Halkade ut och konstaterade att vädret fortfarande inte stämmer med årstiden. Idag kändes det som påsk ute. Vädret går som bekant inte att påverka så det är bara att gilla läget, dra fram en spark så man har något att hålla i sig i och börja överväga att investera i broddar till skorna.

Idag är det sista dagen på 2012. Nyårsafton är alltid en punkt och en början för mig. Tennyson’s Nyårsklockan är fantastisk och bombardemanget av raketer efteråt är mäktigt men läskigt. Jag tillhör den där skaran som vid en nyårsafton de facto fick uppleva håret brinna! Det var ett rör med sånna där bollar som flyger upp i olika färger. Vinden kastade omkull den dåligt riggade pjäsen och bollarna skjöts rakt in mot en altan där jag stod. Bollen landade strax bakom höger öra. Håret började brinna, bollen trillade vidare ner i huvan på min jacka som började brinna. Andra gäster fick också bollar på jackor.

Det jag minns mest är hur jag agerade -raketsnabbt (ha ha ha)-på ren och skär impuls. Jag hade handskar på mig så jag slog mig hejdlöst på huvet som en galen och kastade mig ner på marken. När allt var släkt kunde jag konstatera att huvan var smält på jackan, sjalen hade brunnit och klibbats ihop. Jag var i fullständig panik. Kördes hem i ilfart, var ej brännskadad. Satt sedan och skrek och grät i badrummet och fick hjälp av min svägerska att tvätta håret. Jag trodde allt var borta ty det rasade MYCKET hår i den tvätten.På nyårsdagen ringde jag min frisör som var hemma hos sina föräldrar och bad förtvivlat om hjälp. Jag fick komma samma eftermiddag. Det var ett klippande strå för strå för att få bort allt bränt, därefter hade jag väldigt tunt hår på högersida och mer på vänster.

Det som var "räddningen" denna nyårsafton var att jag misslyckats med mitt långa hår. Så jag hade satt upp det. Så det som brann var liksom underhåret. Än idag kan jag, när jag  hör en smällare eller raket, på ren reflex ta mig bak i huvet där den där jävla bollen landade. Jag tillhör dom som gärna tar på en  mössa eller en huva när jag skall ut kring dessa infernon. Jag ogillar skarpt när folk bränner iväg saker bakom ryggen på andra utan att följa säkerhetsanvisningarna. Bränt barn skyr elden! Yes I do!

Denna april-liknande nyårsafton har jag tillverkat en chokladtårta som blev så hög att jag faktiskt kapat bort ca 2 cm på höjden på kakan. Nån boll i huvan har jag inte tänkt att få och någon stimmig nyårsfest ska jag inte besöka. Istället får jag några timmar med min son vilket är det bästa jag kan tänka mig denna dag. Inför hans hjärtoperation den 3 januari 2009 höll han sig vaken till tolvslaget. Vi firade nyår hos  mina föräldrar och hans pappa var också med. Vi var tvungen att hålla oss isolerade för att inte riskera att han (eller vi för den delen) blev sjuk inför operationen i Göteborg. Vi hade berättat att vid 12-slaget DÅ kommer det blir MYCKET raketer ute ty han var lite besviken över det som pangat å puffat under kvällen.

Så när klockan slog tolv stod han i ett fönster högts uppe på vinden och tittade ut. Det skjöts faktiskt som aldrig förr det året på den lilla fotbollsplanen. Han var helt hänförd. Han sa "-Mamma, jag trodde att det skulle vara bra, men inte så HÄR bra". Han var nöjd och lycklig när han somnade. Då om någonsin tänkte jag att det var en punkt och en början, inte bara på ett gammalt och nytt år utan på ett gammalt liv med hjärtfel och ett nytt som hjärtfrisk.

Önskar alla ett GOTT NYTT ÅR! (och följ säkerhetsanvisningarna om ni skall bränna iväg saker denna afton)

//a