”oh, vad en gumma får gno….”

Jag har varit ute på Youtube och sökt efter ett klipp idag, men lyckades inte hitta det. Klippet jag sökte var Christer Lindarw sjungandes något om "vad en gumma får gno".

Det är så jag har känt mig idag som en "gnoende gumma". Hela förmiddagen ägnades åt möten. Först ett möte om utveckling av interaktiva verktyg, mycket intressant och spännande. Men ett möte som jag fick lämna i förväg för att gå på ett annat möte om höstens stora mässa i Göteborg i oktober. Ett engelsktalande möte med fart och fläkt och inte ens en kopp kaffe hanns med! Eftermiddagen försvann lika snabbt med aktiviteter på löpande band. På väg hem så hann jag dock in på biblioteket så nu har jag fyllt på förrådet med deckare. Typiskt nog så hade jag inga glasögon med mig så jag vet bara namnet på böckerna, men har inte koll på innehållet riktigt. Men den kloka bibliotekarien menade att hon trodde att jag skulle tycka att det var bra lån, så då tror jag på henne. 

Vad händer då när man kommer hem och tror att man ska få njuta av en välförtjänt vila? Jominsann, på med arbetskläder och handskar för att hjälpa livskamraten med plåttaket som ska skydda veden i vinter. Och hur det nu var, när jag ändå var arbetsklädd så blev det att fortsätta med lite stenläggning kring den nya gångvägen. Jag hoppade och bankade för att få stenarna att ligga slätt och stilla, men kan inte påstå att det lyckades riktigt. När livskamraten dök upp så tändes hoppet om att få hjälp. Men ack, ack, "lägg stenmjöl runtomkring så blir det bättre" var enda kommentaren. Tack för den icke-hjälpen.

Nej, nu är det dags att slappa, middagen har jag  hoppat över och tänker gå direkt på något riktigt onyttigt; kanske chips… med havssalt …lite choklad kanske med lite vin, nej har inget hemma, det får bli lite läsk, kanske ta fram en deckare, ja det kan nog bli ganska skön kväll för en "gnoende gumma". Kram till oss som kämpar på!