Minnen….

Av , , 6 kommentarer 14

När jag lade ut gårdagens bilder på Fototriss så dök pappa upp i mina tankar. Han ägde en råstyrka som många av de som idag tränar så idogt på Gym aldrig kommer att få. Hans muskler kom från dagligt slit sedan han var 13 år och ända upp i 80-85-års åldern så bevarade han muskulaturen, även om kraften avtagit.

Jag minns när det fanns en annons i en tidning som visade boxaren Muhammed Alis knutna näve. Ett helt uppvik, bara med hans näve, och den var STOOOOR! Men när pappa lade sin näve över så var hans näve lika stor. Han kunde klyva ett äpple med pekfingret, gör om det den som kan, nypa sönder en valnöt, hänga i en arm i romersk ring med kroppen rakt ut. Egentligen helt otroligt, för han tränade ju ingenting. Men kroppen var härdad.

Händerna var valkiga och de tjocka fingrarna gjorde att han inte hade någon vidare finmotorik. Det var rena fasan för hans barnbarn när morfar skulle snyta dem. Han bara lade sin jättehand på deras huvuden, nöp till om näsan och sade, – fräs! Barnstackarna såg verkligt tilltufsade ut efteråt….

Det fanns inga tankar då på att pappor skulle sköta barn, eller hushåll för den delen. Men jag minns en gång när jag blev tvungen att lämna sonen hos min pappa. Mamma var borta, men jag skulle bara vara borta en liten stund. Pappa ställde upp med glatt mod. När jag kom tillbaka och svängde in med bilen på gården så stod pappa ute på bron med lille R på armen. – Han har bajsat, ropade pappa direkt jag öppnade bildörren. – Jag har bytt blöjor!

Kors i taket, tre egna barn och han byter blöja för första gången på barnbarn nr 4! Gissa om han var stolt över sin prestation! Då var ju blöjorna inte så behändiga som nu utan det var stora snibbar och jag kan inte påstå att blöjan satt riktigt rätt, men ändå….

Jag skulle velat vara en fluga på väggen och sett hur det bytet gick till. Jag vet ju hur kräsen han var… Den lille sonen berättade förstås ingenting utan det får vara en hemlighet mellan honom och hans morfar. Så kan minnen hoppa fram.

Fototriss: Manligt

Av , , 22 kommentarer 13

Mmmmm, vad är manligt? Vad är kvinnligt? Vad är mänskligt? Tänker jag efter så påverkas jag av den manliga utstrålningen i en muskulös, brun arm med ett brett klockarmband. Då kan hjärtat studsa lite extra. Det är ett synintryck av manlighet. 

Själv lever jag i en relation där vi båda hjälper varandra, oavsett vad det handlar om., utan att tänka i manligt eller kvinnligt. MEN även om vi försöker stötta och serva varandra, så finns det vissa saker som Livskamraten kan och som jag inte kan. Handlar det om elekticitet, han kan medan jag står rådlös bredvid. Han FÖRSTÅR pelletspannan, medan jag bara kan trycka på vissa knappar som ska stå i vissa lägen (enligt honom.)

Ska den gamla stubben brännas ned, inte är det jag som jag gör det. Nej, då kommer det manliga fram och han tar initiativet.

Ska man ordna fäste för flotten i vattnet, ja inte är det jag som ordnar det. Hur vet han vad han ska göra? Han har väl aldrig gjort något sådant tidigare, finns det inbyggt i den manliga genen?

Detta att ta hand om sin familj, genom eld och genom vatten, det är manligt. När jag var barn så skötte inte (de flesta) pappor sina barn; de arbetade. Lyckliga barn som växer upp idag och som får känna tryggheten  och kärleken i pappas famn. Att ställa upp för sin familj, att hjälpa och stötta varandra – det är manligt för mig.

Vill du se vad andra tycker, gå till http://fototriss.blogspot.com. Denna gång med en tävling hos Coolstuffs

Miss…..

Av , , 6 kommentarer 10

Jaha, imorse kändes det lite kallt om fossingarna (fötterna). Alltså högg jag tag i första bästa par sockar som fanns i närheten. Det råkade vara mina senast stickade "julsockar". Visserligen var trådarna inte fästade, men vad gjorde väl det. Varmt och gott blev det i alla fall.

Ljuvligt skönt, sitta i Laminon med fötterna på fotpallen, thékoppen i handen och som pricken över i; solens strålar letade sig in genom fönstret, smög över golvet och belyste mina sockar.

Va????

Så kan det bli när man inte tittar på färgnummer och stickar på kvällen framför TVn.

Bra film igår

Av , , 6 kommentarer 8

Jag gillar Jack Nicholson. Ingen kan se lika djävulskt lurig ut som han. Såg en film igår med honom och fast han tydligt har åldrats så har han det luriga kvar. Satt faktiskt framför TV:n ända till 23 vilket definitivt hör till ovanligheterna.

En positiv sak hade det med sig, jag hann en bit på Pippi-tröjan.

