Hanssons spaning

IT, digitalt liv och nya medier

Blogg-tjejerna tar över

Av , , 1 kommentar 3

Umeå är Sveriges främsta bloggstad, utan tvekan. Här finns Foki, Underbara Clara och Josefin, tre unga tjejer som tar för sig på nätet och samlar tusentals läsare varje dag till sina bloggar. De gör Umeå till en lite bättre stad att leva i. Kanske borde dessa tre tjejer få bli hedersmedborgare i staden. Eller utses till Årets Västerbottning. Åtminstone för ett år : )

Sveriges främsta bloggare bor i Umeå. Det är inte helt fel att säga så sedan Anchisa Wallström, på nätet känd som Foki, tog hem hela tre priser i lördagens Blog Awards 2009, anordnad av VeckoRevyn. Foki fick pris för Årets mest originella blogg, Årets nykomling och Årets blogg! Det är stort och firande blir det säkert på Minervaskolan i Umeå där Foki går på Natur.

– Jag försöker aldrig vara någon som jag är inte är, jag är alltid mig själv när jag skriver!, säger Foki i en intervju i VeckoRevyn.

Tre råd ger hon också i intervjun till alla sina tusentals läsare: ”Man ska alltid tro på sig själv, våga vara sig själv, och aldrig acceptera skitsnack från någon.”

Att Anchisa Foki Wallström är populär syns tydligt i alla uppskattande kommentarer som ommer in till hennes blogg. Signaturen Linnea skriver på Fokis blogg: ”Foki jag är väldigt glad över att du vann tre priser.För du är min förebild du är alltid positiv glad och framåt.Jag gick in på alla datorer i skolan och röstade på dej”. 

Och i samband med en intervju med Foki i Västerbottens Kuriren visar signaturen emmy att också hon är ett hängivet fan när hon skriver om Foki: ”Bästa tjejen som finns,vill bli som henne,vill ha samma kläder vill ha samma hår och allt som hon har !!!!!”

Foki, Underbara Clara och Josefin Isaksson
Men Foki är inte ensam storbloggare i Umeå. Josefin Isaksson och Clara Lidström (Underbara Clara) har också en stor skara hängivna fans i läsekretsen.

Josefin Isaksson har sedan flera år skrivit på vk.se och Josefins blogg ligger ständigt i topp i antalet besök. Gränser och tabun har aldrig varit något för Josefin Isaksson. Hon har alltid velat bryta ny mark. Som liten klättrade hon upp och kissade på skolans tak. På högstadiet var hon basist i punkbandet Ungjävlar med egna låtar som Hata raggare, Borgarsvin och Överklassfitta. Idag är tangentbordet hennes bästa vän. Med sina dagliga texter ger hon sin bild av hur det är att vara ung i Umeå och hennes blogg, som finns på tidningen Västerbottens Kuriren, är tidningens mest lästa.

De unga tjejerna regerar på nätet
Josefin Isaksson har också märkt att de unga tjejerna regerar på internet.
– Det är verkligen de unga tjejerna som har tagit över makten på nätet. Det märks jättetydligt, alla storbloggare är ju tjejer, säger Josefin Isaksson i en intervju i Västerbottens Kuriren.

– Jag tror att det handlar mycket om att tjejer är bättre på att uttrycka sig och på att prata känslor. De analyserar sig själva och är intresserade av att läsa om andra som gör det, fortsätter hon.

Clara Lidström, Underbara Clara, är också mycket omtyckt och har en stor läsarskara som följer henne troget och uppmuntras av det hon skriver. I en kommentar på ett av hennes blogginlägg skriver signaturen Annie: ”Du är sjukt bra. Och du ska veta att du verligen inspirerar till att våga stå för det man tror på.”

Umeå utsågs som Årets IT-kommun 2007  och som Årets ungdomskommun 2008
Det är klart att det i en sådan kommun också finns tre av landets främsta unga bloggare!

 

Idol nu också på nätet

Av , , Bli först att kommentera 0

Idol rullar för fullt i tv:n med Tove, Erika och Rabih, tre artister från Västerbotten.

Och det är fantastiskt att se hur internet följer upp tv-programmet, online, på samma gång, i ett och samma svep. Jag loggar in på Twitter, mikrobloggen som så många talar om denna höst, och jag ser hur folk knattrar febrilt på sina tangentbord om idolernas goda och dåliga sidor.

Bara för en stund sedan sjöng Erika Beat it! och twitter-folket jublar och de skriver:

”Erika är BRA!”

