Än slank jag hit, än slank jag dit….

Av , , 2 kommentarer 14

Det har hänt att jag ramlat på lite märkliga sätt ibland. En gång stod jag på en kökspall och målade köksväggen. I ena handen höll jag tråget med färg och i den andra höll jag penseln. Helt plötsligt tappade jag balansen och ramlade baklänges, till mina åskådares förfäran. Det kunde blivit ett formligt färginferno, men jag landade på fötterna och utan att spilla en droppe. Det fallet pratar vi fortfarande om för ingen förstår riktigt hur det gick till.

Ett annat fall, som är svårt att glömma, var när jag målade takreglarna i uterummet. Ställningen var uppsatt helt enligt hur det ska göras, men jag glömde att det fanns en lucka där stegen till det undre planet fanns. Jag klev alltså rätt ut, denna gång hade jag målarburken i handen och penseln i den andra. Bäddat för färgexplosion! Men icke, denna gång landade jag på knäna, inte så skönt, men färgen var kvar där den skulle, alltså i burken. Hurra!

Igår hade jag varit uppe och duschat. På nedvägen för spiraltrappan så hade jag ganska mycket prylar att bära. Jag trodde att jag var på nedersta steget och klev rakt ut, men någonstans måste jag ha märkt att det var fel. Det kändes som att jag ramlade framåt i slowmotion, vred mig åt sidan, fastnade med foten i trappsteget och landade på ryggen, märkligt nog. Jag vred alltså kroppen i det närmaste ett helt varv, men foten satt ju fast så det blev en ordentlig smäll. Gissa om det gjorde ont! Sängläge i soffan, Livskamraten gjorde en varm smörgås och kom med Alvedon. Blodvite blev det där foten satt fast, aj, aj. Idag har jag mest ont i höger sida, det blev nog en rejäl vridning. Dagen har alltså varit väldigt lugn, kan man säga. Det enda jag gjort var att måla naglarna och prova det nya toplacket. Få se hur det håller.

Vi har varit ganska nedstämda här under dagen. Inte med anledning av mitt fall utan för att vi är ledsna över vad en oss närstående råkat ut för. Ibland undrar man hur mycket det är meningen att en människa ska orka bära. Vi kan inte göra något förutom att finnas till när hen vill prata och ha stöd. Livet prövar vissa människor.

Vi får hoppas att det ljusnar med tiden. 

Härlig dag

Av , , Bli först att kommentera 12

Det blev en bra dag idag. Varit på biblioteket och hämtade en reserverad bok. Eftersom Livskamraten var iväg till byggfirman för att köpa sladd till ett par lampor så fick jag tid att sitta i lugn och ro och titta igenom ett par böcker med stickbeskrivningar, älskar sådana stunder. Dessutom har jag putsat fönster och bytt gardiner i både kök och vardagsrum, inte illa. Man blir ju lite chockad förstås när man ser allt sot som ligger högst uppe på skåp och hyllor. Älskar en varm brasa, men …

Nu kan jag med rätta ta det lugnt resten av kvällen. Mätta och belåtna är vi, jag stekte upp en stor förpackning fläskkotletter och smörstekt svamp. Det tillsammans med kryddad potatis i ugnen blev en utmärkt måndag middag och det bästa är; vi har kvar så det räcker till i morgon också. Jiiippiiiiii!

En ny grå dag

Av , , Bli först att kommentera 13

Även idag blev det en gråmulen dag, tyvärr. Jag passade på att åka till det nya varuhuset Eko och det var jag inte ensam om att göra. Jag tror hela Sundsvall var där, massor med folk men gångarna i
affären är breda så jag kände mig inte instängd bland eventuella Covid-19-bärare. Nej, jag kunde ägna mig åt att handla lite sådant där som man vill vara säker på att man har hemma. Schampo, tvål, nagellack och annat lite smått och gott. En hel del rökelsepinnar köpte jag och nu har jag öppnat en flaska med liljedoft. Hittills känner jag inte av doften och det är bra för den får inte vara så dominant.

Nagellack köpte jag därför att fotvårdstjejen rekommenderade ett överlack som hon tycker fungerar jättebra. Eftersom jag var jättenöjd sist jag var där, färgen höll länge länge, så gick jag in på Apotea och beställde efter samma sorts överlack. Det borde komma på måndag-tisdag och fungerar det lika bra som sist så ska jag tala om vad märket heter längre fram. Om någon skulle vara intresserad…..?

Det känns väldigt stilla här vid sjön. Träden och vassen glittrar i alla möjliga gul-grön-röda nyanser, vattenytan ligger helt slät och blank. Inte ens fåglarna sjunger idag. Vindruvorna är jättegoda nu, jag är ute och plockar några klasar lite nu och då. Vi har just sett damfotboll, Ume-tjejerna som gav Rosengård en hård match, så roligt att se. Snart är det middag och så var den dagen slut. Oj, tiden rinner mellan fingrarna just nu, måste göra ett ryck imorgon och se till att det blir en speciell dag, bara därför att….

