i sticket. Vi i Sverige importerar mer mat än vi exporterar, vilket gör oss till ett importland.

Hur står det till egentligen med matsäkerheten i Sverige?

(PS. Googlar man ordet "matsäkerhet" så får man ungefär 12000 träffar, vilket är lite. Några bloggar och peak oil och liknade, och lite anticimex, men inget om detta från SLU, MSB (myndigheten för sammhällskydd och beredskap) regeringen eller liknande. Har Svenska myndigheter någon koll på detta?.DS)

Presentation

Vad är det här då?

En blogg där jag försöker förklara och analysera olika risker som vi står inför, främst inom energi och ekonomi-området.

Vem är du då?

Jag är en Civiliingenjörsstudent från Umeå som till hösten börjar Masterprogrammet i teknik och hållbar utveckling på KTH. Jag har ett stort intresse för de händelser vi nu ser i vår omvärld, med dyrare energi, mindre matproduktion, ökande skuldberg, osv. Jag tänkte här titta på vilka följder detta har, både globalt men även lokalt.

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se