Tystnad råder, trippar fram på tårna…….

Av , , Bli först att kommentera 5

Livskamraten har ont, han ligger som en krok i sängen, vacklar upp för en kort stund (en cigarrett), vacklar till soffan, sover…… inte roligt att se honom ha så ont.

Efter alla dessa år så borde jag ha vant mig, men icke. Jag blir handlingsförlamad, smyger omkring för att inte riskera att väcka honom, tar mig inte för någonting överhuvudtaget. Om det inte varit så kallt och grinigt väder så kunde jag kanske gått ut och grävt lite i rabatterna.

Vi som skulle vara i SpanskaVillan nu, redo inför morgondagens aktivitet på Galtströms restaurang tillsammans med 9 andra personer. Jag har svårt att tro att det blir något nu, han blir knappast så mycket piggare tills i morgon. Hoppas att han mår bättre i morgon och att det är fint väder, då kan man i alla fall göra något.

 

En del av vardagen?

Av , , Bli först att kommentera 6

En av de roliga, och oväntade, sakerna med släktforskningen har ju varit att få kontakt med ”nya” släktingar, både i Sverige och utomlands. En av min farfars mostrar flyttade till USA, fick en son som sedan fick en son som fick en son, William, och det är alltså honom jag har kontakt med. Han kallas för Pastor Bill och är pastor i en lutheransk kyrka.

Han är väldigt aktiv på Facebook i sin egenskap av pastor och det är jätteroligt att följa hans liv. Det som är så intressant är hur hur han och hans församling lägger ut hela sina liv åt varandra. Det är berättelser om när Bill besöker sin demente far, när hans barn har någon aktivitet i skolan samt naturligtvis foton och berättelser om alla aktiviteter i kyrkan.

Det verkar verkligen som att kyrkan är en stor del av vardagen. Allt ska delas med hela församlingen. Det som förundrar mig mest är när han lägger ut information om någon församlingsmedlem som drabbats av sjukdom eller annat sorgligt och uppmanar alla till att be för personens familj. Det känns lite märkligt när hundratals personer då kommenterar eller ger tummen upp. Det är så personliga saker som läggs ut. Även firande av långa äktenskap, eller barn som tagit någon examen, lyfts fram.

Här slår det mig att jag har inte en aning om man kanske gör så också inom församlingar här i Sverige. Det kanske man gör men jag vet ingenting om det. Kan det vara så?

På ett sätt blir jag lite avundsjuk, är det riktig värme och omsorg som ligger bakom? Eller är det bara ytligt medkännande? Vet inte, men funderar lite på det.

Vilka tankar så här på morgonen. Nu är det nog bäst att ta itu med de mer vardagliga göromålen. Önskar er en trevlig dag!

 

Pyssel

Av , , Bli först att kommentera 5

Tankarna på det nya trädäcket höll på att driva mig till vansinne igår. Jag kan inte komma på hur det ska se ut. Istället gick jag loss på alla mina små miniatyrsaker. Jag har mängder med små mini-prylar som jag planerat att använda till små miljöer, små tittskåp. Jag köpte ett dockskåp (gammalt) för ett par år sedan och min tanke var att rusta upp det.

Vi vet ju alla att taket är det viktigaste på ett vet i alla fall vi som vuxit upp med plåtslagare i familjen; farfar, far och make) så jag började självfallet med att lägga wellpapp på taket. Det blev snyggt och tanken var att jag skulle svartmåla det. Men då hade jag glömt att jag har en mycket pysslig sondotter! Hon målade istället lite rosa och gjorde en balkong på huset. Mycket kreativt och bra.

Då insåg jag att jag får vänta med att förverkliga min dröm om det perfekta miniatyrhuset till dess att barnbarnen inte längre tycker att det är roligt att leka med det. Så nu har jag tagit fram mina miniatyrsaker och låtit barnen använda dem. Man upptäcker då snabbt vilken spridning dessa små prylar kan få – de finns överallt, i hörn, i andra leksaker, under fötterna…….. Så nu har jag letat och samlat ihop allt jag bara kunde hitta och lagt det väl samlat i en låda.

Sedan kunde jag inte låta bli att lägga in en heltäckande matta i ett av rummen. Få se vad lilla pysseltjejen säger om det…

Funderingar

Av , , Bli först att kommentera 5

Har mest legat på soffan idag och funderat, funderat på utformningen av det nya trädäcket vid nya entrén till SpanskaVillan. Jag hade hoppats hitta inspiration på Trädgårdsmässan, men tyvärr. Nu är det nog bara mina egna tankar som kan hitta en lösning, får kanske titta genom gamla inredningstidningar. Det nya däcket ska ha samma rundade form som det vi har idag, men ska avslutas med en halvvägg mot gaveln för att lindra vinddraget.

Men hur ska halvväggen se ut? Som en spaljé man kan hänga amplar på? Med en blomlåda längst ner? Ack ja, vilka i -landsproblem man har.

Slapp lördag

Av , , Bli först att kommentera 5

Idag är stora slappardagen. Långfika på morgonen, slappa medan Livskamraten ”travar” (det är hans tur att tippa åt spelgänget ), besöka Trädgårdsmässan och avsluta med borta-middag. Bra va!

Önskar er en trevlig lördag.

blommaTänk att Stenmark vann Let´s dance. Det säger mer om hans person än om hans dans. Populär är ordet. Men lite synd tycker jag om Marie Serneholt, att dansa som hon gjort och ändå inte vinna, det måste kännas ledsamt.

