Hanssons spaning

IT, digitalt liv och nya medier

Är din politiker på plats?

Av , , 4 kommentarer 0

TV4-programmet Kalla fakta har i samband med programmet om folkvaldas frånvaro i riksdagen (11 oktober) lagt ut den framgrävda statistiken på internet. Det gör att vi som tittare själva kan gå igenom siffrorna och studera våra regionala riksdagspolitikers frånvaro.

På det här sättet utvidgar Kalla fakta-redaktionen sitt tv-program på ett sätt som inte var möjligt innan internet kom till byn. Med hjälp av internet skapar man ett mervärde genom att bjuda in oss tittare till interaktivitet och aktivt deltagande.

Vi kan under 2010 få se ännu fler exempel på hur internet blir viktigt i samband med nästa års valkampanj.

[Uppdatering av inlägget: Ett flertal riksdagsledamöter har under dagen varit i kontakt med mig och kommenterat detta inlägg. Flera av dem vill poängtera att när de exempelvis har uppdrag i internationella sammanhang som Europeiska rådet, NATO eller Nordiska rådet måste de vara på resa vilket gör att de missar omröstningar. Några påpekar också att kvitteringssystemet gör att även om en riksdagsledamot är på plats så kanske han eller hon inte får rösta eftersom man ibland blir utkvittad om det saknas ledamöter från andra partier.]

När TV4-programmet Kalla fakta söndag 11 oktober granskar hur ofta riksdagens politiker är närvarande vid riksdagens omröstningar avslöjar de att många platser gapar tomma. Men Västerbottens elva politiker visar sig vara mer närvarande än många andra. De är borta vid 14 procent av omröstningarna medan genomsnittet för alla 349 politiker ligger på 18,8 procents frånvaro.

Helén Pettersson (s) är den politiker från Västerbotten som har minst frånvaro, under vårterminen 2009 var hon med vid alla omröstningstillfällen. Hon säger i programmet:
”Det är klart att det finns en viss skyldighet att vara närvarande, annars skulle parlamentet tappa sin funktion. Det är därför vi är valda, för att stifta lagar i Sverige.”

Medan Helén Pettersson har 0 procents frånvaro så är Ibrahim Baylans stol den som oftast är tom bland de västerbottniska platserna i riksdagen. Han har hela 34 procents frånvaro. Men innebär det att Baylan är latare än Pettersson eller att han smiter undan? Nej, så enkla slutsatser kan man inte dra av siffrorna. Frånvaron kan ha många olika orsaker som inte syns i denna rapportering.   

Om en riksdagspolitiker är på tjänsteresa till Brasilien eller Bryssel eller på konferens i Indien kan denne självfallet inte vara med under omröstningar just då. Inte heller kan man vara med om man är på studiebesök i skolor eller på universitet, om man träffar organisationer eller företag. Sådana resor är viktiga för riksdagspolitiker och kan krocka med omröstningar i riksdagen. För att göra det möjligt för politiker att vara borta finns det därför en överenskommelse mellan riksdagspartierna att kvitta ut varandra om någon är borta. På så sätt bevaras röstbalansen.

När detta nu är sagt kan vi ändå kika på siffrorna för Västerbottens riksdagspolitiker. Kalla faktas statistik för Västerbottens riksdagspolitiker och deras frånvaro vid omröstningar våren 2009 ser ut så här:
Helén Pettersson (s) 0 % frånvaro       
LiseLotte Olsson (v) 3 % frånvaro
Ulf Grape (m) 9 % frånvaro    
Gunilla Tjernberg (kd) 11 % frånvaro
Maria Lundqvist-Brömster (fp) 14 % frånvaro
Britta Rådström (s) 14 % frånvaro
Karl Gustav Abramsson (s) 17 % frånvaro
Thomas Nihlén (mp) 17 % frånvaro
Lars Lilja (s) 23 % frånvaro
Åke Sandström (c) 29 % frånvaro
Ibrahim Baylan (s) 34 % frånvaro

