Tankar – gör vi rätt? visitationszoner?

Igår tittade vi på en dokumentär om mordet och mordförsöket på Carol och Chuck Stuart i Boston 1989. Det var en väldigt realistisk dokumentär med intervjuer av släktingar till den utpekade gärningsmannen och hur detta har påverkat hela familjen.

Men det visade också väldigt tydligt på skillnaden av hur människor behandlas utifrån rastillhörighet och vilket område man tillhörde. Jag blev illa berörd över hur nära man filmat de drabbade, men det väckte också direkt frågor hos mig (kanske för att jag är misstänksam av naturen). I korta drag var det ett vitt par från medelklassen som på sin väg från sjukhuset, där de deltagit i en förlossningskurs, drabbades av att en man hoppade in i bilen och tvingade dem att köra in i ett ruggigt bostadsområde. Där rånades de och kvinnan blev skjuten i bakhuvudet och mannen i sidan. När de bar in mannen i ambulansen så lyckades han viska fram att det var en svart man i Adidas-overall som rånat dem.

Det var det som polisen tog fasta på och det blev en formlig häxjakt på svarta män i det område där brottet skett. I slutänden visade det sig att det var maken som skjutit sin maka och det fanns så mycket som visade på  att han var den skyldige, men de ledtrådarna nonchalerades för det stämde inte in i den bild som myndigheterna målat upp för sig. Helt enkelt ett enormt misslyckande för polisen i Boston.

Det var en grym händelse men det som fastnade i mitt huvud var från ett par av intervjuerna. Där talade man om hur polisen missbrukade sin ”makt” och man pekade ut att det började när polisen fick rätt att göra visitationer utan brottsmisstanke. De som visiterades var naturligtvis mörkhyade män och ungdomar. Steget till den formliga människojakt som påbörjades efter att en vit, gravid kvinna blev dödad, det steget var kort och har i efterhand verkligen dömts som helt fel.

Nu införs visitationszoner i Sverige? Gör vi samma misstag? Ökar vi på hatet hos dem som utsätts för visitationerna? Då tänker jag inte på de kriminella som kanske råkar ut för det, de bryr jag mig inte om. Men de vanliga, icke-kriminella, hur reagerar de?

Fy f-n, så svårt. Jag litar faktiskt inte på de styrande i vårt land. Har de verkligen tänkt igenom problemet? Har man tittat på hur gäng-problemet hanteras i andra länder, sett vad som fungerat och icke-fungerat?

Det känns tungt att känna att man inte är säker på kompetensen hos många av de styrande.

Nu ska ni ha det så bra över Valborg. I morgon blir det inget blogginlägg. Jag ska grilla, dricka vin, äta onyttiga saker, ta en G&T, prata oväsentligheter, berätta vitsar, försöka att inte bli sentimental, kort och gott, vara en lite ostyrig pensionär.

På tal om pensionärer och kriminalitet, har ni hört Ann Westin, prata om detta ämne? Om inte, leta reda på ett klipp och bara njut, hon är bra.