Hanssons spaning

IT, digitalt liv och nya medier

Julkorten blir bilder av oss själva i mobilen

Av , , Bli först att kommentera 0

Allt färre skickar julkort via Posten medan allt fler skickar sms under julafton. Det innebär att bilder på tomten och jesusbarnet får stryka på foten eftersom sms:andet oftast består av en kortfattad God Jul-hälsning utan vare sig bild på tomteskägg eller litet barn i krubba och stall. Men i framtiden kommer självporträttet att bli den mer vanliga formen av julhälsning.

Julkort skickas

När vi skickar julhälsning via mobilen istället för med Posten kommer det gamla traditionella bilderna på tomtar och jesusbarn att ersättas av självporträtt och gruppbilder på barnen.

Det nya sms-rekordet under julafton lyder på hela 23,7 miljoner sms (enbart inom Telias nät). Samtidigt som sms:andet för varje år ökar rasar antalet skickade julkort med Posten. År 1995 skickades 67,4 miljoner julkort. Under de 15 år som gått har raset varit stort för denna tradition och i år 2009 räknar Posten med att svenskarna skickar omkring 38 miljoner julkort. Nästan en halvering, enligt Postens statistik. (Se tidigare år här)

Samtidigt ser vi alltså att julafton blivit en sms-högtid och numera är en av årets mest sms-intensiva dagar.

Vad som exakt skrivs i dessa nutida hälsningar vet vi inte, men vi vet att de flesta inte skickar mms, alltså ett sms med bild. Istället sänder vi iväg ett kortfattat textmeddelande av typ ”God Jul hälsar vi er alla”. När julkorten väljs bort försvinner alltså även bilderna på tomtar, julgranar och de mer kyrkligt präglade julvykorten med krubba, stall och jesusbarn. De klassiska bilderna som hört julen till försvinner därmed allt mer.

Vi ser redan idag trenden bland många småbarnsfamiljer som idag skickar bilder på barnen i tomteluva istället för de traditionella julvykortens bilder. Det här är en ny tradition som än mer kommer att slå igenom i våra julhälsningar med mobilen.

För när mms:andet växer sig starkare under de kommande åren kommer det att bli allt mer vanligt att vi också via mobilen skickar bilder som julhälsning till varandra. Men då kommer det att bli andra bilder än tomtar och jesusbarn. Förmodligen blir det nytagna bilder med mobilen där vi skickar självporträtt och gruppbilder på de som vi firar jul tillsammans med. Och textmeddelandena blir till bildtexter där vi skriver ”God Jul, är vi inte fina i våra nya slipsar?” eller ”God Jul, så här blev min snygga julfrisyr!”

I framtiden kommer vi att få se hur tomten och jesusbarnet allt mer går bort medan självporträttet som julhälsning blir allt mer vanlig.
 

Med Spotify växer min själ

Av , , Bli först att kommentera 3

Idag har jag  trängts vid elektronikhyllorna på köpmarknaden. Och då slogs jag av tanken att jag kanske inte behöver någon cd-spelare. För Spotify har öppnat musikvärlden för mig.

Den gamla musikspelaren har lagt av och de gånger jag försöker spela en cd hoppar låtarna först en stund fram och tillbaka innan spelaren slutligen stannar och allt blir ljudlöst.  Det var därför som jag tog mig till marknaden för att hitta en ny. Och där på allvar började fundera  över om jag i framtiden behöver en cd i den nya spelaren.

LP-skivorna har jag redan burit bort. Med en grammofon som kopplas till datorn har jag flyttat över en hel del av LP-samlingen så att jag numera kan lyssna på den via datorn. Ett tekniksprång för mig som jag har lärt mig leva med.

Cd-skivorna har jag inte burit bort men de spelas allt mer sällan. Idag är det främst Spotify som ger mig musiken. Och därmed idel nya överraskningar. Samtidigt som jag skriver detta lyssnar jag på ett band från Kinshasa i Kongo. Kasai Allstars heter dom och albumet bär den osannolikt långa titeln In the 7th Moon, the Chief Turned Into a Swimming Fish and Ate the Head of His Enemy.

Eller New York-bandet Gogol Bordello som spelar en sällsam blandning av punk, zigenardragspel och Brechtinfluerad musik. Det är musik som jag absolut aldrig skulle ha upptäckt om jag dröjt mig kvar vid LP-skivor och cd-köp.

Spotify öppnar världen för mig. Men det är inte lättköpt och Spotify ger mig inga garantier för att jag ska hitta det för mig totalt nya. Jag måste knäppa på min nyfikenhetsknapp för att upptäcka det jag inte mött tidigare. För utan nyfikenhet hamnar jag hela tiden bara i Springsteen, Van Morrison och Madonna.

