Igår var en…

…riktigt bra dag.

Inget… INGET och ingen kunde få mig att tappa balansen, humöret eller ens tålamodet.

Jag hade några extra och mycket speciella personer vid mitt middagsbord igår och det kunde inte ha varit bättre. Lugn, harmoni och glädje som jag inte känt på mycket länge var närvarande och det var verkligen toppen.

Jag vet väldigt säkert vad det är jag vill ha och behöver i mitt liv och jag tror mig även veta hur jag ska få det.

Jag vet även väldigt säkert vad jag INTE vill ha i mitt liv och även på den här punkten vet jag hur jag ska hålla det borta.

Var och en får ta hand om sina egna livskriser, sitt eget missbruk, sin egen ekonomi, sina egna sorger, sina egna barn, sitt eget ansvar och så vidare och så vidare…

Just nu tar jag hand om mig och mitt och man kan väl säga att all min tid och energi går åt till att se om mitt eget hus och min egen familj. En del blir besvikna på mig och en del är arga. Men jag har ingen energi över till andra än mig själv och familjen för närvarande.

Dessutom behöver jag sova ikapp så oändligt mycket just nu så att jag inte behöver bli sjuk igen och få en massa kroppsliga åkommor som jag inte orkar med längre.

Hösten är på ingång. Jag tänder ljus, bäddar upp med filtar i soffan och kokar en kopp thé. Trots mörker och kyla så har jag stora förhoppningar inför framtiden och vad som komma skall.

Om en dörr stängs så innebär det ju alltid att en annan dörr öppnas… Eller hur?!