”Erika: Yeah! Bäst ikväll! Bäst låtval, bäst röst, bäst framträdande. Hoppas med spänning på Aretha Franklin-tema”

”Erika chockar – hon har lämnat kyrkokören och knyppelkursen #idol09 Hennes bästa hittills! Men hon har ett tunt register. Synd.”

”En kaxig Erika med attityd och lagom sandpapprade stämband! Nice!”

”Idag är Erika grym för första gången. Men det tycker väl inte juryn då förstås”

Vi är nu inte många år från att tv och internet helt och hållet sammansmälter. De flesta har idag fortfarande en tv-apparat och en dator. Men när Umeå firar kulturhuvudstadsår och  Idol 2014 rullar fram då sitter vi i våra hem och lyor med bara en skärm där både tv och internet syns samtidigt.

Våra hem kommer att förändras. Helt klart.
 

Bön för arbetslösa

Av , , Bli först att kommentera 1

Mer än 16 000 böner har skrivits in på Svenska kyrkans bönesajt sedan den öppnades i slutet av augusti. Här förs det virtuella digitala rummet samman med människors högst påtagliga konkreta vardag.

Med store respekt för alla dessa tankar vandrar jag runt bland alla dessa böner. Bakom flera av dem anar jag livssituationer som är präglade av såväl sorg som glädje. Här finns böner som färgats av en vardag som tynger och där varje dag är fylld av oro. Men här finns också människors lovsånger över en natur som är obeskrivligt vacker men skör, eller glädjerop över en livspartner som är god att leva med.
 

Bland alla bönerna upptäcker jag flera som handlar om arbetslöshet. Här finns syskonet som bekymrar sig över sin syster vars liv präglas av att inte ha ett arbete att gå till:
”Min syster har varit arbetslös i 9 månader nu, hon börjar må dåligt, hon har varit uthållig länge nu, låt henne få ett jobb gud”

Men här ber också de som själv länge varit arbetslösa och varje dag tvingas stå vid sidan av, utan jobb, utan arbetsgemenskap med andra:
”Gud, nu har jag varit arbetslös i mer än ett år… Gud, gör mig stark”
eller
”Jag ber om att få ett arbete efter många års arbetslöshet”

Bönerna som skrivs ner på bönesajten kan läsas på Svenska kyrkans webb men de skrivs också ut och bärs fram i domkyrkorna runt om i landet. På så sätt samspelar det virtuella rummet på internet med det fysiska rummet i kyrkan. Hopp och förtröstan som formuleras till böner på datorskärmar runt om i Sverige förs via nätet fram till kyrkans altarbord av trä och marmorsten. På så sätt är det inte längre två olika rum utan det virtuella och det fysiska smälter samman till en enda enhet.

Det blir allt mer fel att tala om internet som om det var en värld för sig dit man ”kliver in”. Istället samspelar cybervärlden med den fysiska världen. Nätet gör människor delaktiga i varandras liv när de på detta sätt får ta del av glimtar ur varandras liv och låta dessa tankar också bäras fram av människor som möts i kyrkan. 
 

Bildoktorn blir utan jobb

Av , , Bli först att kommentera 0

Kommer du ihåg bildoktorn Bosse? Han som kunde lukta och lyssna sig fram till vilket fel det var på en bil. Han var med i tv men jag hörde honom också på radio där han fick lyssna på ljud från olika bilar och han kunde bara utifrån det berätta vad som behövde lagas.

Det blir tufft med jobb för bildoktorn Bosse i framtiden om han inte vidareutbildar sig i datorteknik. Jag märker det i en fråga som han får i Aftonbladets motorspalt.

Mannen med en Peugeot frågar vad han ska göra när märkesverkstaden inte kan komma i kontakt med datorn i bilen för att köra sina kontroller. Bildoktor Bosses svar blir kortfattat och nästan lite resignerat: "Om verkstaden inte kan komma i kontakt med datorn så ligger felet antagligen i datorn – bara byt – antingen dator eller bil."

Datorn snart viktigare än skiftnyckel
Datorn blir allt mer viktig för bilverkstaden upptäcker jag när jag med lite panik i blicken styr in mot kundmottagningen eftersom motorlampan på instrumentbrädan bårjat lysa. Jag anar att det är en varningslampa, symbolen ser ut som en motor, och jag tänker mig att en bilmekaniker måste nu dyka ner i motorrummet för att inspektera vad som gått fel.

