Hanssons spaning

IT, digitalt liv och nya medier

Twittrande landshövdingar och it-strategin

Av , , Bli först att kommentera 0

Kul att se hur Twitter blir en öppen kanal för några av landets landshövdingar. När nye landshövdingen i Västerbotten, Magdalena Andersson @magdalena_ander jublar på Twitter efter att HV71 vunnit över Växjö med 2-0 får hon genast till svar av kollegan Kristina Alsér @landshovding en inbjudan till Smålandsderbyt mellan Växjö och HV71 när de i februari ska mötas på VIDA arena i Växjö. (Se Twitter-samtalet även på bild nedan.)

Magdalena Andersson hugger direkt med sina smålandsrötter och twittrar gladeligt tillbaka att hon faktiskt har semester just då och kommer attvara på plats i Växjö. ”Går gärna på derby i Växjö”, skriver hon tillbaka till landshövdingen i Kronobergs län.

Att landshövdingarna gärna ser lite elitseriehockey är roligt, men än mer intressant är att de kommer överens via Twitter om att gå på matchen tillsammans. Om de med samma öppenhet fortsätter att rapportera på Twitter och i bloggar om sina vardagsbestyr som landshövdingar innebär det att deras myndighetsutövande kommer att bli än mer transparent än tidigare.

En intressant utveckling som faktiskt illustrerar regeringens arbete med digitalisering av hela Sverige. I december lade digitaliseringskommissionen fram sin handlingsplan för hur regeringens it-mål ska nås.

– Vi måste både fortsätta vidareutveckla hur vi använder digitaliseringen och ständigt sträva efter att inkludera fler grupper, på alltmer lika villkor, menade Digitaliseringskommissionens ordförande Jan Gulliksen när planen presenterades.

Några dagar tidigare var it-minister Anna-Karin Hatt inne på samma linje när hon presenterade en ny regeringsstrategi för att digitalisera statsförvaltningen.

– Våra myndigheter måste bli bättre på att erbjuda den service som medborgarna efterfrågar, i de kanaler som medborgarna använder. Vi behöver mer av samverkan, mer av öppen data och mer av användarvänliga e-tjänster som verkligen möter de behov medborgarna har, menade it- och energiminister Anna-Karin Hatt under en presskonferens.

Att landshövdingarna i Västerbotten och Kronoberg twittrar lite halvprivat om att gå på hockeymatcher är kanske inte ett direkt regeringsärende. Men det visar på en vilja att finnas med i de öppna kanaler som sociala medier erbjuder. Den utvecklingen blir intressant att följa.

Här nedan är twittersamtalet mellan landshövdingarna.


 

Barnbarnet i indiantältet

Av , , Bli först att kommentera 0

Jag kryper in i indiantältet tillsammans med mitt lilla barnbarn. Vi tänder en ficklampa, öppnar boken vi tagit med oss och läser om bäbisen som ska hjälpa pappan baka bullar. Tillsammans kliver vi in i berättelsen om bäbisen som kämpar med degen, kastar mjöl omkring sig och till slut hamnar på golvet där hon rullar de små bullarna.

Indiantältet har lämpligt nog sparats sedan mina egna barn var små. Det består av fyra långa pinnar och en tältduk som omsluter oss så att vi för en stund kan försvinna bort från allt annat. Vi kliver in i en värld som knyter oss samman med den tid då mitt barnbarns förälder själv var ett litet barn som lekte i ett indiantält.

Någon timme senare vinkar jag av barnbarnet som åker iväg med sin mamma och pappa. Då sjunker jag ner i min soffa för en egen stunds läsning. Ernest Hemingways roman från 1929, A farewell to arms, väntar på min uppmärksamhet. Det är snart hundra år sedan boken skrevs. Den utgåva jag håller i handen är dock nyare, den trycktes 1975, snart 40 år sedan.

Min fru köpte den när hon studerade engelska på Umeå universitet. I marginalerna kan jag fortfarande läsa hennes blyertsanteckningar där hon kommenterar Hemingways språk och formuleringar.

Kanske kommer mitt barnbarn om ytterligare 40 år att plocka fram just denna bok och följa sin farmors noteringar. Kanske kommer hon att ärva boken och i sin tur ge den vidare till sitt barn som ställer upp den på en ny plats i en bokhylla i sitt hem.

