Etikett: Tina

Uttråkad och fängslad

Av , , 2 kommentarer 14

För någon vecka sedan, satt jag hos mamma och samtalet föll in på gungstolar. Dom hade en gungstol hemma då hon var barn och bodde i Malå/Jockmock. Hon berättade om ett specifikt minne.

Hennes syskon var borta, förmodligen i skolan och av nån anledning var hon hemma. Antingen sjuk eller så kanske hon inte börjat gå i skolan än. Hon tyckte det var långtråkigt, och la sig i gungstolen med ansiktet mot ryggstödet. Och då fick hon känslan av att hon var i ett fängelse.

Visst är minnen knepiga ibland? Varför kommer man ihåg en sån sak, är det för att det är förknippat med en känsla? Nå, det roliga var att dagen efter jag varit där, så kom denna bild upp som minne på fejjan. Och jag skrattade för mig själv. Undrar om Eloise också var uttråkad.


Och ännu roligare, dagen efter ramlade även denna in, som ett minne som Tina taggat mig i.

Hahaa… mycket stolar och ansikten vända mot ryggstöden.

Nu händer det äntligen saker på Västerslätt. På fredag öppnar nämligen Rökstugan BBQ, och dom hittar ni på Industrivägen 10. Klicka på bilden för att komma till deras hemsida.


Hoppas det går såpass bra för dom att detta kan utvecklas till nåt mer än en lunchrestaurang. Jag vet ju att det finns många med mig som hade önskat att det funnits en lokal restaurang med tillhörande pub. Ett ställe att träffas på som ligger på gångavstånd. Detta kan ju definitivt vara en början på nåt sånt. Håller mina tummar för det.

Önskar er alla en bra dag!

Vissa tar mer stryk än andra

Av , , Bli först att kommentera 14

Skrev för nån dag sedan om att man ska se det positiva i allt. Och det går, om man försöker. Varför plocka fram det negativa och förvänta sig det värsta, för gör du det, hela tiden, så är det du själv, som får lida över det. Kroppen tar stryk. För vissa mer, och för andra, mindre.

Denna lilla historia är ett bra exempel på det, tycker jag…

Benny och Lasse bodde båda två i en håla uppe i Norrland, men hade länge pratat om att dom skulle åka till Stockholm för att där testa, köpa sexuella tjänster som de hade hört talas om att man kunde.

När de äntligen tog sig för och faktiskt åkte till huvudstaden hade de samlat på sig tips och rekommendationer om olika ”massagesalonger” de kunde gå till.

De valde ett ställe och när de kom in på salongen möttes de av en mycket trevlig dam som berättade för Benny och Lasse att allting gick att köpa – och priset varierade mellan 100 och 2000 kronor.

– Svårt att bestämma sig. Vi tar det för 100 spänn, sa männen.

De leddes in i ett rum och beordrades att dra ner sina byxor.

Efter en kort stund kom en ung kvinna in i rummet med en stor piska och började ”bearbeta” de nakna bakarna på Benny och Lasse.

En stund senare stod Benny och Lasse, något besvikna, ute på gatan.

Benny:
– Tur att vi inte tog det där för 2000 spänn. Jävlar vad stryk vi hade fått.

Vi var nere i Järlåsa, för bra precis 6 år sedan. Sally var 5 år och överlycklig då vi kommit fram och skulle duka upp till en medhavd lunch, ute på deras gamla gård. Efter lunch blev det lite tårta.


Sally kramade om Nicco och sa: Du är som en McDonalds affär…jag ÄLSKAR McDonalds affären…och DIG!!! Sen hoppade hon runt på gräsmattan och utförde en kärleks dans. Det var förövrigt deras pommes frites hon gillade hos McDonalds, inget annat.


Bilderna är tagna under samma sväng, dock inte på ett Mc Donalds hak, men det fanns pommes på tallriken. Sally beställde själv det hon ville ha och körde till och med lite engelska för servitrisen. Theresé och Anders var och firade några kompisars bröllop så vi hade gasat iväg till Kungsängen, och käkade middag ihop med Tina och Christian. Den undre bilden knäppte Nicco.

Jag fortsätter vara fascinerad av blåbärsbusken. Plockade in lite mer igår. Dom är ju inte direkt små heller, dom där blå…


Ska bli roligt att se hur länge jag kan plocka bär, innan dom fryser eller faktiskt ramlar ner. Dom är inte bara stor utan även tung, så vissa grenar ligger lågt.

