Den här gången…

…kan jag inte gå med Dig hela vägen, men jag kanske kan möta Dig halvvägs?

Den här gången måste Du själv lösa Dina problem, men jag kanske kan hjälpa Dig och lyssna när Du behöver prata?

Den här gången kan jag inte sopa upp efter Dina misstag, men jag kanske kan hjälpa Dig att inte begå nya?

Den här gången blir Du nog mer ensam än någonsin, men jag finns i bakgrunden även om jag inte syns och hörs.

Den här gången måste vara den sista..

För Du vet att livlinorna snart är slut..

"Du har inte råd att förlora något mer, för nu har Du ändå inget kvar"

6 kommentarer

  1. Anne-Marie Mäkelä

    Det låter nästan lite ödesdigert…jag hoppas att inte något hänt där du känner att du måste ställa upp. Med tanke på din bild tidigare skrivelse så ser det ut som att du har två personer att tänka på (för) redan…

  2. Helena Nilsson Springare

    Svar till Lisbet Olofsson (2010-02-19 16:16)
    Tack.. Ibland kommer tankarna ut så snabbt och då gäller det att sätta dem på pränt innan de bleknar.. Känns skönt att skriva om det som är tungt. Blir som lite lättare efteråt 🙂

  3. Helena Nilsson Springare

    Svar till Anne-Marie Mäkelä (2010-02-19 18:23)
    Jo, ödesdigert är nog rätt ord. Det gäller bara att hantera det lilla man kan så att man orkar med det. För nu finns ju saker (bebisar och barn) och deras behov som måste gå före sånt man ändå lärt sig sedan länge att man inte kan påverka!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.