Kalla fakta statistik

(bild ur Kalla faktas databas)

Tv och internet samspelar
Kalla fakta har i samband med att programmet sänds lagt ut sin statistik på den egna hemsidan. Det gör att tittarna själva kan gå igenom den och studera sina regionala riksdagspolitikers närvaro, men också inkomster och andra uppgifter. På det här sättet utvidgar Kalla fakta-redaktionen sitt tv-program på ett sätt som inte var möjligt innan internet kom till byn. Men hjälp av internet skapar man ett mervärde genom att bjuda in tittarna till interaktivitet och aktivt deltagande.

Det här är ett lysande exempel på hur internet och tv allt mer förs samman. Tv-program kan inte längre göras utan att ha en förlängning ut på nätet.

Därför blir det också allt mer viktigt att öka tillgängligheten till internet så att de grupper som idag står utanför nätet kan ta sig in och ta del av de ökade möjligheter till demokrati, samhällsdebatt och sociala möten som nätet ger.
 

UIK kan gräva guld på nätet

Av , , 2 kommentarer 0

Internet har blivit en värld som öppnar upp för helt nya nätverk. Det gäller för dig och mig som privatpersoner men också för företag och organisationer. 

Låt mig ta fotbollslaget Umeå IK som ett exempel. Då ser jag att UIK skulle kunna göra mycket mer av sin närvaro på nätet.Vilket till och med kan ha positiv betydelse för klubbens ekonomi.

UIK från Umeå finns inte bara på fotbollsplan. Laget finns också på nätet. Det är ingen världssatsning som man gör på webben men en egen hemsida och närvaro på Facebook och MySpace är ett par första steg till hur detta världslag också vill nå ut via digitala kanaler.

MySpace har UIK 110 vänner. Många av dem är privatpersoner, både svenska och utländska. Där finns andra fotbollsklubbar som Chicago Red Stars och Aalborg BK och så förstås Marta. Liksom sponsorn Puma.

Men också kanske lite mer oväntat organisationer som Djurens rätt och Amnesty International samt musiker som Lisa Miskovsky, Carolina Miskovsky, Daniel Lindström, David Sandström Overdrive och hårdrockande Nocturnal Rites, Cult of Luna och Sahara Hotnights.

Facebook har UIK har ännu fler vänner. Där har man 414 vänner, allt från kommunalråd till studenter och övriga fotbollsälskare.

Nu finns det också den rena UIK-stödsidan som samlar in pengar till klubben.

Man har också en UIK-blogg här på VK även om den tyvärr inte är så livaktig.

Närvaro på nätet är viktigt för alla storsatsande idrottsklubbar och många lag har mycket större profil på nätet än vad UIK har med uppdaterade nyheter, bloggar, fanklubbar och diskussionsforum.

UIK kan mer på nätet
Jag tror UIK skulle kunna utnyttja internet mycket mer än vad man gör idag. För UIK kan närvaron på nätet stärka gemenskapen kring laget och öppna upp för fansen att delta i snacket kring klubben. Men det öppnar också upp för att locka fler sponsorer eftersom nätet kan ge annonsutrymme och synlighet för de sponsrande företagen. Det ger alla en möjlighet att komma lite närmare ett av världens starkaste fotbollslag.

Ett exempel såg vi när kommunalrådet Lennart Holmlund i veckan utmanade kommunens andra kommunalråd Anders Ågren med blogginlägget  Nu hjälper vi UIK med en tusenlapp Anders Ågren? Det visade sig bli startskottet för många privatpersoner att med egna medel bidra till UIKs ekonomi. Anders Ågren svarade också med blogginlägget Jodå, jag ställer upp med en tusenlapp!. Dessa bloggar har alltså bidragit till en bättre ekonomi för UIK.