Men inte alls dyker det ner någon mekaniker under min huv. Istället kommer verkmästaren ut med en liten väska som han har en bärbar dator i. Nästan som en datortekniker börjar han leta efter ett diagnosuttag i min bil. Han visar mig var det sitter, jag har aldrig sett det förut, det sitter precis under rattstången.

Ställer diagnos på motorn
Så ställer han en diagnos på motorn genom att låta den bärbara datorn dator kommunicera med datorn i min bil. Jag får titta på skärmen till verkmästarens dator och med fingret pekar han på raden där det står att katalysatorn inte fungerar bra. Han visar sig mig också hur han på skärmen kan se historiken kring motorn. Han ser när andra mekaniker varit inne och också kollat katalysatorn och han berättar för mig vad de gjort.

Allt i min nya bil styrs av bilens dator. Datorn styr hur mycket bensin som ska sprutas in, hur mycket luft som ska blandas med bensinen, när tändstiften ska tändas, att avgasreningen fungerar på bästa sätt. 

Det verkar som att det snart bara är lufttrycket i däcken som inte styrs av bilens dator.

Och om Bosse bildoktor inte skaffar dator så får han nöja sig med att kolla däcken på min bil.

Mobilförbud i bilen

Av , , 2 kommentarer 0

Ska bilförare förbjudas att prata i mobiltelefon? Flera andra europeiska länder har redan infört olika former av förbud. Nu måste Sverige också göra det, menar ett stort antal riksdagspolitiker som i flera olika motioner väcker frågan.

Debatten om mobilprat och bilkörning har varit aktuell under hela 2000-talet. Frågan har också varit upp i riksdagen tidigare år, men man har vid de tillfällena inte velat ta beslut om strängare lagstiftning. Motionerna som nu är aktuella hittar du längst ner i detta inlägg.

Men opinionen ute i landet verkar bli allt starkare för ett förbud. I en undersökning som TV4 Nyheterna och Novus Opinion har gjort i september 2009 svarar 55 % av drygt 1000 tillfrågade svenskar att det bör vara förbjudet att prata i mobil när man kör bil. Däremot menar 8 av 10 att det ska vara tillåtet med handsfree. Se inslag i TV4.

Mobilprat större risk än trafikonykterhet
Debatten väcker heta känslor och på nätet hittar man många diskussioner om mobiltelefoner och bilkörning. Många är för ett förbud. På Expressens webb skriver signaturen brych:
”Sätt in störningsskydd i bilarna, det skulle göra större nytta än dessa alkolås eftersom det är bevisat att de som pratar i mobil är en större riskgrupp än berusade förare! ”

I tidningen PC för Alla diskuteras också mobilförbud och där skriver en läsare: ”Skulle någon krocka med mig, och jag märkte att personen snackade i mobil vid tillfället, då skulle jag köra ner mobilen i halsen på honom/henne!”

Vägverket stöder också ett förbud. Sedan flera år har man propagerat för strängare lagstiftning och i en broschyr från 2005 skriver man ”Det är själva pratet som försämrar din reaktionsförmåga, ger dig tunnelseende och på olika sätt gör dig okoncentrerad och trafikfarlig”.

Snabb teknikutveckling ger nya mobiler
Men även omopinionen är stark för ett förbud har lagstiftarna många aspekter att väga in. En är den snabba utvecklingen av mobilteknik. Idag behöver man använda åtminstone den ena handen för att ringa eller skicka sms samtidigt som man kör. Läs till exempel hur bussföraren styrde med armbågarna när han skulle skicka ett sms.

Men i framtiden kan hanteringen av mobiltelefoner bli enklare. För tekniken utvecklas och inom säg tio år köper vi kanske bilar som har inmonterade mobiltelefoner som hanteras på samma enkla sätt som blinkers, helljus eller växelspaken. Och då måste kanske en strängare lagstiftning rivas upp.

Men i dagsläget är detta inget argument för riksdagspolitikerna som nu motioner om förbud av olika slag kring mobilprat för bilförare. Vad riksdagen säger återstår att se. Frågan tas upp i vinter eller till våren 2010.

Exempel på motioner om mobilförbud
Marianne Watz (m): Förbud för förare att använda mobiltelefon under körning
Annicka Engblom (m): Mobiltelefoner i trafiken
Björn Hamilton (m): Samtal i mobiltelefon under bilkörning
Ann-Christin Ahlberg (s): Mobiltelefon i bilen
Peter Pedersen m.fl. (v): Trafik och social hållbarhet
Helena Bargholtz (fp): Mobilförbud i bilen
Staffan Danielsson och Erik A Eriksson (c): Mobil handsfree
 

Unga får stöd på nätet

Av , , Bli först att kommentera 0

Nu blir internet en ny plats att möta ungdomar på. Fritidsledare från några av landets kommuner ska från denna vecka surfa runt och möta unga på sajter som Facebook, MSN och Apberget. För där ungdomarna är, där ska också fritidsledarna finnas, resonerar man.