Ha en fin söndag allihop!

Köpte mig tid ⏳

Av , , Bli först att kommentera 12

Såg den här bilden på fejjan igår, skrattade, för att jag kände igen yogaställningen.


Fast i ärlighetens namn, oftast utfördes den för att nån av döttrarna där i baksätet, inte ville ha kvar tuggummit i munnen 😅

Apropå barn, som vi alla en gång varit, fast i olika tidsepoker. Nån säger idag, att då vi var barn, fick man lära sig den hårda vägen, men tänker man efter, så var väl allt med viss modifikation.

Man fick äta det som serverades annars fick man vara utan. Åtminstone var det precis vad man fick höra, om det sedan hade stämt, vet jag inte. Men man trodde väl att det föräldrarna sa, var lag. Så man ifrågasatte inte uttalanden som dessa.

Uppskrapade knän, efter att ha hoppat mellan storstenarna uppe i skogen vid vattentornet, här var det väl beroende på hur hårdhudad man var, och om man hade några storstenar att hoppa på.

Men ni förstår vad jag menar. Det var inte så noga, man klarade sig. Man fick göra saker som dagens barn, ska hålla sig ifrån, om dom inte bär hjälm, knäskydd, kuddar på baken och en förälder i ena handen. Ja just ja, curla sina barn heter det, va?


Fast å andra sidan, dagens värld är inte så lik, hur den såg ut förut. Vi lever snabbare, hårdare, och blir konstant överöst med hur vi ska se ut, vad vi förväntas klara av. Och mitt i detta curlas barnen så dom vet inte vilket ben dom ska stå på. Här passar den här bilden in, lika bra som morötter i en morotsstuvning.


Visst stämmer det, eller hur? Men det är sant, och ska man vara okul, så kan man ju se det från en annan sida. Då vi var ung, så testade vi utan att veta, och hade vi tur, så klarade vi oss.

Fast många gånger tror jag, egen teori, att företag skriver ut varningar på precis allt, enbart för att kunna friskriva sig från potentiella klantskallar som bara gör, utan att tänka innan.

Hade 2 paket att öppna igår. Ett från Tina, och nu fick jag återigen påfyllning av dom spanska kryddorna. Jag lär ju aldrig ledsna på dom. Skrev till henne att nu känner jag mig rik, igen. Det hade hunnit bli lite håligheter på kryddhyllan.


Och sedan vet hon att jag älskar minionerna, haha… och det gör jag, och kommer fortsätta att göra.Tack Tina, för allt 😍🤩

 


Hon ringde upp igår kväll, och jag berättade att jag har en minion ouppackad som hänger i städskåpet i stugan. Det är en figur med fallskärm. Sally fick syn på den i somras. Ehh, vad är det där, mormor? En minion, svarade jag, fast jag visste att hennes fråga handlade mer om vad tusan har jag en minion i skåpet för.

Ja Sally, fortsatte jag, den ska fortsätta hänga där, vi ska inte öppna upp den. Haha, nä, jag tror inte ens hon var så sugen på det. Möjligtvis på att kasta den från nån hög höjd för att se hur lång tid det hade tagit för den att landa. Och sedan hade det varit över.

Sen öppnade jag det andra paketet, från mig själv

Vi som kokat kaffe i 37 år, men det kommer jag inte att sluta göra. Men efter att ha kokat kaffe, i grova drag, 140 gånger på dom 5 veckor jag varit ifrån jobbet. Och en panna tar kanske 25 minuter, från vattenpåfyllning till kopp, så blev jag tvärless.

Även om pannan inte kräver att man ska stå där, så ska den ändå passas på. Det är lite procedurer, man inte kommer ifrån. Det tar tid. Nu har jag med andra ord, köpt mig själv lite tid, dom gånger jag känner att jag faktiskt inte vill koka kaffe på vanligt vis. Och ett annat plus, nu lär man få fler alternativ till kaffemärken. Kokkaffe har uruselt sortiment, man kan fetglömma att hitta nya märken.

