I morgon är alltså sista dagen i april. Nu hoppas jag verkligen att det är slut på aprilvädret också. Kalla nätter, snö, regn och sol huller om buller. Nej, nu får det vara slut. Tack och lov för uterummet, där har vi alltid plusgrader. Om nu bara husmor i huset kunde ta sig för och vårstäda rummet också så skulle det känns bättre att vara där.

Men husmor har fullt upp med att fläta kvistar till vindskydd, måla korkar, fylla på jord i rabatter. Städning verkar inte vara aktuellt, tro det är denna isolering som spökar. Om man inte kan ha folk hemma så kan man dra ned lite på kraven på städning.

Nej, det är mycket att hålla koll på. Är svanparet  på plats i sjön? Är tranorna ute på ängen? Har fåglarna mat i matautomaten? Har rosorna börjat visa små bladanlag? Blommar fritillaria melagris och mini-påskliljorna? Puuh, vem har tid att städa? Inte jag i alla fall. Må så gott och ta det lugnt på Valborg.

Idag blev det ett besök på Birsta. Jag gick på IKEA för att prata kök medan Livskamraten gick på Systemet och ICA för att handla lite smått och gott till Valborg. Det kallas för arbetsfördelning. Sedan gick vi på  Bauhaus och handlade fin, gödslad jord. Där hittade jag också en jättefin solcellslampa som jag ska sätta ned i rabatten uppe vid vägen. Där kommer den att bli fin. Nu har jag satt den i uterummet för att ladda upp solcellsbatteriet, men ser man på, nu snöar det och är ganska grått ute helt plötsligt. Så kan det gå.
Jag hade också tänkt fläta ett vindskydd runt den rabatten för att mildra blåsten från sjön, men jag har försökt med några kvistar och det gick inte så bra. Men på Bauhaus hade de färdiga sådana vindskydd så jag köpte ett sådant. Vi kan kapa det så får vi två lagom höga vindskydd som vi kan fästa runt armeringsjärnen. Sedan blir det till att spraymåla vinkorkar och fästa överst på armeringsjärnen så ingen sticker ut ögonen på de vassa pinnarna. Nu blir det middag, sedan MacLeods döttrar och sedan får vi se. Kanske trav. Sköt om er.

Gissa om jag är glad att jag badade igår! Jag passade på när solen sken, varmt och gott. Vattnet var inte varmt och gott, men på något märkligt sätt känns det ändå bra efteråt. Jag är också väldigt nöjd över min nya tankini från Floryday, sitter skönt, är snygg och slätar ut kurvorna en del. Precis vad man behöver i dessa tider (mellan 65-70 alltså). Idag är det riktigt aprilväder, det snöar lapphandskar i ena minuten, i nästa strålar solen. Vi hade planerat att vara ”duktiga” idag och jobba ute, men efter att ha sprungit ut och in ett antal gånger så gav vi upp utejobbet.

Istället tog vi kaffe i uterummet och sedan putsade jag fönsterna där. Jag tog bara ena halvan, 5 fönster, det räckte med det. Problemet är ju allt som sitter på utsidan, suck! Hur sjutton ska man komma åt att putsa där? En stege på utsidan, i slänten…. ja, det är väl det som krävs antar jag. Nu har lapphandskarna bytts ut mot regn, omväxling är bra.

Nu hamnade jag på lite villovägar och slog upp ordet ”lapphandskar”. Jag menar, varför säger man så? Påminner de stora, vita flingorna om lovikkavantar? Jag hittade inte någon förklaring till uttrycket. Men det är så fascinerande med ord. När jag sitter och skriver av mamma och pappas brev så inser jag att en del ord använder vi inte längre. Ty är ett sådant ord. När använde du ty i en mening sist – jag gick in i värmen ty det blåste kallt – så skriver man ju inte. Jag  håller på att närma mig slutet på breven, är inne på år -44.

När jag skrivit om de olika åren så har jag också lagt in en liten tidslinje över viktiga saker som skedde i världskriget. Det känns så märkligt att läsa deras rara ord till varandra när man vet vad som skedde runtom i världen. Inte minst vet jag vad pappa berättat om jobbiga episoder. Men i breven kan man inte utläsa något om det. Det är verkligen som det står på Militärbreven; En svensk krigsman tiger med vad som rör försvaret.

