Jag och Tina tog oss runt Umestan igår, det var kallt, kan jag meddela, och det tog oss drygt 50 minuter, med tre stopp, då jag var tvungen att låta blodet rinna ner till knäskålarna, men hem kom vi.
Sen åkte jag upp på jobbet, måste ju fylla i tidrapporterna trots att man är sjuk, så jag hade med mig fika som jag bjöd på och en adventsblomma till chefen. Anneli gick av sitt pass så hon fick åka med mig, och vi tog en sväng ner på strömpilen innan jag skjutsade henne till tågstationen.
Ja, det finns ju, som ni vet, en hund på jobbet, kom på en liten incident som inträffade i våras. Ibland brukar nämligen chefen ha besök av en liten tjej, som är besläktad med henne. Tjejen tycker ju naturligtvis om att hålla på med vovven och vid det här tillfället hade hennes pappa och chefens f.d. man, gått ut på gården för att roa hunden med lite pinnkastning.
Nu var det tjejens tur och hon stod och skulle peppa hunden och få honom på hugget, hon låtsades kasta och tog nytt grepp, så föreslog då hennes pappa att hon skulle spotta på den. Va, sa hon och såg ut som det största frågetecknet i världen. JA, spotta på den, upprepade pappan. Nämen det jag väl inte göra??? JOOO, säger pappan och chefens f.d. i munnen på varandra, SPOTTA, på den!!!
Ok, säger tjejen, rycker på axlarna och spottar på hunden. Hahaa… jag som ni förstår var det pinnen hon skulle spotta på men hur stackarn skulle hon kunna veta att det var just pinnen dom menade 🙂
Ja, ingen kan och ju ha undgått att höra, känna och se, hur mycket det blåst och fortfarande blåser, därute. Våran fläkt på toaletten låter emellanåt som på en dragracingtävling, då dom håller på varva upp, det brummar och viner och snart kommer väl bladen i fläkten att lossna, med den hastighet den snurrar.
Så igår kväll då jag gick ut till soptunnan med en kasch, så upptäckte jag att fodralet till grillen, som går lös på några hundralappar, var spårlöst borta. Jag gick in och frågade Åke om han plockat bort det, men de hade han inte. Han gick runt huset och kollade men såg ingenting, kom in och klädde på sig varma kläder och begav sig ut på fodraljakt.
Han kom sig inte längre än till Tord och Camillas hus, där hade någon satt fast fodralet på deras staket, och vi gissar att det var Tord som gjort det, därav det kryptiska inlägget igår kväll 🙂 Så nu är ordningen återställd, fodralet hemma på 1:an igen och grillen ska nu ställas in i bussen… japp, för vet ni vad, bussen blir kvar här i vinter, den står pall där den står. *SUCK*
Önskar er alla en fin lördag!
Senaste kommentarerna