UIK:s ekonomiska bekymmer har vi kunnat följa under senaste veckan. Nu har det löst sig i och med att flera företag och privatpersoner gått in och ökat sina sponsoravtal. De direkta samtalen är naturligtivs viktigast för att komma till snabba avslut kring sponsoravtal.

Långsiktig internetsatsning kan ge klirr i kassan
Men mer långsiktigt skulle UIK också kunna lägga en tydligare strategi för hur man på ett mycket mer effektivt och genomtänkt sätt kan använda sig av de kanaler som nätet öppnar. Prio måste så klart ligga på vad man gör på fotbollsplanen, men en världssatsande klubb måste idag också titta på de möjligheter till nätverkande på internet som kan utveckla ekonomi och organisation.

I upplägget för UIK ska alla spelare som inte studerar vara heltidsanställda. I denna anställning ingår att man ska kunna praktisera hos de företag som sponsrar laget. Kanske skulle man kunna låta ett par av spelarna också jobba med lagets närvaro på nätet för att bygga upp också denna gren av utåtriktad profilverksamhet.  

Eleverna får var sin dator

Av , , 2 kommentarer 4

Blir det bättre i skolan om alla elever får var sin bärbar dator? Ja, så tänker man i vart fall i Umeå där både friskolor och kommunala gymnasieskolor numera lånar ut en bärbar dator till varje elev som börjar första året. Det innebär i sin tur att skolans pedagogiska arbete förändras och att undervisningen i skolan utmanas på olika sätt.

Nu vill riksdagspolitiker Eliza Roszkowska Öberg (m) att hela Sverige ska få samma förutsättningar som gymnasieskolorna i Umeå redan har, dvs att alla elever ska få en egen bärbar dator. Riksdagen kommer därför få ta ställning till hennes motion IT i skolan om nationell elevdatapeng, som innebär att alla elever ska få rätt till en egen dator som stöd i skolarbetet.

Eliza Roszkowska Öberg menar att om "eleverna tidigt lär sig hur man använder Internet och hur man söker information på nätet, så kan information från olika delar av världens hörn inhämtas och bearbetas. Tillgången till Internet gör det möjligt att kommunicera med andra människor och använda Internet i det vardagliga skolarbetet. Detta är särskilt viktigt för de elever som inte har tillgång till dator med Internet i hemmet. Internet ger också ökade möjligheter för elever med utländsk bakgrund, vilket bidrar till ökad integration."

 

På nätet syns inte cp-skadan

Av , , Bli först att kommentera 4

Jag har på nära håll sett hur livsavgörande viktigt IT kan vara. En man jag arbetat med i många år har en grav cp-skada. Hade det varit för hundra år sedan hade han förmodligen tvingats leva helt isolerad hemma hos sin familj eller intagen på ett vårdhem. Men eftersom han lever idag i ett digitalt Sverige ligger hela samhället öppet för honom och han kan delta i debatter och nätsamtal lika intensivt som vem som helst.

Facebook är tillgängligt för honom. Bloggar, MSN, Twitter likaså. Och ingen som läser det han skriver kan se att han är gravt cp-skadad.

Armarna far iväg
Den grava cp-skadan gör att han är spänd i hela kroppen och att armarna ibland far iväg i helt okontrollerade rörelser. Han klarar sig inte utan sin rullstol, en permobil, och han måste alltid ha med sig en assistent som hjälper honom. Hans tal är också påverkat eftersom han har svårt för att styra musklerna i tunga och läppar.

Från början hade jag, framför allt över telefon, mycket svårt att förstå honom när han pratade. Därför fick han då och då ropa på sin assistent som kom till luren och förklarade. Men efterhand lärde jag mig att tolka hans sluddriga uttal och till slut kunde jag hänga med helt och hållet i allt vad han berättade.