Så för att knyta ihop påsen, jag har inte bara köpt mig tid, utan jag har även påbörjat curling av mig själv. Jag behöver inte passa pannan, veta hur mycket vatten jag spillt i, kolla färg, att sumpen sjunkit ner, att det inte kokar över etc. Nu är det bara att fylla vatten, måtta och tryck på knappen. Tjopp tjopp!

Ha en fin dag, allihop!

Stötte på patrull 🚫

Av , , 4 kommentarer 15

Då var bilen, Camaron hämtad från Carglass, vet inte om den ser så bra ut, nu heller.

Dom stötte på patrull, jisses 😬 Tydligen så limmas bilrutor, ofta med silikon, eller limmas, tätas kanske. Silikon i kombo med annat, kan göra att det fräter på lacken och sedan blir det rost.

I det här fallet är det rent ut sagt hål i den så kallade A balken, där rutan har en av sina fästpunkter. Samt runt hela ovansidan. Så det man då bör göra, är ju att svetsa. Och det är väl självklart, annars sitter man med det där berömda skägget i brevlådan om nåt år eller två. Eller så skippar vi skägget och sitter med en ruta i knäet.

Det blir ju som att välja mellan pest eller kolera. Så vi tar det tredje alternativet. Vi anlitar någon som vet hur detta ska göras. Tur man har vänner som har vänner som jobbar med sånt här. Får veta till veckan om just Brällas väns kollegor, har en öppning i schemat.

Annars lär vi få söka vidare efter nån annan. På Carglass är dom jätte trevlig att ha att göra med. Det var absolut ingen panik för deras del, rutan ligger där den ligger, och inte tog dom nåt betalt heller.

Får upp många minnen nu, från tävlingar. 2016 var det Sättna/Sundsvall. för Niccos del.


Konstigt då man tittar på bilder och filmsnuttar, så känner man dofterna, värmen, ibland regnsmatter men det är ju verkligen försommar feeling.

Tina ringde igår kväll och det är samma sak där. Många minnen, mycket vi ändå har gjort tillsammans. Vi kanske var produktiva, och som hon sa, och vi har sagt förut. Vi hade ju tid, våra barn var ju vuxna även då. Eller om inte vuxna som i vuxen, så var då Nicco, självgående.

Fast nu sa ju Tina att man inte fick säga inte, samt aldrig säga att man, inte har tid. Tid finns alltid. Och det är väl en sanning, fast kanske med modifikation. Det beror på hur man tolkar saker.

Tiden är ju nåt du bestämmer över och hur du planerar dina dagar. Eller vad som är det viktigaste för dig. Man väljer förhoppningsvis det man själv känner är det rätta. Även om det är precis det man ska göra, så finns det många som inte tänker på det sättet. Man gör saker för andra, hela tiden. Och då finns plötsligt inte den där tiden över, till det du ville göra.

Jag drömde i alla fall att Tina kom och plockade upp mig i deras husbil och vi var ute på vift. Jag såg en helt underbar vy, en solnedgång som speglades i vattnet och jag bad henne att stanna. Stanna stanna…jag fick lite panik, för att solen försvann snabbt och jag skulle inte hinna fota.

Hahaa…Tina nitade fast i nån skogsdunge och det var stenigt och ingen väg, men hon stannade. Fast fotoögonblicket var över. Men vet ni vad, jag tjyvlånar en av Annelies solnedgångar från deras Rote.


Lite lustigt ändå, för solnedgången i drömmen och att fota den, kommer säkert av dom bilder Annelie lagt ut. Så nu vet ni, ni finns i mina drömmar.


Nicco pysslade på med hennes Van igår kväll, och hon tyckte att hennes mamma kunde gå upp till henne och hämta ett glas Rosé vin. Fattar ni, hon skickar en som inte dricker vin, att hämta ett specifikt vin. Kunde det gå annat än obra.


Roligt ändå, att av 2 sorter hon hade en flaska och en box, så tog jag fel, hahaa… och vilken tid innan jag ens kom på hur man får ut det där från boxen.

Vi satt ute och eldade en stund men det var inte alls skönt i luften även om solen var framme. Som isande vindar, nej, lite mer värme tack. Nicco beklagade sig över att fåglarna skitit på hennes bil. Och mja, det finns ju tydligen åtgärder man kan vidta.


Ni får ha en underbar lördag, allihop, det hade jag tänkt satsa på, i alla fall.