Författarföreläsning

Av , , 4 kommentarer 6

Igår var jag och lyssnade på författaren Åke Lundgren. Han pratade väldigt engagerat om Långa lappflickan, Stor-Stina kallad, och väckte i alla fall min lust att läsa om boken igen, denna gång i hans uppdaterade version. Sedan läste han ur sin senaste bok Zakris arv, och det var toppen. Precis som den ska läsas med ”rätt” dialekt. Dialekten som för mig tillbaka till alla somrar hos mormor i Matmyr, grundtryggheten i mitt liv, härligt!

zakris-arv-berattelsen-om-ett-trad

Han väckte så många minnen hos mig, tog fram min lust att sätta fart med skrivelsen om familjen. Jag har börjat skriva med utgångspunkt från alla minnen pappa berättade, alla foton, noteringar som mamma lämnat efter sig, allt som mormor berättade – man kan inte bara låta det försvinna. Lite trögt har det varit att ta sig tid att skriva, men nu är jag sugen på att sätta fart. Hoppas den lusten håller i sig. Det ska inte bli en ”riktig” bok utan bara en bok för familjen, något som jag hoppas att de ska uppskatta någon gång i framtiden.

Paris……..

Av , , 2 kommentarer 4

Vi har bokat en resa till Paris till hösten. Snabbt gick det, inom fem minuter från det att vi bestämt oss för Paris så hade vi bokat flyg och lägenhet i centrala Paris. Två sovrum, kök, vardagsrum och balkong inom arrondissement 7. Gångavstånd till det mesta. Internet är fantastiskt! Att bara kunna sitta vid sitt eget skrivbord och fixa allt på några minuter, få biljetter och lägenhetspapper direkt, wow. Jag är nöjd.

Önskar er en bra dag!

Kamp med klätterrosen

Av , , Bli först att kommentera 4

Vilken skön dag det var igår, nästan sommar. Jag jobbade med mina klätterrosor. Tanken för några år sedan var att låta en klätterros slingra sig runt stammen på ett gammalt körsbärsträd och sedan låta sina underbara blommor bara rinna ner över trädet.

VenustaPendulaLass_2801Så skulle det se ut. Sedan blev det två klätterrosor av någon underlig anledning och nu är trädet verkligen övervuxet. Det hänger långa revor med de allra vassaste törntaggar man kan tänka sig och de hänger precis över den smala bit av gräsmattan där vi går från framsida till baksida av tomten.

Igår beväpnade jag mig med sekatör och har kämpat med revorna. Långärmat, ordentliga handskar men aj och oj, vad taggarna fastnar, i håret, i ärmarna, i handskarna, bak på ryggen, överallt där det bara går att haka i, där sitter de. En hel släpvagn fick jag ihop, sedan fick jag ge upp och gå in och duscha för att verkligen försäkra mig om att alla taggar var borta. Det ser lite kalt ut just nu, men det kanske är bra för den kommande blomningen.

Om nu bara blomningen kunde bli lika överdådig som på bilden………..

 

Tankar i trädgården

Av , , Bli först att kommentera 3

For iväg och köpte kogödsel på Coop Forum igår, suveränt bra pris. Detta efter att jag jämfört mina pelargonsticklingar med grannens. Hon har använt enbart kogödsel och jag har använt plantjord. Jag hade varit så nöjd med mina sticklingar fram till dess, men nu fick jag känslan av att jag tröstande ville trycka dem mot mitt bröst och viska ”ni är så fina ändå”. Hennes sticklingar var riktiga jättar jämfört med mina.

Så nu ska här omplanteras och sedan ska jag peppa mina plantor med uppmuntrande tillrop. En del gödsel har jag slängt ut i rabatterna också så får vi se vad som händer.

När jag gick där och påtade i jorden så kom jag att tänka på skolan och lärarna. Vet inte riktigt varför men så blev det. Det finns så många bra lärare, jag minns med glädje fröken Astrid Nordström i Holmsund. Henne älskade jag och många med mig. Men sedan har man stött på/hört talas om en del som definitivt inte varit så lysande pedagoger.

Tankarna flög mellan olika saker jag hört/upplevt och det faktum att det idag är många elever som går ut högstadiet utan att ha godkända betyg. Vad beror det på? Är det våra barn som blivit dummare? Eller kan det vara något fel i skolan?

För min del så befarar jag att det är i skolan, och samhället som helhet, som bristerna finns. Någon lösning på hur man ska hantera detta kom jag inte fram till. Men jag mindes några ord som en körskollärare sade en gång till en elev som inte trodde sig kunna klara det skriftliga provet till skoterkörkortet.

”Om du varit med på lektionerna, läst det jag bett dig läsa, så är det jag som ska se till att du klarar körkortet. Klarar du inte det skriftliga så tar vi det muntligt. Det här ordnar vi.”

Det tänket; att det är ett gemensamt arbete, måste finnas med i skolan tror jag. Hur sedan lärarna ska orka med det med alla elever är en annan femma.

Och tänka sig,den gången klarade eleven inte det skriftliga provet, men väl det muntliga så nu är h*n stolt ägare till ett skoterkörkort. Med en annan handledare så hade det kanske inte gått.

Idag lyser solen så det får bli fortsatt arbete ute i trädgården. Rabatter ska fräschas upp och minskas. Nu har det alltså blivit så att från att jag varje vår ökat ut rabatter så kommer jag att börja minska dem. Jag älskar mina blommor, men har misskött dem på sista åren så nu måste det bli en ändring! Ha en skön dag!