Skriver med en pinne
Via mejlen har det aldrig varit några problem att förstå honom. Visserligen kan han inte skriva med sina fingrarna på ett tangentbord men med en pinne som sitter fast i en ställning på huvudet kan han knacka ner bokstav för bokstav. IT och internet har för honom öppnat en dörr in till samhället och han deltar idag i samtalen på ett stort antal hemsidor på samma villkor som alla andra. Fast när vi andra skriver med fingrarna använder han sin pinne. 

Jag tänker på honom när jag granskar motionsfloden till årets riksdag. Jag ser att de båda kända Västerbottenspolitikerna Lena Sandlin-Hedman (s) och Lars Lilja (s) lämnat in en gemensam motion om IT, demokrati och funktionshinder. De skriver att ”Sverige bör ta initiativ till en nationell samling för tillgänglig informationsteknik för funktionshindrade”. Och de pekar på att personer med funktionsnedsättning riskerar att hamna utanför ett aktivt deltagande i den demokratiska processen. 

Margareta Cederfelts (m) väcker i en annan riksdagsmotion frågan om samhällsservice via IT för personer med funktionsnedsättning. Cederfelt påpekar vikten av att de som har en funktionsnedsättning erbjuds IT-stöd för att kunna ta del av samhällets tjänster.  

Det ska bli mycket intressant att följa dessa motioner när de senare i vinter tas upp till behandling i riksdagen. Det är viktigt att de som har en funktionsnedsättning får möjlighet att ta del av samhällets tjänster via nätet. Det är dessutom viktigt att cp-skadade och andra med funktionsnedsättning även kan få tillgång till sociala medier som Facebook, Twitter, MSN och chattsidor på nätet. På sådana sidor förs en stor del av samhällsdebatt och socialt liv idag och då måste också personer med funktionsnedsättning ges möjlighet att finnas med där.
 

Stressad av mobil och mejl

Av , , Bli först att kommentera 1

Vill man undvika missförstånd när man sms:ar, chattar eller skickar mejl bör man vara så tydlig som möjligt, framgår det i en avhandling av forskaren Therese Örnberg Berglund vid Umeå universitet som skrivit om hur vi kommunicerar via nya medier och internet-kanaler.

Hon pekar bland annat på att många ofta använder flera kanaler samtidigt. Mobilen är igång med sina sms, MSN som chatt-kanal är öppen, nya inlägg väntar på Facebook och mejl kommer till inkorgen.

Och när det kommer ett nytt mejl, ett sms eller nytt inlägg måste man vara där och kolla, tycker man.  Och avbryter det man för tillfället just höll på med.

Jag kan inte säga annat än att det här är viktig forskning. Ny teknik och sociala medier som Facebook, MSN, sms, Twitter och andra kanaler påverkar vår vardag och på något sätt försöker vi hitta strategier för att hinna med och navigera i det ökande informationsflödet. Vilka lösningar vi hittar och hur vi hanterar att ständigt vara igång, 24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan, tittar alltså forskarna på just nu.

Det är bra. Ser med intresse fram mot vad Therese Örnberg Berglund kommer fram till. Hon lägger fram sin avhandling på lördag 17 oktober.

Jägarnas kameror utmanar lagen

Av , , Bli först att kommentera 2

Digital teknik för jakt utmanar lagen om övervakningskameror, berättar SVT Rapport i ett inslag om jakt på vildsvin. Jägarnas användning av övervakningskameror kommer nu att bli en fråga för riksdagen efter en motion av bland annat riksdagsman Åke Sandström (c) från Västerbotten. I motionen Användningen av åtelkamera menar han att undantag måste kunna göras från lagen när jägare vill sätta upp övervaknnigskameror i skogen.

Länsstyrelserna nekar tillstånd
Men länsstyrelserna som ger tillstånd för sådana kameror håller emot. I inslaget från Rapport säger en tjänsteman att ”det här är miljöer där man vistas för rekreation och det är också miljöer där du inte förväntar dig att bli föremål för övervakning”. Några undantag från lagen vill man därför inte göra.