Kanske kommer också boken om bäbisen som bakar bullar att överleva den bitvis omilda behandling den får i indiantältet. Att bläddra i bok när man bara är lite drygt ett år är inte alltid så lätt. Men är vi lite försiktiga kan kanske boken finnas kvar när lilla barnbarnet själv är stor och har egna barn.

Hur gammal kan en bok bli? Hur mycket av minnen kan den föra med sig från generationer som levt tidigare? Vad kan en bok föra med sig från en ung student som köpte den i slutet av 1970-talet? Vad kan en bok om en bäbis som bakar föra med sig från lässtunder i ett indiantält upplyst av en ficklampa? Kommer någon att öppna dess sidor när vi skriver 2070? 

Det är tankar som blir aktuella när jag idag läser i min surfplatta om hur de riktiga böckerna slår tillbaka. ”Real books fighting back”, utropar brittiska tidningar när julens försäljningssiffror över tryckta böcker sammanställts. Tidningarna berättar om hur vänner av pappersboken jublar när det står klart att försäljningen av tryckta böcker gick upp med 20 procent i England veckan före jul 2012, jämfört med veckan innan. Också jämfört med julveckan 2011 är det rekordsiffror.

Bakom den ökade försäljningen ligger ett par tunga kioskvältare. Här finns bland annat stjärnkocken Jamie Oliver med sin bok om 15-minuters matlagning samt biografier av tv-stjärnan Miranda Hart och tävlingscyklisten Bradley Wiggins.

Men de höga siffrorna för den tryckta boken är förmodligen en tillfällig uppgång. Under de senaste fem åren har kurvan över sålda pappersböcker i England pekat neråt. Då, 2007, kom den sista Harry Potter-boken ut vilket gav genklang i försäljningen, men efter det har siffrorna legat på minus och det talas om kris i bokbranschen.

Det märks här i Umeå också. När den unga engelskstuderande studenten, min fru, köpte boken A farewell to arms gjorde hon det på Akademibokhandeln på Umeå universitet. Men där bokhandeln en gång låg är det nu igenbommat och låst med galler för dörrarna. Sedan något år har bokaffären fått slå igen, dagens studenter köper sina böcker via nätet, har man förklarat.

Också jag har gått över till det digitala. I min läsplatta har jag såväl Rudyard Kiplings Djungelboken som Nalle Puh. Men även om jag dagligen använder sufplattan och trivs med den på många sätt så är det något särskilt med den fysiska boken, den tryckta texten och bilderna på papper.

Jag känner det så påtagligt när jag sitter där med korslagda ben inne i indiantältet med mitt barnbarn och läser om bäbisen som bakar bullar. Jag känner det när jag i soffan vänder blad i utgåvan av Hemingways bok som min fru köpte som ung student.

Det fysiska, det närvarande, ljudet, prasslet, till och med lukten från boksidorna ger en extra dimension åt bokens berättelse. En bok bär sina minnen, inte bara i dessa text utan även i sin fysiska form. Hur e-boken någon gång ska kunna lyckas med detta förstår jag inte. Försvinner den fysiska boken försvinner en del av vår gemensamma historia. Ett arv går förlorat.
 

It-företaget Nuiteq nominerat till Skellefteås näringslivsgala

Av , , Bli först att kommentera 0

Pekskärmarna runt omkring oss blir allt mer avancerade och allt fler fungerar idag med så kallad multitouch-teknik. Tror inte att det finns något bra svenskt namn men det handlar om funktionen som gör det möjligt att styra det som händer på skärmen genom att med flera fingrar trycka, klicka och zooma på bilder och ikoner.

I Skellefteå finns ett världsledande företag, NUTIEQ, som framgångsrikt jobbar med denna teknik. Så framgångsrikt att till och med stora datortillverkaren Lenovo skrivit direktavtal med företaget för att kunna installera tekniken i nya bärbara datorer.

I januari arrangeras Alvargalan i Skellefteå då företag ur stadens näringsliv kommer att prisas. Men bland de nominerade finns just NUITEQ i kategorin Årets företag.

Den 18 januari 2013 får vi möta vinnarna. Kanske blir multitouch-teknik en hyllad framgång då.