Den nya metoden kallas för nätvandring och liknar på ett sätt de nattvandringar och uppsökande arbete som fritidsledare alltid har gjort på skolor, torg och festivaler. Men eftersom många ungdomar idag ofta är ute på nätet vill man också pröva om det är möjligt att möta dem när man är uppkopplad via datorn.

Allt fler organisationer och myndigheter prövar idag att gå ut på internet för att möta ungdomar. BRIS har sedan fler år haft stort genomslag med sin Brismejl, olika kyrkor har aktivt deltagit på Lunarstorm och Fryshuset i Stockholm har sedan ett par år nätvandrare på populära ungdomssajter.

Att finnas på nätet tillsammans med ungdomar är en utmaning. Ofta är kontakterna mer rakt på sak än vid fysiska möten. På nätet kan man ibland komma fram fortare till det som bekymrar ungdomarna. När de vuxna nätvandrarna öppet visar att de är till för att lyssna och stötta tar många ungdomar chansen att skriva till dem om ätstörningar, självskadebeteenden och slitningar med självförtroende och självbild.

Bris berättar på sin webb om de viktiga frågor som barn och ungdomar ställer till dem via nätet. En flicka skriver:
"Jag vet inte vad jag ska göra. Jag känner att jag skulle vilja skära mig men jag kan inte göra det, för min pojkvän har fått mig att lova att aldrig skada mig själv igen. Gör jag det så lämnar han mig och berättar allt för mina föräldrar… Men vad ska jag göra?"

En annan ungdom skriver till Bris:
"Min situation hemma är inte är så bra som den skulle kunna vara på grund av att jag har en pappa som är extremt dum. Han får mig att känna mig värdelös, dum och oälskad."

I dessa nätkontakter med barn kan ofta se att ligger en stor skillnad gentemot mötena i den fysiska världen där det ofta behövs flera möten med relationsskapande samtal för att man ska vilja öppna sig. 

Skellefteå startar nätvandring
Anette Forss är en av fritidsledarna i Skellefteå kommun som från denna vecka är med och möter ungdomar på internet. Hon är själv inte alls van vid att chatta eller finnas med på olika nätsajter så för henne är det en ny upplevelse som är både spännande och utmanande.

Främst kommer Anette och hennes kollegor att röra sig på Apberget, som är en stor community för ungdomar i Skellefteå. På Apberget är nästan alla Skellefteåungdomar med och då är det en lämplig mötesplats också för fritidsledare att finnas med på.

”Men vi ska inte snoka utan vi är till för de som vill ta steget själva och prata med oss”, förklarar Anette Forss.

Genom att gå ut på internet tror Anette att de också kommer att möta ungdomar som annars inte besöker fritidsgårdarna.
   
”Vi hoppas även på att nå de som sitter hemma och inte besöker fritidsgårdarna. Kanske kan vi på det här sätt nå killarna som spelar dataspel och inte går ut så mycket”, säger Anette Forss.
 

Fritidsledarna kommer att finnas ute på internet fram till mars 2010 i denna första testperiod. Arrangör är Föreningen framtidens fritid tillsammans med Skellefteå, Malmö, Lidingö, Tyresö och Täby kommuner. Verksamheten stöttas av Ungdomsstyrelsen.
 

Fakta om datorberoende behövs

Av , , 2 kommentarer 0

Datorberoende är ett begrepp som behöver definieras tydligare. Finns det personer som är datorberoende? Hur många handlar det i så fall om? Finns det särskilda riskgrupper och vilka beteenden ska räknas som datorberoende?

Det här är frågor som vi vet alltför lite om och behovet är stort av grundlig kartläggning om fenomenet. I Umeå kan Skolhälsovården vara en viktig aktör för att samla in fakta och skapa kunskap kring frågorna.

Sara HelmreusUmeå är en av Sveriges främsta IT-städer. Här har till exempel alla 16- och 17-åringar genom sin gymnasieskola en egen bärbar dator. Så jag vänder mig till Sara Helmreus, chefsskolsköterska för gymnasieskolorna i Umeå kommun. Hon och hennes team möter ungdomar som använder dator mycket och hon menar också att allt fler inom skolhälsovården har börjat uppmärksamma frågor om datoranvändning. Men det är inte lätt att upptäcka eventuellt beroende, menar hon.