Den lag som jägarna och Åke Sandström nu vill ändra på heter Lag (1998:150) om allmän kameraövervakning . Enligt denna lag är det förbjudet att sätta upp övervakningskameror. Lagstiftarna menar att människor ska kunna röra sig på allmänna platser utan att riskera bli fotade. Det handlar om personlig integritet, att man ska skydda människors privatliv, och det är detta som länsstyrelsens tjänstemän går efter.

Men i skogen ska väl inte det behöva gälla, hävdar nu många jägare, och börjar snegla på de nya lätta övervakningskameror som i viltsammanhang också kallas åtelkamera.

VK har tidigare skrivit om detta och i en artikel visar sig många jägare vara upprörda över lagens snäva ramar.

– Vi tycker att det är orimligt att man ska behöva tillstånd för något som står långt inne i skogen på en plats där inga människor rör sig, säger till exempel Jägareförbundets jurist Ola Wälimaa till Västerbottens Kuriren.

Explosion av kameror i samhället
Den här konflikten visar tydligt på hur utvecklingen inom it-området kan springa ifrån lagstiftningen. Det var elva år sedan som lagen om kameraövervakning kom till och sedan dess har vi sett en fullkomlig explosion i tillgången till digitala kameror. Vi har webb-kameror i datorn, mobilen är numera en filmkamera och Youtube svämmar över av nyinspelade filmer.

Jägarna och kameror
Jägarna har liksom många andra tagit till sig den nya tekniken. Det kan man tydligt se på Youtube. En sökning på ordet åtelkamera på Youtube  ger en mängd träffar. På filmerna kan man följa vildsvin, rävar, rådjur och dovhjortar som passerar förbi med lysande ögon mitt i natten eller i gryningen. Förmodligen är dessa filmer inspelade utan tillstånd och därmed skulle anmälan kunna ske mot de som lagt upp dem. Fast de riskerar förmodligen inte att åka fast eftersom det skulle vara svårt att bevisa vem som lagt upp vad och vem det är som placerat ut kameran i skogen.

Vi ser idag hur den snabba teknikutvecklingen utmanar vårt samhälle och vår lagstiftning på många olika sätt. Vi har under senaste tiden sett det när det exempelvis gäller fildelning och nerladdning av musik, filmer och böcker. Och nu ser vi det även bland de vilda djuren ute i skogen dit den digitala utvecklingen nått under 2009.

Vilket område kommer härnäst?

Kolla otrohet med mobilen

Av , , 2 kommentarer 2

Exempel på annons ur FacebookTänk dig att med mobilen kunna hålla exakt koll på var ditt ex, din partner, dina barn, din granne eller kompis befinner sig. Via nätet kan du få en kartbild över exempelvis Umeå och se var folk finns genom att olikfärgade ploppar finns inlagda på kartan. Rör sig personen med mobilen så flyttas markeringen till det nya stället.

Det hela kallas positionering och är en ny tjänst som nu kommer ut på marknaden. Sjläv blev jag erbjuden den igår via en annons på Facebook. Annonsens rubrik lockade med: ”Var är din fru just nu?” följt av en kartbild och texten ”Vill du veta var din fru eller familj är just nu? (Nu)… kan du se var de befinner sig, när du vill. Registrera dig här.”

Orolig? Ja, du kanske kommer att bli det för tjänsten öppnar upp för både omtumlande och delvis skrämmande perspektiv.
Låt mig ge några exempel.

Kolla ditt ex
Du är inte riktigt färdig med ditt ex så du vill fortsätta hålla koll på vad han eller hon har för sig. Besöker exet gymmet ute på Umedalen? Eller handlar exet just nu på Strömpilen? Du har totalkoll genom att logga in på webbtjänsten som med en kartbild ger dig besked var ditt ex:s mobil är just nu.