Läs mer om näringslivets Alvargalan.

Datatjej och she++ inspirerar

Av , , Bli först att kommentera 0

Ellora Israni och Ayna Agarwal, grundare av det kvinnliga nätverket She++ vid Stanford University, vill utmana den manliga kulturen i datavärldens centrum, Silicon Valley i USA, och inspirera fler unga kvinnor att läsa datavetenskap. Efter en mycket lyckad första konferens våren 2012 för kvinnliga nätverket she++ (en ordlek med begreppet C++ som är ett programmeringsspråk) satsar de nu på nästa konferens i april 2013.

”Jag tror att en stor anledning till att vi har så få kvinnliga ingenjörer är bristen på konkreta förebilder som vi kan peka på och säga "Titta, du kan bli som hon en dag", har Ellora Israni sagt.

Med she++ ställer de nu själva upp som kvinnliga förebilder för yngre studenter i en värld där det annars är männen som samlar de stora rubrikerna. Mark Zuckerburg skapade Facebook. Larry Page och Sergey Brin utvecklade den algoritm som ligger till grund för Googles sökmotor. Steve Wozniak och Steve Jobs byggde den första Apple-datorn i ett garage i Palo Alto. Och bland de som studerar datavetenskap vid Stanford är fyra av fem studenter män.

I Umeå kan vi se en liknande rörelse när unga kvinnor som läser datavetenskap och teknik kliver fram för att bryta den manliga dominansen. Föreningen Datatjej bjuder in till rikskonferens för kvinnor som läser datavetenskap och långt innan konferensen ska gå av stapeln är den fulltecknad. Den 7 – 9 februari 2013 kommer dryga 100-talet tjejer från hela Sverige till Umeå för att inspirera varandra och dela erfarenheter av att vara kvinna i en manlig värld.

Ett viktigare initiativ är svårt att se för utvecklingen av datavetenskap och it i Sverige. I USA påpekar Ellora Israni och Ayna Agarwal att hälften av Facebook-användarna är kvinnor och att häften av iPhone-ägare också är kvinnor. Självfallet är det då nödvändigt att fler kvinnor också finns med för att utveckla tekniken bakom, betonar de.

Med she++ i Stanford och konferensen Datatjej 2013 i Umeå har vi nu två viktiga förebilder att följa för den framtida utvecklingen av it och datavetenskap. 

Tipspromenad utan att googla

Av , , 1 kommentar 0

Med ord som ogooglebar, pekskärmsvante och livslogga visar Språkrådets nyordslista 2012 att vi lever i en tid då it och datorer förändrar mycket av vår värld.

De företag och de entreprenörer som förmår ta tag i denna förändring av våra liv och stöpa om det till nya produkter och tjänster har stora möjligheter att få snurr på sin affärsverksamhet. Därför kan det vara värt att stanna upp en stund inför de nya orden som pekar på hur det digitala blir en allt mer viktig del av vår vardag.

Nyorden med koppling till it-världen radar upp sig på den nya listan. Att inte kunna hitta ett ord med sökmotorn Google betyder att det är ogooglebart, något som idgaeftersträvas vid många tipspromenader. Svårigheten att använda skärmen på nya smarta telefoner eller surfplattor när det är kallt har gjort att vi fått pekskärmsvantar med särskilda fingertoppar som kan styra skärmen. Och att livslogga är att dokumenter allt du är med om, numera går det att göra med en kamera som tar bilder var 30:e sekund. Allt sparas och läggs upp i det stora datormolnet på internet.

Andra ord från 2012 års nyordslista är:
emoji: som står för den animerade smileyn man kan använda i exempelvis sms
hackathon: som är en tävling för datorprogramutvecklare, ofta under flera dygn i streck
hubot: som är en människoliknande robot som dök upp i tv-serien Äkta människor
kopimism: som blivit nätpiraternas egen religion, faktiskt officiellt erkänd i Sverige
mjuk betalvägg: som används ofta av dagstidningar som betalsystem för innehållet på sajten
nomofobi: som är en rädslan för att inte ständigt vara tillgänglig och uppkopplad med mobiltelefonen
petabyte: som är en ny gräns för många på hur mycket som ryms på hårddisken
robotdräkt: som är en datoriserad dräkt med ett yttre skelett för rehabilitering efter till exempel en stroke
robotfälla: som är ett test för att hindra datorprogram (robotar) att fylla i meddelanden på webbplatser
spelifiera eller som det också heter gamification, ett begrepp från datorspelsvärlden för att göra saker mer lustfyllda

Tittar vi tillbaka på de nyordslistor som Språkrådet sammanställt sedan år 2000 ser vi att it-världen präglat listorna under mer än ett årtionde. Många av nyorden visar hur vårt vardagsliv förändras. Verbet googla kom in på listan redan 2003, ordet blogga kom med på listan 2005 medan facebooka kom med på nyordslistan 2010.