”Det som vi uppfattar som ett problematiskt användande kanske inte eleven uppfattar som problematiskt”, säger Sara Helmreus i telefon till mig.

Hon berättar att Skolhälsovården i Umeå är aktiv på många sätt för att tidigt fånga upp risker med hälsan bland eleverna. Man går till exempel ut i klasserna och erbjuder alla gymnasieelever i årskurs ett att komma till skolhälsovården. Det blir då ett tillfälle då man får tala om hälsa, sexualitet och allmän livsstil.

Ingen statistik över datorberoende
Men någon statistik över eventuellt datorberoende i Umeå kommun har man inte och det finns inte heller fastlagda kriterier för hur ett sådant beroende ser ut. Just frågor om datorberoende är så pass nya så de finns inte med i de dokument som styr skolhälsovården. Socialstyrelsens riktlinjer föreskriver bland annat att skolhälsovården ska verka för sunda levnadsvanor, arbeta för en säker och god arbetsmiljö för eleverna och uppmärksamma förhållanden i elevernas närmiljö som kan innebära ökad risk för skador och hälsa. Men något specifikt om datorberoende finns inte i riktlinjerna.

Sara Helmreus menar dock att frågor om datorberoende kan bli allt mer aktuella framöver, inte minst eftersom alla elever i Umeås gymnasieskolor idag får en egen bärbar dator av skolan. Men då är det inte enbart beroende man vill titta på.

Belastningsskador och sömnproblem
”Belastningsskador är också intressant att ta upp och även brist på sömn”, säger Sara Helmreus.

Överlag finns det ett behov av att bättre kunna fånga upp tendenser kring elevernas hälsa.

”Vi håller på att prova ut en enkät som vi eventuellt kommer att börja använda, i så fall kommer det att bli i samarbete med landstinget”, förklarar Sara Helmreus.

Datoranvändning och eventuellt beroende är en viktig fråga att reda ut och det är mycket bra om skolhälsovården kan hålla ett öga på tendenserna, inte minst om man via enkäter och undersökningar kan få in fakta. Utifrån sina dagliga kontakter med skolelever kan Skolhälsovården i Umeå bli en viktig aktör när det handlar om att skapa mer kunskap kring det än så länge vaga begreppet datorberoende.
 

Digitalt skogsbruk

Av , , Bli först att kommentera 1

Skogsbruket står inför stora förändringar. Det är mycket intressant att se hur digital teknik allt mer förvandlar arbetet med att ta fram råvara ur skogen. Begreppet Den digitala skogen blir allt mer aktuellt.

Det senaste exemplet är forskningen kring smart kranstyrning vid Umeå universitet. Föraren av skogsmaskinen och styrdatorn samarbetar kring styrningen av kranen. Systemet gör att den oerfarne föraren snabbt blir mer effektiv och den erfarne föraren kan ta fler mikropauser under arbetet.

Det här är viktig förskning som gör att norra Sverige kan stärka sin konkurrenskraft gentemot övriga delar av världen.

Det är också fascinerande att se sammansättningen av forskargruppen bakom den nya smarta kranen. Arbetet leds av Anton Shiriaev från Ryssland som vid sin sida har folk från Tyskland, Mexico, Sydkorea, Bolivia, Ryssland igen och så Sverige. Ett globalt gäng upp på universitetet som är med och förvandlar det norrländska skogsbruket till Den digitala skogen. Se mer om projektet.

[Projektet är en del i profilsatsningen IFOR (Intelligenta fordon off-road) och har drivits med stöd från Kempestiftelserna, Sveaskog samt Sparbanksstiftelsen Norrland. IFOR är ett samarbete mellan Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Skogforsk samt skogs- och maskintillverkande industri i regionen.]

Hagamannen på internet

Av , , Bli först att kommentera 2

Samma kväll som SVT sänder dramadokumentären Fallet – Hagamannen sätter jag mig vid datorn för att se vilka spår Hagamannen lämnar på nätet, drygt tre år efter att han åkte fast. Men nästan ingen skriver något om Hagamannen. Här är det lugnt, mycket lugnt. Kanske börjar Hagamannens brott nu glida undan och istället övergå till det diffusa kollektiva folkminnet av grymma händelser som hänt förr i tiden.