Kolla dina barn
Rädd för att barnet ska råka ut för något i mörkret på kvällen? Koppla upp dig mot kartan som visar dig var barnets mobil är just nu. Axtorpsvägen på Berghem?  OK, där bor Johans familj, då är det lungt. Bölesholmarna vid älven? Ajdå, där ute brukar det vara fylla. 

Kolla din kompis
Skulle ni ses på stan för att se senaste filmen? Eller mötas utanför Coop på Ersboda? Du behöver inte ringa för att kolla var din kompis är. Det räcker med att du i din mobil surfar in på nätet och tar fram kartan som visar alla mobiler som du håller koll på. Din kompis mobil är inritad med en röd liten plopp någonstans på Haga. OK, bra. Då är hon säkert snart framme.

Spejsad framtid?
Låter det här spejsat? Kanske, men tjänsterna för positionering via mobiltelefonen finns redan och själv blev jag alltså erbjuden en sådan igår via en annons på Facebook.

Svartsjuka, otrohet, rädsla, nyfikenhet, omtanke, nöje? Anledningarna till varför du ska hålla koll på folk detta sätt kan vara olika. Exemplen ovan ger verkligen perspektiv på frågan om hur vi använder den nya tekniken som kommer oss till mötes. Kanske tycker du den är bra om du kan följa din lite vimsiga gamla mamma när hon plockar lingon i I20-skogen? Eller är den skrämmande om ditt ex kan smygspana på allt du gör?

Positionering via mobilen ställer flera saker på sin spets och den är ett lysnade exempel på nödvändigheten av att diskutera vilken etik och vilka värderingar soms vi styrs av i samband med införandet av ny teknik.

När kommer det?
Tekniken och tjänsten finns som sagt redan och inom de närmaste åren kommer den att bli allt mer vanlig. När Umeå är kulturhuvudstad 2014 kommer den säkerligen att användas av väldigt många, särskilt bland Umeås unga. Så inför alla evenemang under kulturhuvudstadsåret, då det blir knökfullt med folk på stan, kommer vi att se hur kompisar står och spanar efter varandra via kartbilder i mobilens skärm. Och kanske kommer vi att få se tävlingar i kulturhuvudstadsårets regi där det gäller att snabbast möjligt hitta fram till en viss person.

Hur går det till?
Alla mobiler går att spåra via masterna som tar upp deras signaler. Dessa signaler kan sedan omvandlas till en relativt exakt position som förs in på en kartbild. Idag kan du se i vilket kvarter eller inom vilket hundratal meter som den sökta mobilen finns. Men positioneringen kommer säkert att utvecklas och kunna bli mer exakt. Tekniken fungerar redan med alla mobiltelefoner, ingen GPS eller speciell mjukvara behövs.

Kan du se alla?
Du kan inte se vem som helst. På kartbilden kan du bara se de som gått med på att du får följa dem. Och du kan bara positioneras av de som du tillåter. Så för att kunna följa ditt ex måste hon eller han ha gett sin tillåtelse, och det får du förmodligen inte. I nuläget måste du alltså trixa lite och fuska, exempelvis genom att komma åt exet:s mobil och i smyg göra några enkla inställningar. Men det gör du väl inte?
 

Timell får skaffa en IT-expert

Av , , Bli först att kommentera 4

Det digitala hemmet var ett populärt begrepp redan på 90-talet. Men den tekniska utvecklingen stannade av lite grann så vi har inte sett så mycket av det ännu. Men nu verkar det kunna komma en andra våg som kanske till och med kommer att påverka inredningsprogrammen i tv.

Igår mötte jag 30 unga studenter, den nya internetgenerationen, som flyttar hemifrån, skaffar bostad och bildar familj. Under en av sina kurser på universitet  berättar de om sina förväntningar på digitala lösningar för hemmet. 

Ska man tro dessa studenter så kommer Äntligen hemma med Marin Timell och andra inredningsprogram i tv tvingas skaffa sig en IT-hörna och en IT-expert bland alla snickare och inredningsdesigners. För nu ska de interaktiva skärmarna och de digitala lösningarna in i hemmen.