Nyordslistorna som presenterats under det senaste årtiondet visar också hur myndigheternas verksamhet håller på att ställas om med stöd av it. Redan år 2000 fick vi ordet e-demokrati och året därefter, 2001, mötte vi ordet 24-timmarsmyndighet som en beskrivning på myndigheten vars tjänster går att nå dygnet runt via internet.

Skolan ändras också. År 2000 tog sig e-lärande in på listan medan interaktiv skrivtavla och smartboard kom 2007.

Med nyorden får vi en tydlig ögonblicksbild över hur våra liv under de senaste åren allt mer präglas av nya digitala produkter och tjänster. Utan tvivel kommer detta också att upprepas under 2013 och prägla också nästa nyordslista från Språkrådet.

Instagram backar om avtalstext

Av , , Bli först att kommentera 0

Igår gick sociala medier hett när ett skri av förfäran mötte Instagrams nya avtalstext om hur de i framtiden tänker bruka sig av användarnas uppladdade bilder. Upproret kom sig av att ett nytt förslag till avtalstext från Instagram kunde tolkas som att Instagram skulle kunna sälja användarnas bilder vidare utan att berätta det och även använda dem i reklam, också detta utan att den som tagit bilden skulle få veta det.

Mängder av inte minst fotografer protesterade och meddelade att de nu lämnar Instagram. Nu meddelar Instagram att de lyssnar på kritiken, backar och förtydligar sig när Kevin Systrom, grundare av det sociala fotonätverket på internet, i ett blogginlägg meddelar att förslaget till avtalstext kommer att formuleras om.

Fritt översatt skriver Kevin Systrom: ”Vi vill experimentera med innovativ annonsering. Men vi ska inte sälja dina foton. Dina foton kommer inte heller att användas i reklam. Anger du att dina foton ska vara privata kommer Instagram bara dela dem med de som du tillåtit som dina följare.” (Läs hela blogginlägget)

Från Instagram är detta ett snabbt och tydligt budskap i ett snyggt paketerat och formulerat blogginlägg. Uppenbarligen faller det på läppen hos många tveksamma. När blogginlägget varit publicerat i sju timmar har redan över 4 000 personer kommenterat det, de allra flesta med ett tydligt gillande.

Nu återstår dock att se hur Instagram kommer att omformulera sitt förslag till avtal med sina användare. Att Instagram vill bli en business och tjäna pengar på den sociala fototjänsten sticker inte Kevin Systrom under stolen med. Frågan är bara hur de kan hitta ett sätt att komma vidare med vad de själva kallar för en ”innovativ marknadsföring” utan att reta upp användarna. Besked om nya texten kommer förmodligen efter helgerna.
 

Påvens tre fel på Twitter

Av , , Bli först att kommentera 0

Nej, bäste påven Benediktus XVI, mer krävs av en världsledare för att bli trovärdig på Twitter. När Vatikanen meddelade i början av december att påven Benediktus XVI skulle debutera på Twitter under signaturen @pontifex gick nyhetsredaktioner över hela världen i spinn. Detta var en sensationell nyhet som resulterade i rubriker och mängder av kommentarer i sociala medier.

Att intresset var stort märktes också på antalet som började följa påvens twitterkonto. Redan innan han skrivit sin första uppdatering hade han långt över 400 000 följare. Intresset har bara fortsatt att skjuta i höjden, idag efter sju inlägg, följs påvens konto av mer än 1,2 miljoner följare.

Vad skriver då en av världens mest berömda ledare när tillfället ges att komma i dialog med så många följare? Ja, först ska kanske sägas att Benediktus XVI har god hjälp av en hel stab runt omkring sig i författandet av twitteruppdateringarna, så han kanske inte skriver alldeles själv. Men eftersom det som läggs ut sker i påvens eget namn uppfattas det nog av många som påvens egna ord.