Ett par bra filmer till så är tröjan snart färdig! Varvräknaren fungerade klockrent! Varför har jag inte skaffat en sådan tidgare istället för att sitta och skriva ned varje varv på någon papperslapp som jag sedan haft svårt att hitta. Man lär så länge man lever.

Pippi + Bolinders gjutjärn

Av , , Bli först att kommentera 11

Gissa vad, igår kväll satt jag och stickade på min andra "julsocka" så både stickor och fingrar började ryka.

Idag har jag varit och handlat nytt garn för att få börja sticka på en Pippi-tröja. De verkar ha blivit moderna igen, vet inte varför men ser dem överallt. Tänkte att nu ska jag passa på medan de är i ropet och medan jag har en liten tjej som gillar Pippi.

Spännande ska det bli, jag har till och med köpt en varvräknare för att kanske underlätta jobbet med att hålla reda på varven.

Sedan har jag en liten fråga: är det någon som vet något om Bolinders gjutjärn?
Jag har köpt ett bord som man påstår är av Bolinders och nu undrar jag om någon vet vad som är kännetecknande för deras produkter. Någon form av märkning, speciellt mönster, annat? Snälla, snälla är det någon som vet så hör gärna av er.


Så ser bordet ut.

Tisdagstema

Av , , 6 kommentarer 10

Veckans tisdagstema är en färg: brunt. När jag tänker på brunt så känner jag först; tråkigt, gammalt, senhöst, 70-tal, kort sagt inte så uppmuntrande tankar.

Men sedan börjar jag tänka; min gamla nallebjörn, en rostig spaljé av armeringsjärn med en slingrande blommande clematis på, choklad som smälter på tungan och då börjar det genast kännas mer positivt.

Visst är dessa rostiga små ting bruna? Ganska vackra faktiskt.

 För mer bruna bilder, se  http://tisdagstema.se

Skulle behöva en barnstol…

Av , , 4 kommentarer 11

Hade middagsfrämmande av den finare sorten igår, fem av mina sex barnbarn! Det är inte ofta det går att samla så många så det kändes jättekul. Men lilla L var så trött, så trött, hon ville bara lägga sig i den ständigt bäddade resesängen och vila, stackars lilla hon. Hon t o m ramlade baklänges ur stolen när vi satt och åt middag. Jag måste nog skaffa en stol för lite större barn. Lillebror har ju lagt beslag på stolen för mindre barn. Det kanske finns på IKEA eller Blocket.

Har suttit mycket framför datorn idag och känner det faktiskt i nackmuskulaturen. Det är nog bäst att passa sig så inte "gamnacken" blir permanent. Äldre damer måste tänka på att räta ut sina leder allt emellanåt. Ack ja, vad man håller på att samla på sig; gamnacke, gäddhäng och se där; lite kalkonhals också. Evolutionen går viss bakåt tror jag. 

 
  Bilden på damen från http://blogg.aftonbladet.se/506madonnan/2009/02/1109172

 Det är inte lätt att få ihop allt till en helhet!

Grön (av avund)

Av , , 4 kommentarer 11

De senaste veckorna har jag börjat lägga ut foton till olika bloggar, typ Fototriss, Ordlös onsdag etc. För mig är det ett nytt fenomen att det finns sådana fotoutmaningar. Det har också gjort att jag varit inne och tittat på en mängd olika bloggar, inte bara dem som finns här på VK. En helt ny värld har öppnat sig….

…vilka fantastiska bloggar, vilka konstnärer, fotografer, vilka skribenter 
det finns runtom vårt avlånga land!

 

Jag blir så avundsjuk!

Jag vill också ta sådana knivskarpa foton!

 

Jag älskar min digitalkamera, jag fotar ständigt och jämt, men jag är medveten om att jag inte brytt mig om att lära mig alla finesser som finns på den.

Nu SKA jag sätta mig och läsa igenom instruktionsboken!
Nu SKA jag lägga ner lite mer tid på att ta till mig, och använda,
den teknik som finns tillgänglig.

Veckans fototriss

Av , , 36 kommentarer 10

I mitt kök finns ett köksskåp vars sida kändes väldigt vit och tråkig. Alltså ritade jag upp en hylla och Livskamraten satte ihop den efter mina instruktioner. Där finns lite av varje; småplock som jag fått / skaffat under åren.
 

På hyllan står ett litet arbetsrum; ett syrum med plats för sömnad och strykning. Väldigt ombonat tycker jag att det är. Jag gjorde det åt mamma och pappa i april-91 och nu har det kommit tillbaka till mitt eget kök.

I öppningen in till köket har jag förvaringsplatsen för en av mina två palmer. Somrarna får de tillbringa i SpanskaVillan, men på vintern står en (och tar plats) i öppningen. Det känns väldigt roligt ändå att se att den trivs och växer. Jag vill  ha stora palmer i min älskade SpanskaVilla.

Vill du ser mer bilder, gå in på http://fototriss.blogspot.com/