Denna dag är ingen annan lik…

Av , , Bli först att kommentera 16

I morse vaknade jag av att Livskamraten kom och lade sig. Iskalla fötter hade han och mumlade något om att ”han inte sovit något i natt”. Så där låg jag och vågade inte röra mig för att inte riskera att väcka honom. Det blev alltså en seeeeeeen morgon eftersom jag också somnade om. När vi väl steg upp var det grått och regnigt. Dessutom hade Livskamraten ont, ont på ett sätt som det var länge sedan han haft. Det blev myskläder för min del och för Livskamratens del är det fortfarande morgonrock som gäller.

Nu är det dags för middag och dagen är snart över. Vi får väl dra ett streck över denna dag och satsa på i morgon. Idag är det bara slappa som gäller. Jag hoppas ni tar det lugnt och sköter om er.

Igår ”biktade” jag mig

Av , , 1 kommentar 18

Världens lyxigaste stund! Ja, det är när jag går och får fotvård. Så underbart skönt och avslappnande att ha någon som sköter om de välanvända sommarfötterna, slipar, klipper och målar naglarna i en dramatiskt härlig färg. Wow! Märkligt nog så pratar jag oavbrutet när jag sitter där med fötterna i varmbad. Jag vet inte varför, men det kommer upp både det ena och det andra. Saker som jag inte brukar prata med andra om, saker som bara mina närmaste vänner känner till – allt bara bubblar ur mig, gamla synder och nya.

Det måste väl bero på att jag känner ett visst förtroende för fotterapeuten. För att inte tala om att jag känner viss beundran för alla som valt att arbeta med fötter. Finns det något äckligare än en fot? Det skulle väl vara två fötter då…(skämt). Jag skulle aldrig klara av att sköta andra människors fötter, burr. Då undantar jag förstås barnafötter, något så gulligt och pussvänligt, att hålla mot kinden och bara njuta av. Men någon gång i början på tonåren så förändras ju fötterna och då avtar gulligheten. Mina egna fötter klarar jag av, tack och lov, så de är alltid välskötta men att låta någon annan ägna sig åt dem är ett enkelt sätt att förhöja livskvalitén. Ack ja, nästa gång får bli till våren… då har jag väl hunnit få ihop mer att ”bikta”.

När jag kom från fotvården såg himlen ut så här… ord är överflödiga

Ändrade planer

Av , , Bli först att kommentera 16

Idag skulle jag egentligen gått på bio, men det kom annat emellan. En gammal klasskamrat hörde av sig att han tänkte komma hit. Vi gick i samma klass i årskurserna 1-första terminen i 4:an, sedan flyttade jag till en annan skola. Efter årskurs 8 flyttade han till Timrå och därefter har vi bara träffats vid en klassåterträff för ca 35 år sedan. Så roligt att träffas efter alla dessa år! Han hade med sin 5-månaders valp med sig, en korsning mellan golden retriever och pudel, och den var bara för söt. Den blev förtjust i mig och satt i mitt knä. Jag kunde bara konstatera att knät var för litet för hunden.

Klasskamraten ville gärna att vi skulle försöka ordna en ny återträff med åtminstone några gamla kamrater så det ska jag försöka ordna till våren. Även om Corona inte försvunnit helt så kan man ju sitta ute och äta tillsammans. Ser fram emot det. Nu vill jag bara att hösten/vintern ska försvinna snabbt undan så vi kan försöka träffas. Roligt!

Mer höstkänsla

Av , , Bli först att kommentera 15

Idag har vi rensat ut bland alla tomburkar som legat i påsar i förrådet. Skönt bli av med dem! När vi kom hem gick jag ut och gjorde upp eld i vår skräptunna nere vid vattnet. Luften var helt stilla, vattnet var spegelblankt, sådana dagar är guld värda.

Det har varit lågvatten hela sommaren, men så lågt som det är nu, har det aldrig varit tidigare. I vanliga fall går vattnet ända fram till där det blir växtlighet och ibland går det ännu högre, ända fram till vår trappa. Det är nog säkrast att ägarna till båten kommer och drar upp den innan vattnet stiger. Nu har stillheten lagt sig över vårt hem. Livskamraten har besvärligt i nacken idag, det var längesedan han hade så, men nu är det dags. Han har alltså lagt sig i soffan, framför  TVn, slumrar ibland, tittar på något historiskt program ibland. Själv ska jag lägga av mig de rökluktande kläderna och smyga in i duschen. Hoppas jag inte väcker honom.

Höstkänsla

Av , , 1 kommentar 14

Idag är det verkligen höstkänsla ute. Vi tog ett arbetsmöte i morse och lade upp planerna för dagen; 1. dra båten högre upp på land 2. rensa i vedförrådet 3. åka till återvinningen med lite skräp 4. fortsätta förbereda blommorna för vintern 5. se om det är möjligt att kapa loss överliggarna på det lilla förrådet uppe vid parkeringen 6.åka på biblioteket och lämna igen lite böcker innan jag får böter på dem.