Sju tweets har det alltså blivit sedan Benediktus XVI började twittra den 12 december. Men underligt nog är alla dessa uppdateringar från premiärdagen. Det gav självfallet alla följare ett intryck av att här stiger det fram en person som vill vara mycket aktiv på Twitter, men så har inte blivit fallet. Efter den första dagens sju twitterinlägg har tystnad härskat från påvestolen.

Så här, se nedan, ser påvens twitterkonto ut. (Blogginlägget fortsätter nedanför.)



Fel nummer ett som påven gör.

Att gå ut så hårt, att ge intryck av att så intensivt vilja använda sig av den för påven nya kanalen, men därefter falla tillbaka i tystnad kan inte ses som en smart taktik. Bättre hade då varit att fördela de sju första inläggen på kanske var sin dag. Då hade påven klarat av första kritiska veckan. Nu börjar tveksamhet istället spridas inför vad han vill åstadkomma. Den första dagens ovationer har tydligt tystnat på Twitter.

Fel nummer två.
Påven missar möjligheten till dialog med sina följare på Twitter. Istället väljer han att besvara sina egna frågor. Sex av de första sju inläggen består nämligen av tre frågor som påven själv svarar på.
 
Första frågan är: ”Hur kan vi fira Year of Faith bättre i våra liv?”. Year of Faith är ett trons år som påven deklarerat mellan 11 oktober 2012 till 24 november 2013 som ett stöd för varje katolik att växa i sin tro.  

Men påven tar inte tillfället i akt att invänta sina följares svar. Frågan ställs smart nog tolv minuter över 12 den 12:e december, alltså det magiska datumet och klockslaget 121212 12:12. Smart därför att då kunde påven förvänta sig att mängder av människor var uppkopplade på Twitter för att antingen twittra själva eller för att följa andras twitter. Det innebar en maximal möjlighet att så många som möjligt skulle nås av påvens twitterinlägg. Och därmed skulle också maximalt många ha kunnat twittra ett svar.

Men trots detta smarta upplägg visar Benediktus XVI inget intresse för att på Twitter lyssna till hur hans följare svarar på frågan. För redan tre minuter senare, 12:15, svarar påven själv på sin egen fråga: ”Genom att tala med Jesus i bön, lyssna till vad han säger i sitt evangelium och söka honom i de som lider nöd”.

Att så uppenbart inte bry sig om hur följarna kan tänkas svara är påvens andra Twitter-fel.

Fel nummer tre.
Påven följer inte någon annan (jo, han följer sju konton men det är hans egna konton på olika språk). 1,2 miljoner följare har valt att vilja ta del av vad påven skriver på Twitter. Men ingen av dessa väljer påven att följa tillbaka. Han kunde ha valt att följa Gonzalo, 19-årig musiker och gitarrist, eller katolske prästen Peter K, eller journalisten Susie från London. Eller någon annan av de tillsammans 1,2 miljoner andra (minus alla fejk-konton som samlas bland påvens följeslagare).
Detta är påvens tredje Twitter-fel, att så tydligt visa att han inte bryr sig om vad andra skriver på Twitter.

Tre fel. Det är tre för många av en världsledare som har alla upptänkliga resurser av marknadsföringsexperter och kommunikatörer i sitt stall. Hur tänkte Vatikanen egentligen? 
 

Scanna mig!

Av , , Bli först att kommentera 0

Folk scannar mig. De höjer sina smarta mobiltelefoner mot mitt bröst för att låta kameran öppna vägen in till en del av mina tankar.

Den QR-kod jag har på bröstet, se bilden nedan, består av en länk till den här bloggen på Västerbottens Kuriren. Med en smart telefon kan koden avläsas och i mobilen öppnas ett webbfönster där min blogg träder fram och där några av mina tankar kan följas.


Tröjan har en QR-kod på bröstet med en länk som leder till min blogg här på vk.se. Företaget QRtryck.nu som tagit fram tröjan är ett av flera företag som vill hitta nya affärsmodeller med den nya digitala tekniken.