Hoppa högt och landa mjukt

Kollade lite statistik över mina inlägg igår, och kolla, 14000 kommentarer. Detta är ju givetvis även med mina svar, inräknade.


Tänkt först, hm, ska man skriva om det idag och se om nån vill bli den som knäcker 14000 strecket, med en ny kommentar. Så sänder jag en tanke till Tina, eller tanke och tanke, hon fanns i huvudet bara.


Och det kan ju ha utlöst en sån där reaktion, man känner det i själen. Det sjätte sinnet! Redan på 300 talet innan Kristus, så påstod den grekiske filosofen och vetenskapsmannen Aristoteles, att människan hade fem sinnen. Syn, hörsel, känsel, lukt och smak.

Begreppet, det sjätte sinnet, har dock följt med länge, även om Aristoteles inte sa något om det. Det sinnet, har framför allt förknippats med intuition, föraningar, förmågan att kunna läsa tankar eller ”se” saker som ingen annan ser.


Visst har väl vi, dom flesta av oss, varit med om såna upplevelser. Man vet bara, eller man tänker på nån och plötsligt ringer dom, eller man stöter på dom, helt oförhappandes då man kommer runt hörnet.

Nå, nu spårade jag lite, Tina var den jag tänkte på, och 1 timme efter jag printat sidan, så skrev Tina en kommentar, haha… hon spräckte 14000 vallen, och det blev 14002 då jag svarade.
Jag går jätte mycket på magkänsla, intuition. Det jag märkt, överlag, är att man ska inte dribbla så mycket, utan gå på den där första känslan. Det faller sig mest naturligt, att den stämmer. Här tänker jag att den borde göra det om detta är nåt som vi levt med under så många år.

För längesedan kanske du var tvungen att reagera jättesnabbt för att komma undan en riskfylld situation. Och då gäller det kanske att välja rätt väg att gå. Blir väl fel att skriva att det var så, för längesen, det gäller i allra högsta grad, även idag. Till och med lite mer, med tanke på hur det ser ut i världen, och hur många faror som kan lura på vägen.

Jaja, jag vet då helt, hundra säkert, (utan att skryta över det) att det finns dom som inte har nån feeling alls, utan dom hoppar från första bästa bro och hoppas på att dom ska landa mjukt.

Apropå mjukt och att landa, så verkar Bobby ha landat på rätt ställe. Han chillar och utforskar nya ställen och platser att hänga på.

Ha en underbar tisdag, allihop!

Allt handlar om kontroll…på sig själv 🤭

Såg ett träd, med en… buske?


Undrar vem som snyltar på vem? Förmodligen den lilla, men varför ens ge sig på en jätte? Jag fattar nada.

Och vem har ens kommit på tanken att prova nåt sånt här.

Helt fantastiskt och det är då absolut inget för den otålige. Jag skulle vilja påstå att jag är duktig på att mata på med grejer att bära, fast…det slutar ibland med…kan jag ta den, så kan jag ta den och då kan jag ta den och 💣💥… så åkte allt i golvet. Kroppskontroll kan man då lugnt påstå, att den där kvinnan har.

Full kontroll över siffror och kunder, tycktes denna person, inte ha. Nu drog jag till med att jag var både fattig och körkortslös, då jag inte visste, helt hundra, om det var nån typ av lurendrejerier.


Fast jag får nu undra, resten av mitt liv, om jag hade fått en sprillans ny bil, om jag bara bekräftat 😶🤔

La ut den på fejjan, och Tina tyckte att jag kunde sms igen och säga att jag bara skämtade, och visst har körkort, så nu kan jag bekräfta, hahaa…

Känns ju helt ok att vara ledig, en dag som denna. Funderar skarpt på att stoppa hunden i duschen… igen. Men den här gången blir det torkning utomhus.

Ha en underbar Kristi himmelsfärd, allihop!

Grattis, grattis till höger och vänster!

Av , , 2 kommentarer 12

Grattis på namnsdagen, alla Åke, men speciellt min Åke då!


Och jag fick en grattis hälsning från FB, jag och Tina har nu varit vänner där, i 8 år idag. Lite längre i verkligheten. Kul att dom gjort en filmsnutt där vi sitter i en berg o dalbana. Jag som förklarade för henne vad, ”nu spårar det”, betydde 😁 Inte bara ”det” kan spåra, utan även vi, ibland.


