Svängdörrsassistenter, Linus på ________ och Månhalos

Fick ett nytt personligt möte på jobbet igår. Vi satt och pratade om allt möjligt men givet att vårt yrkesval kom upp på pratlistan. Varför det ser ut som det gör idag, mest inom vårdyrkena men även i världen överlag.

Jag fick frågan om varför Linus på Linjen hamnat på min arm och jag fick berätta den lilla storyn om hur han blev till och fick bli ett typ av signum för vårt lilla Dragracing Team

Sen blev det ju följdtatueringar, en av dom sponsrade av min gammgamla arbetsgivare som inte finns idag

 

Det bolaget slutade i fördärv, men det var efter vår tid hos dom. Så jag kan fortfarande känna att det var dom som gjorde den förändringen som krävdes för att vi skulle få det bra. Alltså betyder den tatueringen något för mig och står för förändring till det bättre.

Fick även cred för hur jag tycker och tänker om assistans och hur vi assistenter ska tänka. Det var ju kul, och jag fick lite guldkant på tillvaron

Återigen, man kan säkert jobba med många saker utan att vara kvalificerad, men… När det kommer till Personliga Assistenter och jobb med andra människor, ska man inte vara självisk. Man må ju sätta den man jobbar åt eller hos, på första plats. Och ha det rätta tänket: ”Hur hade jag velat ha det?” Kan man inte se på det sättet, så ska man inte ha det jobbet.

Såg att det hintades om Norrsken igår fast prognoserna över ett vidunderligt sådant var inte så högt. Nåväl, jag, Åke och Winstone hoppade in i bilen strax innan 22 och begav oss ut på Norrskens jakt.

Färden gick över Kvarnfors, Östibyn, Tavelsjö, Hissjön och Kullavägen

Ehh…Norrsken, njae, en liten grön strimma. Men 2 månhalos fick vi se, en i Tavelsjö

Och det andra på hemmaplan då vi landade hör strax innan tolvslaget

Avrundar med en text och bild jag ramlade över på FB. Så sant och något att fundera över. Jag översatte texten från engelska, så det kanske inte stämmer helt och fullt, men innebörden är densamma.

Du håller i en kopp kaffe när någon kommer och stöter till dig eller skakar din arm, vilket gör att du spiller ditt kaffe överallt.

Varför spillde du ut kaffet?

”För att någon stötte till mig!!”

Fel svar.

Du spillde ut kaffet för att det fanns kaffe i din kopp.

Hade det funnits te i koppen hade du spillt te.

Det som finns inuti koppen är det som kommer att rinna ut.

Därför, när livet kommer och skakar om dig (vilket KOMMER att hända), kommer vad som än finns inom dig att komma ut. Det är lätt att fejka det, tills du blir upprörd.

Så vi måste fråga oss själva… ”Vad har jag i min kopp?”

När livet blir tufft, vad spiller över?

Glädje, tacksamhet, frid och ödmjukhet?

Ilska, bitterhet, offermentalitet och tendenser att inte slutföra saker.

Livet tillhandahåller koppen, DU väljer hur du vill fylla den.

Och med dom orden önskar jag er alla en fin onsdag!

 

Maria Lundmark Hällsten