Studenterna jag träffade är lite drygt 20 år och som en del av sin kurs på programmet Interaktion och Design ska de redovisa sina visioner om hur våra hem kan laddas med digitala produkter och tjänster.

Familjeliv med datorer
Två saker fäste jag mig vid. Studenterna vill organisera sina liv med hjälp av datorer, läsplattor och interaktiva skärmar. Och de vill ha digitalt stöd för bra underhållning.

Många studenter lever idag ett ganska uppbokat och stressigt liv. Det är föreläsningar, grupparbeten och tentor. Och därefter ska man hinna träna. Och helst jobba extra någonstans. Och så förstås hinna roa sig med vännerna. Och någon gång träffa familjen.

Det avspeglar sig i studenternas visioner om det digitala hemmet. För mängder av de produkter och tjänster som de har tagit fram under en kurs vid programmet Interaktion och Design handlar om att med hjälp av datorn organisera sin vardag.

På kylskåpet vill de ha en interaktiv skärm som är uppkopplad mot affären. Klickar man på mjölk och morötter på skärmen så ska affären göra färdigt en kasse med det man vill ha.

Digitala kalendrar som hela familjen kan dela på önskade också många. Eftersom alla i familjen har sin olika tider och träffar att passa så behöver familjens gemensamma liv organiseras och det gör man med en gemensam kalender som är kopplad till internet.

På samma sätt vill man från köket kunna organisera sin tvättid. Och då handlar det inte enbart om att kunna boka tid i tvättstugan utan också via en skärm kunna följa tvättprogram, hur mycket tvättmedel som stoppas in och när tvätten är färdig.

Och temperaturen i de olika rummen vill man kan styra genom att klicka på en digital lägenhetsritning.
 
Musik och film via datorn
Under hållning är den andra stora delen av sina liv som studenterna vill styra upp med hjälp av datorer. Musik överallt, helst med inbyggda högtalare som kan rikta ljudet. Hemmabio-system som ger totalupplevelse av bild och ljud är också viktigt.

Och så vill man ha tillgång till nyheter. Fast inte med en papperstidning på bordet utan via digitala skärmar där var och en i familjen kan styra sitt eget nyhetsflöde och bestämma om det är sport, kultur, utrikes eller något annat man helst vill ta del av. 

Det digitala hemmet var ett populärt begrepp redan på 90-talet. Men den tekniska utvecklingen stannade av lite grann så vi har inte sett så mycket av det ännu. Men nu verkar det kunna komma en andra våg när dessa unga, den nya internetgenerationen, ska flytta hemifrån, skaffa bostad och bilda familj. Äntligen hemma och andra inredningsprogram i tv måste nog skaffa sig en IT-hörna och en IT-expert bland alla snickare och inredningdesigners.
 

Som en robot till jobbet

Av , , Bli först att kommentera 1

För hundratio år sedan köpte apotekare Jon H:son Hedin Västerbottens första bil. Han gav 5000 kronor för den, i dagens pengavärde motsvarar det 1,5 miljoner. Nu sitter jag och funderar på vem som kommer att köpa Västerbottens första människoliknande robot.

För tänk om vi skulle styra vardagslivet i Umeå med hjälp av robotar? Istället för att gå själv till jobbet eller skolan på morgon så skickar vi våra robotar.

Tanken slår mig sedan jag i helgen stapplade ut från Filmstaden efter ett actionmöte med Bruce Willis. Bruce Willis-filmen Surrogates utspelas i någon amerikansk framtidsstad men filmens handling är på ett ungefär överflyttbart till ett framtida Umeå. Ett Umeå långt bortom 2014, en framtidsstad som jag inte vet så mycket om men som jag efter filmen vill försöka greppa.