Tankarna känns lite röriga idag. Nu ska jag sluta skriva ty jag ska åka och köpa pizza. Lite får man unna sig.

När jag var uppe vid vägen så mötte jag en grannfru som bor vid vägen bakom oss. Hon berättade att en björn hade lunkat längs deras väg bort mot vårat håll. Lite skrämmande är det att den kommer så nära bebyggelsen. Vi vet att de finns men de brukar hålla till på andra sidan sjön där det är mer skog. På vår sida finns det mer bebodda platser. Så nu har vi bekräftat att det finns både varg och björn alldeles runt knuten. Bygrannen har bott ända sedan 40-talet i samma hus och hon menade att aldrig hade de hört talas om att någon sett vare sig varg eller björn i närheten, men de sista åren så blir det oftare och oftare.

När jag skriver detta så kommer den Större hackspetten flygande för ett mellanmål. Den jagade bort rödhaken som satt där och såg dekorativ ut. Ja, vi har verkligen naturen tätt in på oss. Idag skiner solen så idag blir det ett eftermiddagsdopp i sjön, hurra! Nu ska jag ut och vårstäda kring ingången till huset så det blir lite fräschare.

Igår försvann all is från sjön. Inte någon häftig islossning utan den bara gled iväg. Vi hade två stora isblock utanför tomten, men efter någon timme så gled även de iväg. När jag drog undan gardinerna i sovrummet i morse såg det väldigt stormigt ut, men nu har det lugnat sig lite. Jag har burit ut en del plantor till Uterummet och är lite nervös hur de skall klara sig, men hittills har det gått vägen. Man har ingen lust att vara ute i denna blåst så det blir inte så mycket gjort av vårarbetet.

En mycket kär vän meddelade igår att ”hens” livskamrat gått bort. Jag var så ledsen för ”hens” skull och när jag skulle sova så var det rent omöjligt. Tankarna bara malde i huvudet. Tankar på mamma, på pappa, på min syster. Tar jag vara på det liv jag har? Värdesätter jag mina närmaste, mina käraste, tillräckligt? Visar jag vad de betyder, hur viktiga de är för mig? Om något skulle hända mig, har jag något otalt med någon som jag inte rett upp? Hur mycket tjafsar jag och Livskamraten med varandra i onödan, bara på grund av att vi hållit oss i vår egen lilla bubbla i ett helt år nu?

Nej, idag ska jag vara tydlig mot honom och se till att vi påminner oss om allt gott vi haft, och har, tillsammans. Bara ägna oss åt att må bra och vara tillsammans. Kanske planera lite inför Valborg. Vårt ”gäng” om 12 personer ska samlas nere vid badplatsen och umgås precis som vi gjorde förra året. I händelse av regn ska vi vara i vårt uterum, med öppna fönster för luftcirkulationens skull. Vi måste ta tillvara det vi har omkring oss. Jag ska nog åka till Simons trädgård under dagen, bland blommor känns allting bättre. Sköt om varandra!

Efter att i flera dagar ha funderat kring hur de nya köksskåpen ska se ut så hade jag hittat den bästa lösningen. Men för att kunna avgöra hur skåpluckorna skulle se ut så kändes det som att ett besök i ”verkligheten”, dvs på IKEA skulle behövas. Sagt och gjort, igår åkte vi dit. Där hittade vi ett sådant skåp som vi planerat att ha, dvs 80×80 med två luckor som öppnas uppåt. Jag öppnade den första luckan, perfekt. Sedan skulle jag öppna den översta och då fick jag verkligen ta i, den kändes jättetung. Till slut fick jag upp den och, gissa vad, jag kunde inte stänga den. Jag nådde den helt enkelt inte.

Insåg att vi har våra överskåp lägre men att det ändå skulle bli svårt att öppna och stänga. Rackarns att man ska vara så kort i rocken. Jag vill inte behöva hämta en pall för att kunna stänga överskåpet så det blir till att tänka om lite. Ska sätta mig idag och prova planeringsverktyget som finns på företagets hemsida. Vilken tur att vi gjorde ett besök IRL (som jag nu vet betyder: In Real Life). Stannar i vår egen lilla bubbla idag, ska planera nästa matkasse och rita kök. Sköt om er!