Sedan jag fick denna nya T-tröja med en QR-kod på bröstet har folk börjat kliva in i mina digitala spår. Fascinerande, jovisst, men det här är bara början på en teknik som kommer att bli långt mer raffinerad i framtiden och som företag kommer att försöka finna nya marknader för.

Ändå det är inget nytt. Vi har alltid sänt ut signaler om oss själva. Med kläder och accessoarer, med kroppshållning och rörelsemönster berättar vi för andra om vem vi är, vilken grupp vi tillhör och hur vi ser på oss själva.

Med digital teknik kommer dessa signaler att bli än mer möjliga att utveckla i framtiden. Jag inser att min QR-kod på bröstet är en signal. Den berättar för andra att här kommer det någon som känner till teknikutveckling, någon som hanterar det nya digitala samhället och gärna vill testa det nya. Den berättar att det finns mer att upptäcka. Följ QR-koden så kommer du någonstans där det finns mer att utforska. I mitt fall är det min blogg som länken leder till.

Men jag kan tänka mig att de berättelser och signaler vi i framtiden vill skicka ut kommer att kunna göras långt mer nischade och målstyrda med digital teknik. Ett sätt är att vi låter min och din mobil prata med varandra. När vi möts där på gågatan kan min mobil pejla in vilka andra mobiler den möter och ta emot signaler som berättar mer om den som äger mobilen. Du behöver inte ringa upp något nummer eller lyfta luren. Det hela sker automatiskt utifrån de regler du själv satt upp.

Låt mig ta ett exempel. Den berättelse du vill skicka ut handlar kanske om att du är född i Umeå i Västerbotten. När du då möter någon som satt upp samma regel i sin mobil uppstår en matchning mellan telefonerna och låt oss säga att det får kännas som en vibration i mobilen. Går du på gågatan i Umeå kommer i så fall din mobil att vibrera ofta. Du får en mängd träffar, nästan för många, eftersom många här är umeåbor från födelsen.

Men om du går på Drottninggatan i Stockholm sker plötsligt något annat. Då är det långt mellan vibrationerna, så när din mobil plötsligt får en träff vet du att någon annan i närheten där på Drottninggatan också är född och uppväxt i Umeå. Du vänder dig om, spanar bland de som rör sig runt omkring dig för att försöka avgöra vem som är från dina hemtrakter.

Men du har svårt att veta vem det är så du tar upp mobilen och ser i skärmen att du kan ringa upp den andres telefon. Klicka på ”ring upp” och se, några meter bort, är det en som lyfter sin mobil och svarar. Era blickar möts, ni ler i samförstånd, nickar och går vidare åt var sitt håll. Eller stannar upp och börjar prata.

Kanske finns det andra berättelser som du vill skicka ut om dig själv? Att du är pingstvän? Att du är homosexuell? Att du har gått igenom en bröstcanceroperation? Valv efter valv ur ditt liv kan du låta din mobil skicka ut signaler om för att i vimlet bland andra upptäcka de som bär på en berättelse som liknar din.

När du får en träff kan du välja att ta kontakt eller avstå och bara nöja dig med friden över att någon i din närhet anar hur du har det i ditt liv.

Den QR-kod jag bär på bröstet är ett första enkelt steg mot den framtid där vi knyter kontakt med hjälp av digital teknik. När mobilerna fortsätter att utvecklas och företag upptäcker möjligheten att bygga dessa relationstjänster kommer vi att ställas inför helt nya avvägningar. Hur mycket av valven i mitt liv vill jag visa upp? Hur djupt in i min egen berättelse ska jag låta dig komma?
 

Tar betalt för tidning på nätet

Av , , 1 kommentar 0

Nästa år, 2013, får du betala för nyheterna på internet, också i Västerbotten. Det står allt mer klart att lokaltidningar och dagspress måste hitta ett sätt att finansiera sitt arbete på nätet och ta betalt för det digitala materialet.

Igår kom ett tungt besked om neddragningar inom medierna i Norrland. 150 tjänster ska bort från de 17 tidningar som ingår i Mittmediakoncernen, bland annat Sundsvall Tidning, Dalarnas Tidning, Arbetarbladet och Gefle Dagblad. 100 av de 500 journalister som arbetar med att ta fram lokala nyheter ska bort, det innebär alltså att var femte journalist tvingas gå. Den journalistiska bevakningen av det som sker inom Norrland blir därmed lidande.