Båten uppdragen check, rensat i förrådet check, tagit hand om några blommor check, sett att det inte är möjligt att kapa loss överliggarna check, varit på återvinningen check, lämnat igen, och lånat nya böcker check. Det gick snabbt och elegant så hade vi gjort uppgifterna för dagen. På biblioteket fick jag höra att man gjort en riskbedömning av om det är möjligt att börja med bokcirkeln igen men det bedöms som för riskfyllt, då är det nog samma sak med vår Läsecirkel också, suck. Biografen har i alla fall öppnat igen på ett Corona-säkrat sätt så på onsdag ska jag gå på bio. Alldeles ensam för första gången i mitt liv ska jag gå på bio. Det känns märkligt, men jag ska i alla fall göra det ”´cause I´m worth it”. Sångklubben heter filmen och jag tror att det är en mysig och fin film.

Närmaste grannen ska ut med husvagnen och grannen på andra sidan sjön ska ta en vända till med husbilen, men vi ska nog bara kura ihop oss här hemma och fortsätta förbereda för vintern. Vi ska också fortsätta att sköta om oss. Sköt om er ni också.

 

Så lätt att göra felbedömningar av människor

Av , , Bli först att kommentera 16

Vi har varit och valt en ny bil. Denna gång hade vi förberett oss noga, läst på Internet om olika märken, gjort en värdering av den månatliga kostnaden med mera, med mera. Vi till och med bokade en provkörning av det märket vi tyckte att vi ville ha. På bilfirmans hemsida fanns en kalkylruta där man kunde beräkna kostnaden för olika tillval. Vi skrev ned detta och tog med oss lappen, provkörde bilen, blev nöjda och satte oss med försäljaren för att göra ett avtal. Han gjorde sin beräkning av den månatliga kostnaden och den skilde sig helt från den beräkning vi gjort. -Men ni har varit inne på biltillverkarens hemsida och de har en helt annan kalkyl än vår.

Jag menade att vi minsann varit inne på försäljarens hemsida, men se det visade sig att när man valde att titta på en speciell bil så lotsades man över till biltillverkarens sida. Så dåligt! Varför blev man inte upplyst om detta, typ ”ni lämnar nu vår hemsida och lotsas över till ……….”.

Slutet blev i alla fall att vi valde en helt annan bil, samma märke som vi har idag, men en mindre modell och röd metallic. Det känns lite märkligt för vi har bara haft grå, vita eller svarta bilar hittills, diskreta färger. Men nu är våra dagar med transport av virke och annat byggmaterial, nu ska vi bara glänsa i vår nya röda bil.

När vi satt och tog en kopp kaffe inne på bilaffären så dök det upp en äldre man, klädd i trasig tröja och som såg allmänt ovårdad ut. Han började prata med oss och min första tanke var att ”honom vill jag inte prata med”. Men vi pratade i alla fall och du milde, vilken trevlig och pratglad man. Vi hade riktigt trevligt tillsammans och väntetiden gick väldigt snabbt i hans sällskap.

Så fel mitt första intryck av honom var. Vilken tur att jag inte brydde mig om det utan pratade med honom istället. Hur ofta gör vi inte så, väljer bort vissa människor för att det första intrycket ger fel bild?

Nya upptäckter i mitt DNA

Av , , Bli först att kommentera 14

Nu har mitt DNA uppdaterats i Ancestry. Nu är jag tydligen till 99% svensk och 1% finne. Det kan jag faktiskt tro på för det stämmer med det jag kommit fram i mitt släktträd. ”Jag är så glad att jag är svensk” citerar jag Birgitta Andersson. Men glad är jag inte när jag tänker på att Jimmy Eriksson vill bli justitieminister i eventuellt ny regering, jag bävar vid tanken…. Här skulle jag vilja föreslå att alla ska rösta för att få bort detta parti, SD, där det ständigt poppar upp nya namn som är öppet nazistvänliga, usch!

Tänker på Högste Domstolsdomaren, USA, Ruth Bader Ginsburg, som gått ur tiden och som hoppas att hennes efterträdare ska utses av någon annan än USA:s nuvarande president. Det hoppas jag också. Dessa domare innehar sitt ämbete så länge de lever och denne farlige man, presidenten, har redan fått utse två domare till denna domstol. Om de har denne knäppgöks förtroende – vad är de då för människor? Vilken människosyn har de?

För att återgå till mitt DNA så har ytterligare en amerikan hört av sig och menar att vi har en gemensam anfader. Jag har dock inte kunnat hitta den anfadern i mitt släktträd så förstår inte var han fått det ifrån. I morse hade vi ett arbetsmöte och lade upp planerna för vad som ska göras framöver. Vi enades om att nu är det lördag och då är vi lediga, sedan blir det söndag och då är vi också lediga. Jag hoppas bara att vi inte säger ”nu är det måndag och vi måste vila efter helgen”. Nu har vi en plan….