Idag stannade vi till hos den äldre bonden längs vår väg. Han och hans särbo satt ute i solen och vi satte oss ned en stund. Medan vi satt där flög fåglarna runt våra huvuden för att sedan landa på hans fågelbord. Han berättade att den unga bondens katter brukade gömma sig under altanen för att sedan passa på och knipa en fågel som landat på backen. Nu hade han minsann satt stopp för det genom att spika igen öppningen under altanen.

Medan vi satt där så kom några av unga bondens höns över, så vackra, vit- och svartspräckliga. De gick runt och plockade frön som ramlat ner från fågelbordet. Den gamle bonden berättade att  han häromdagen hade haft 5 rådjur som också kollade resterna från fåglarnas matbord. Det tyckte han var mysigt. Han hade sett att de gick bort mot oss längs vägen. Aj aj, jag som satte tulpaner i fjol höst, jag vill inte ha några rådjur hos oss.

Värre var det förra sommaren när hans särbo hade planterat tagetes och satt i  blomlådor längs kanten på altanen. Det blommade så vackert ända till dess unga bondens påfåglar gjorde ett besök. För dem var det tydligen som att äta snacks vid bardisken, perfekt höjd, och tydligen mycket goda tagetes.

Det är härligt med naturliv!

Ännu en underbart strålande dag. Ingen vind, bara sol. Vi eldade upp mera ris under förmiddagen, det tar visst aldrig slut. Men nu kan vi skönja slutet för riset. Jag har till och med varit och krattat hos det unga grannfolket så riset är borta från deras gård när de kommer hit. Det är så roligt att vi har fått hit ett par ungdomar. Grannen närmast oss är väldigt förtjust i trädgårdsarbete så förra sommaren hann de med både att sätta upp ett växthus och placera ut flera lastpallar för plantering.  Hon har satt en mängd tulpanlökar i sina växtlådor och jag kan se att de börjar titta upp nu. Så roligt att se. Vi får hoppas att inte rådjuren tar sig en vända förbi. Jag har behållit granriset på min nya plantering och hoppas att det ska villa bort rådjuren. Riset plus allium-lökarna ska vara avskräckande.

För övrigt ägnas dagen åt våra kära vedklabbar. Milde tid vilken tid det kommer att ta att klyva dem. Jag kan se att carport-bygget försvinner i fjärran. Vi kan ju inte dräpa oss bara för att bilen ska få stå fint., eller hur?

Nu smyger sig kvällen på fast solen strålar fortfarande. Jag är nöjd med dagens uteliv så jag tillbringar gärna kvällen inne, i soffan, framför TVn.

Idag har livet bara visat sig från den sköna sidan. Underbar långsam morgon följt av en lång promenad och ett långt samtal med granne borta i byn, i Maj, inte Gästa. Det är skillnad på byarna,de ligger som ett radband efter varandra; Maj, Gästa, Veda, Bunsta, Häljom. Tänk att vi hamnat bland sådana märkliga byanamn. Efter promenaden blev det lunch och lite infoga bilder i BOKEN. Sedan har vi varit ute i slänten mot sjön. Släpat vedklabbar, legat i solstolen (topless), släpat ris, legat i solstolen, lastat ved i påsar, åter tillbaka till solstolen. Tala om Rivieran-feeling. Jag älskar de här dagarna, det är för tidigt för att måla ute, eller gräva alltför djupt i rabatter, nej det är som gjort för att slappa. Nu ska jag jobba lite med BOKEN igen och sedan blir det nog soffhäng för hela slanten. Jag hoppas ni också har det bra!

Men visst, idag blev premiärdoppet av. Vädret har varit ljuvligt och jag har rensat lite i rabatter och fyllt på med ny jord. Efter eftermiddagskaffet bestämde jag mig. Nu ska jag prova att bada. Sagt och gjort, på med baddräkt och foppa-tofflor och plums i vattnet. Rekordkort bad, men det kändes skönt efteråt. Jag duschade varmt och sedan kunde jag sitta i solen i bara handduk. Nu ska jag försöka att göra detta en gång i veckan, när vädret är bra.
Jag fick lov att slå sönder lite av isen för att kunna lägga mig ner. Det är väldigt grunt. Den stora stenen till vänster om mig brukar vara på land när vattnet är i normalt läge.

Vidare så har vi bjudit in till Valborgsässofirande. Som förra året ska vi samlas nere vid badplatsen, egna stolar, mat och dricka medtages. Blir det dåligt väder så samlas vi i vårt uterum. Ett enkelt sätt att umgås på. Kan rekommenderas.