Vi har ju som mål att bli 150 000 i den här staden, ja, gärna 200 000. Blir det en stad som då blir fylld av 200 000 robotar? Det låter ju orimligt och är väl det också, men vem kunde för hundratio år sedan tro att vi skulle ha mer än 33 000 fordon som passerade E4-rondellen uppe vid Sandbacka varje dag? Där fanns det ju bara skog och några slåtterängar på den tiden. Så förändringar sker.

Jag har ju sett hur vi redan nu använder robotar. Om någon placerar ut en väska med en bomb i på Rådhustorget så rings polisens bombgrupp in från Stockholm. Jag ser framför mig hur den kommer med en liten fyrhjulig robotvagn som sakta kryssar sig fram mot väskan för att oskadliggöra den innan hela Apberget sprängs bort.

Då är det bra att ha en robot för vi vill ju inte att polisens bombexperter ska sprängas i luften om något går snett. Så polisen skickar iväg sin robot för att klara sitt arbete. Och så gör vi ju redan på många arbetsplatser. Vi har robotar och robotarmar som svetsar, som skrotar sten från gruvtaket, som lyfter timmerstockarna i skogen.

Än så länge ser vi dessa robotar som stela maskiner som enbart utför inprogrammerade rörelsemönster utan att uttrycka några känslor.

Men tänk om vi tar ytterligare ett steg här i Umeå? Det är just den frågan som Bruce Willis-filmen ställer, även om den tar ett amerikanskt exempel. Tänk om vi i framtiden skulle äga var sin robot som vi kan skicka iväg, inte bara på de farliga uppdragen utan på allt vad vi gör under dagen.

Själv skulle du sitta kvar hemma i din fåtölj och via monitorer och fjärrkontroller styra din robot. Robotens ögon är kameror som du ser omgivningen med. Robotens öron är mikrofoner som gör att du kan höra. Doftsensorer i robotens näsa gör att du kan känna lukten av dess omgivnnig. I robotens mun sitter högtalare som gör att andra kan höra vad du säger. Robotens yttre skal är en kopia av din egen hud som med inbyggda  sensor kan känna kyla, värme, beröring. Med fjärrkontrollen rör du robotens huvud, armar och ben så att du kan gå på bussen vid Vasaplan, sätta dig på en bänk i Rådhusparken eller ströva omkring i Umedalens skulpturpark.

Du ser allt, du hör allt, men du sitter hemma i fåtöljen och upplever Umeå genom din utsända robot.

Spejsat? Jo, men Bruce Willis-filmen nere på Filmstaden menar att det här kan bli en framtid. Delar av den kan vi redan se nu, inte bara i robot-bombvagnen. När du skickar ett mejl avslutar du kanske med en smiley : ) för att visa att du är glada. Skriver du ; ) så flirtar du lite och avslutar du med : ( så låter du mejlet visa att du är sur.

Tänk dig nu att du utvecklar mejlet, ditt digitala meddelande, till att få huvud, armar och ben. Och så skickar du iväg det ut på stan för att hålla kontakt med andra. Idag är du kanske lite besviken över att mejlet är så trubbigt när det ska visa känslor. Så tänk om du hade en egen robot som kunde stå där utanför MVG-gallerian och vinka till andra som går förbi. Fast det är ju inte roboten som vinkar. Det är ju du som sitter hemma i fåtöljen med robotens fjärrkontroll som genom att lyfta robotens arm upp och ner visar för andra att du vinkar till dem. För så är det ju med mejlet också. Det är ju inte mejlet som flirtar. Det är ju du som flirtar genom en smiley i mejlet.

Skrämmande tanke? Ja, Bruce Willis-filmen pekar på några knepigheter som gör att det kan gå snett. Filmen pekar bland annat på hur svårt det är att ha en varm mänsklig relation om vi inte får bygga den på fysiska möten.

Jag har inga lösningar så här på en måndag, det här är ju en situation som kommer långt fram i tiden. Men Bruce Willis får mig att fundera bortom Umeå2014.