Och vi fortsätter spåra…och diskutera, skratta och dela saker med varandra ❤️🧡💛

 


Annelie skickade 2 bilder igår, tagna från en altandel på deras hus. Den där utsikten som jag glömde bort att fota.


Vilken lycka att få vakna och kunna se dessa vyer. Hon brukar simma över till den där lilla ön. Men hon får verkligen se upp, ibland kommer det motorbåtar i 120 och dom har knappast koll på vattenytan. Dom ska väl kanske sätta ut nån typ av varningsbojor, så båtentusiasterna är förvarnade.

Jag fick en bild av min vän, vadslagar Elisabeth, nämligen den här.


Hahaa… den skickade jag sedan till just Annelie och skrev att det var synd att dom inte hade ett staket.

Apropå Elisabeth, så träffades vi igår, hon bjöd på vinnarmiddag (sista vadslagningen) och en rundtur i hennes bil. Där hon visade upp vart hon ska flytta och vilket kanongarage hon köpt. Så coolt!

Nu måste jag då klura ut nästa vad, och sedan räkna ut om hon vinner, vad jag ska toppa detta med 🤔

Theresé lilla djurpark har nu utökats med en till ekorre. Och plötsligt har det dessutom, flyttat in en hare i lagården. Sally tyckte den skulle heta Harriet. Bra där, Sally!


Idag blir det hembaketunnbrödsinköp i Hissjö. Mamma ska följa med och håller vädret i sig så blir det en kaffe hos syrran, som så påpassligt bor i Hissjö.

Önskar er alla en fin lördag!

Ordstäv och svenska vs engelska… 🤣

Av , , 2 kommentarer 14

Mina minnen på FB, inkluderar nästan, alltid Tina. Kan det bero på att det var hon som lurade in mig på fejjan. Inte otroligt, sen hängde vi tillsammans, väldigt ofta.

En fika där, en kaffe här, en lunch på det stället och en äventyrsresa med både shopping och fika. Bilfärder hit och promenader dit. Vi har gjort mycket ihop, genom åren. Så nä, jag ska inte vara förvånad över minnena som poppar upp. Det är bara roligt att bli påmind om dom.

Nåt annat jag blev påmind om, är hur och vad vi svenskar säger om olika saker. Jag var tvungen att lägga ut dessa bilder och tagga Mary i Duluth, om dom.


En av hennes vänner skrattade och skrev att hon skulle lägga skitstövel till sitt vokabulär, hon älskade det. Hahaa…

Och nu har ju jag fått detta på hjärnan. Kände mig nödbedd att tillägga att vi även säger, den personen, har inte rent mjöl i påsen. Att vända kappan efter vinden, eller rida på höga hästar. Fast jag lovar, det kommer att poppa upp fler av dom där, under dagen.

Här en liten twist, på svenska och engelska, hahaa…


Jag beställde en ny matta, 17 januari. Efter 4 mejl och ett telefonsamtal, hade mattan fortfarande inte kommit. I det här fallet är jag glad att jag valt Klarna som betalning. För, då kan man pausa betalningen, ange att leveransen inte kommit.

Man får tid på sig att kontakta företaget man beställt varor från. Och som det nu blev, i detta fall, så ville Klarna veta när jag sist hade kontakt med dom. Och sedan reder dom ut problemet. Mattan kom 3 dagar efter att Klarna tagit över. Problemet löst och jag, om konsument, slipper hålla på att dribbla med betalningar och återbetalningar.

Mäkta stolt över mig själv, var jag också igår, då jag fick bort mattan som låg där, och jag fick dit den nya..alldeles själv. Jo, Winstone ville hjälpa till men det blev mer otjänster, eller björntjänster. Han stod ju på mattan som jag försökte dra under bordet.

Åke undrade hur jag gjorde. Jodu, jag stod på alla fyra, under bordet och lyfte bordet med axeln, samtidigt som jag drog mattan, haha. Men jag lyckades ju, och pusslet som Åke håller på med, ligger kvar.


När man rullat ut en sån mattan så ligger ena kortsidan inte rakt ner på golvet, utan den vill ha lite tyngd på sig, ett tag, för att falla ner igen. Jag la den här järn eller malmgrejen, som är astung, på mattan. Och gissa sen, vad människan gör.