Annat är det på gatorna här i Umeå. Jag vet att om jag som man går ut ikväll i mörkret och råkar gå bakom en ensam kvinna kommer hon att vara mycket väl medveten om varje steg jag tar och eftersom vi är i Umeå påminns hon säkert i tankarna om vad Hagamannen gjorde. För ute på gatan lever tyvärr rädslan kvar bland många kvinnor i Umeå. Däremot verkar det som att vi inte längre behöver bearbeta minnet av Hagamannen när vi rör oss på internet. Inte ens SVT:s dramadokumentär rör upp någon större aktivitet.

Jag testar aktiviteten kring Hagamannen genom att stanna till på Facebook, Twitter, Flashback, och Wikipedia. Dessa sajter är på olika sätt intressanta och aktiva delar av det som vi idag kallar för sociala medier, där människor möts för att kommunicera med varandra, för att byta tankar och åsikter. Jag stannar också till på Bloggportalen där jag kan söka bland 69 987 svenska bloggar.

Facebook har omkring 2,7 miljoner svenska medlemmar och en söndagskväll som denna är det ganska hög aktivitet i de olika grupperna. Får genast en träff och hittar gruppen ”Hagamannen i Sveriges Television”. Gruppen är bara några dagar gammal, första inlägget skrevs 8 oktober och gruppen verkar ha skapats inför filmen i TV.

Nära 200 medlemmar finns med i gruppen och det är ganska bra eftersom gruppen enbart funnits några dagar. Men som på många andra Facebook-grupper är inte medlemmarna så värst aktiva med att skriva inlägg på gruppens sida. När jag är inne finns det enbart elva inlägg i diskussionen. Det är framför allt medlemmar som skriver och berättar att de ser fram mot att följa dramadokumentären. En skriver: ”Ser fram emot att följa serien. Bodde i Umeå då och var med om skräcken hos många.”
En annan fyller på: ”Det ger oss en inblick i vad som händer ute i verkligheten runt omkring oss. Ger oss något att tänka på..”

Twitter har i Sverige ännu inte alls nått lika många användare som Facebook. Det finns inga officiella uppgifter om antalet men uppskattningar säger att det rör sig om ca 40 000 aktiva användare.

Twitter är det lugnt om Hagamannen. Under söndagen, innan dramat sänds i tv, skrivs det bara en handfull inlägg om honom. Under programmet, och direkt efteråt, blir det lite mer trafik även om det fortfarande ekar ganska tomt. Inläggen handlar inte heller om Hagamannen utan mer om hur tv-produktionen är gjord. De flesta menar att den är usel. ”Filmatiseringen om Hagamannen kan ha varit det sämsta jag sett”, skriver någon. En annan fyller i med: ”värdelöst program om hagamannen!!”.
I övrigt går dramadokumentären förbi Twitter-användarna utan att väcka något större intresse.

Flashback är känt för att ha många medlemmar som gärna skriver om brottsfall och kriminalitet. En sökning på sidan visar också att Hagamannen är ett ofta återkommande debattämne, men de flesta inläggen är gamla och från tidigare år. Nu i samband med att dramadokumentären visas kommer bara några enstaka inlägg in.

Wikipedia blir mitt fjärde stopp. Detta uppslagsverk på internet skrivs av användarna själva. Vem som helst kan gå in och lägga till nya uppgifter i olika ämnen. På Wikipedia finns hagamannen med som uppslagsord. Det berättas kort om hans biografi och så lämnas en ganska detaljrik redogörelse för de brott som mannen misstänkts för och sedan fällts för. Det är sammanlagt ett trettiotal personer som från mars 2005 till oktober 2009 deltagit med olika ändringar i texten om Hagamannen. Men ingen ändring har gjorts efter december 2008 så också här är det lugnt, trots att filmen går på tv.

Så stannar jag vid mitt sista stopp som är Bloggportalen. Här kan man söka på en stor mängd svenska bloggar och vad de skriver om. Men söker jag bland de 69 987 bloggarna på ordet Hagamannen får jag på söndagskvällen efter filmen bara 38 träffar för hela oktober och det är inte särskilt mycket, med tanke på att filmen är så aktuell och omskriven i media.

Kanske är det så att nu drygt tre år efter anhållandet börjar Hagamannens brott att glida undan och övergå till det diffusa kollektiva folkminnet av grymma händelser som ryms förr i tiden. Hos de som drabbades och bland deras anhöriga lever självfallet minnet av Hagamannens brott högst påtagligt, för resten av livet. Men för alla övriga, som följde det hela på avstånd, verkar intresset nu ha tunnats ut. Åtminstone på internet.