Nu gäller det att hitta någon form av ekonomisk överlevnad. Receptet är, enligt tidningen Journalisten, att de 17 lokala dagstidningar som ingår i Mittmediekoncernen kommer att börja ta betalt för de digitala kanalerna. "Våra lokala morgontidningar är starka i dag, men framtiden är digital. De närmaste tre åren måste grunden läggas för en digital affärsidé som kan bära vår journalistik och vår annonsaffär även på 2020-talet", säger Thomas Peterssohn, VD och koncernchef för Mittmedia, i ett pressmeddelande.

Även läsarna i Västerbotten kommer att få möta betallösningar för digitala nyheter under 2013. När Sture Berman, vd för VK-koncernen, intervjuas i förra veckan i Medievärlden berättar han att man till hösten 2013 räknar med att lansera en betallösning för Västerbottens Kurien och Folkbladet.

Hur dessa betallösningar kommer att se ut är ännu inte känt. Det finns olika varianter. En är att du får läsa tio nyheter gratis under en månad. Vill du läsa fler får du betala för dem. Det kallas betalvägg, du kommer alltså fram till en vägg där du tvingas upp med din digitala plånbok för att kunna läsa mer.

Men det finns också andra varianter. Medievärlden har sammanställt några av de som i höst är aktuella. Danska JP Premium prövar att låta sitt digitala material vara gratis för tidningens abonnenter, vi andra får betala 99 danska kronor i månaden för att få tillgång till materialet på internet.

Finska Helsingin Sanomat prövar också en betalvägg för sin sajt HS.fi. Också hos dem kostar det knappt hundra kronor i månaden att komma innanför väggen.

Tidningen Dagen har infört en form av mjuk betalvägg. Du får då läsa fem artiklar gratis, därefter kan du välja mellan olika alternativ där ett är ett gratis gästkonto som utöver de fem fria artiklarna ger tillgång till avklippta artiklar samt ledare, krönikor och bloggar.

Hur blir då Västerbottens Kurirens och Folkbladets lösning? Det återstår att se, men att någon form av ny affärsmodell för det digitala materialet kommer att införas under 2013 är mycket troligt.
 

Inte längre en dumburk

Av , , Bli först att kommentera 0

Vardagsrummet och tv-soffan förändras. Den andra skärmen har kommit in vid sidan av tv-apparaten och öppnat upp för dialog med andra tv-tittare runt om i landet. Är detta tecknet på att begreppet dumbruk för tv-apparaten nu kan rensas bort? Åtminstone när det gäller att dumburk innebär att du sitter ensam i tv-soffan och tomstirrar in i tv-skärmen utan att samtala md någon annan.

Nu kommer nämligen den nya tidens tv-tittande då vi blir aktiva genom att koppla upp oss över nätet för att prata med andra i hela landet om vad vi just nu tittar på.

Det är Lance Ulanoff, chefredaktör för Mashable.com, som i en prognos inför tekniktrender 2013 pekar på det som blir allt tydligare. Det ensamma tv-tittandet är inte längre lika ensamt. Samtidigt som vi ser på Solsidan och andra program kollar vi numera av med andra via Facebook och Twitter vad de tycker i sina tv-soffor.

Och framför allt tar vi chansen att själva tycka till.

Lance Ulanoff lutar sig mot statistik från USA som visar att över 80 procent av de som äger en smart telefon eller en surfplatta använder den samtidigt som de tittar på tv.

En söndag kväll är det enkelt att göra ett litet levande test. Söndag 9 december 2012 sänds sista avsnittet av Solsidan i TV4 och gensat fylls Facebook oh Twitter av kommentarer och samtal om Mickan, Ove och de andra karaktärerna. Ja, faktum är att långt in på natten och ända mot nästa dags morgon fortsätter dialogen över internet kring TV4-serien. 04:40 på måndag skriver Daniel ”Tragiskt att det är sista avsnittet av Solsidan”.

Så öppnar de nya digitala aparaterna upp för samtal och dialog och ger ny innebörd åt dumburken. Den kanske inte är så dum längre.

Nedan några exempel på twittrande undersödag kväll efter ett avsnitt av Solsidan.