Mjo, jag sparkar in i den, 3 gånger…alltså, hur i hela… Nicco frågade vad jag ens skulle gå därinne för, då jag berättade för henne vad jag gjort. Ja det undrar nästan jag med, fast jag ville ju se hur mattan såg ut, jag skulle hämta nåt och jag sprang hit och dit.

Nåja, nu ligger den på plats och inga fothinder finns kvar, heller.

Hoppas på en fin dag, för er alla!

Apropå danska, vet ni vad…

Av , , 2 kommentarer 15

Ni som känner mig VET att kaffet har en stor plats i mitt och Åkes liv. Det är ett evigt drickande av denna gudadryck. Men..efter att Nicco visat detta lilla klipp, så började jag fundera lite…mycket.

Kan detta vara orsaken till mina speedade dagar. Man är, än här eller än där, man springer hit eller dit, startar upp det ena efter det andra. Och jodå, jag kan poppa musik under tiden, såpass att vi ska vara glada att vi inte har grannarna för nära 🤘🎼🥁

Hm, kanske skulle testa att börja med te, eller…nää, jag fortsätter som jag gjort, det är bara att köra på.

Igår var det tydligen tossdan. Traditionen sägs grunda sig i en grupp på sociala medier som ska ha uppmuntrat alla som gillar Småland att fira ”den fössta tossdagen i mass” med marsipantårta. Dagen kopplas också ihop med den småländska dialekten och att man säger s istället för r i ”fössta tossdagen i mass”. Mjo, där pratar dom ju nalta eljest, inte alla gånger man förstår. Som med danskan, som för mig, är rena rama grekiskan.

Apropå danska, vet ni vad marsipangris fot, heter på just danska?


Jo, mandelmassenassetasse.


Fick ett paket från Tina i förrgår och jag skrev på FB. ”Tina levererar, så jag har just nu, ett aldrig sinande lager av kryddor från Spanien. Har jag oersättliga vänner eller har jag 🥰


Hon skickade även lite läsarlektyr som jag ska ta en titt på, samt hälsningen att jag skulle lägga undan det till den dag hon kommer hit. Och med det, denna påminnelse om hur bra det är med bra ställen att lägga undan saker på… hahaa. Typical me, skulle jag vilja påstå 🤣 Tack Tina 😘”


Underbart och gott att finna. Jag vet inte varför jag fastnat för dessa kryddor. Vi är slående överens om att dom är rätt mild, och därför använder man ganska mycket, så det skulle kunna vara av den anledningen, man får fram mera smaker. Man kan som inte, overdo it.

Jaja, klart att det blir too much, om man tappar ner hela burken men…

Hoppas på en jättefin fredag, för er alla!

Påmindes om min dödlighet eller att jag faktiskt lever.

Av , , 2 kommentarer 17

Då var det avverkat, ännu en temadag, check Och det var förstås fettisdagen. Nya konditoriet, la ut på fejjan, att dom hade ett tält utanför deras kondis, där man kunde köpa en semla utan att gå in.


Jättebra initiativ, tyckte jag, och kände plötsligt för att göra nåt lika bra. Varför inte swisha summan för en semla, och dom i sin tur, fick bjuda en random person på nåt gott. Jag brukar göra det jag säger, så, i did it.


Med den dagen bakom oss så är det ändå nån som firar idag. En som jag dessutom känner rätt väl. Tina fyller år. Så jag skickar ett stort Grattis från oss här hemma, till dig. Och önskar en toppen fin dag.


Det är också vad man kallar askondagen, idag…jisses. En dag då prästerna kan påminna oss om vår dödlighet genom att teckna ett kors av aska, i pannan på gudstjänstdeltagarna. Hm, nä, jag behöver inget kors i pannan. Jag vet att vi inte är odödliga, däremot tror jag att många av den yngre generationen, där även vi varit en gång, har en tid i sina liv, då man tror det.

Jag kände mig själv, absolut INTE odödlig idag, då vi gick ut på morgonpromenaden i -18 grader och lätt bris. Eller man kanske snarare skulle säga, att man kände att man levde 🤪🤪

Hittade några roliga bilder, tagna i absolut rätt stund, eller vad säger ni om dessa. Översta bilden länkar till sidan.


Hoppas på en bra onsdag, för er alla!