Men ger jag mig ut på Spotify-jakt kan jag hamna i såväl afrobeat från Kinshasa som zigenarpunk från New York. När musikens värld på detta sätt blir digital för mig växer jag som människa. Jag utmanas när jag möter det nya, jag får en stadigare grund att stå på när mina musikreferenser inte längre stannar kvar i det förutsägbara.
 

Från fylle-sms till sex på nätet

Av , , 2 kommentarer 3

IT förändrar i grunden vår vardag. Under hösten har jag spanat på detta i denna VK-blogg och här är några av bilderna från dessa spaningar. Med tankar som rör allt från vad som händer med telefonpapperskatalogen till mitt liv som avatar i virtuella världar, över sexualitetens frodiga krafter till fylle-sms.  

Så här såg det ut på bloggen i några av bilderna. I arkivet till vänster på bloggen kan du spana in allt vad jag skrev.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Biter välsignelsen över internet?

Av , , Bli först att kommentera 0

Klockan är tidig söndag morgon, omkring fyra och det är mörkt ute. Grannarna sover men jag har ställt klockan för att inte missa gudstjänsten som börjar vid den här tiden i Second Life, en virtuell värld på internet. Vid tangentbordet ställer jag min kopp te, jag virar filten lite tätare runt pyjamasbenen och loggar in framför datorn.

Filmen ovan visar en inspelning från en påskgudstjänst i anglikanska kyrkan i Second Life, en virtuell värld på internet som forskare i Umeå nu ska studera.

Någon timme senare, vid femsnåret på morgonen, är gudstjänsten slut. Då kryper jag ner i kojen igen och försöker somna om till tonerna av Amazing Grace eller vilken psalm det nu var som jag nynnade med i under gudstjänsten.

När jag vilar huvudet mot kudden brukar jag fundera på vad som händer med de heliga ritualerna när de delas över internet. Biter välsignelsen på mig när jag på skärmen ser hur prästens avatar i det digitala kyrkorummet höjer armen samtidigt som jag i hörlurarna hör hur han läser de mångtusenårigt gamla orden ur välsignelsen: ”Herren, välsigne er och bevara er…”, ja, fast då på engelska förstås eftersom det är en internationell gudstjänst. Biter orden på mig?

Nu ska några forskare studera dessa internationella digitala gudstjänster som firas i olika kyrkor i den virtuella världen Second Life och i andra virtuella världar på nätet. Det är professor Jørgen Straarup och idéhistoriken Stefan Gelfgren vid Umeå universitet som har fått tre miljoner i anslag från Vetenskapsrådet för att under tre år via HUMlab på universitetet studera kyrkan i den virtuella världen.

Det här är en viktig forskning för den kommer förhoppningsvis att kunna säga mer om hur virtuella världar ska utformas för att kunna beröra och kännas angelägna. Men forskningen kommer också att kunna ge bidrag till förståelsen av människans religiösa ritualer och av vad platsen, både den fysiska och den virtuella, har för betydelse i vårt sökande efter närhet, gemenskap och ett liv som bär.
 

Slutspikat på universitetet

Av , , Bli först att kommentera 0

Nu är det slutspikat på Umeå universitet. Enligt en gammal akademisk tradition ska den som lägger fram en avhandling spika den offentligt. I Umeå har det ofta inneburit att doktoranden samlas med kollegor och vänner till en enkel ceremoni i universitetsbiblioteket. Där får doktoranden en hammare och en spik och ska sedan nagla fast sin avhandling på en trävägg. 

Spikning av avhandling

Bilden ovan: Annakarin Nyberg, forskare vid institutionen för Informatik, spikar sin avhandling. En tradition som nu går i graven.

Men nu går denna tradition i graven, utkonkurrerad av det digitala samhället. Hädanefter gäller elektronisk spikning och även om man fortfarande kan samlas för en liten ceremoni kommer den träffen förmodligen att dö ut när den inte längre är obligatorisk.

Det är kanske dags att göra en lista över traditioner som försvinner när samhället förändras digitalt.

Slut på julkortsskrivande.
Inte längre gå ner till videoaffären för att hyra film.
Inte längre titta i tv-tablåerna. Allt finns ju på SVT Play.
Aldrig mer lämna in deklarationen på trottoaren utanför Skattverket.
Ingen summering av kassakvitton i slutet av året för att få återbäring på Konsum eller OK..
Aldrig mer säga: "Jag har bara en bild kvar, ska ta den och sedan lämna in rullen".

Ja, det är bara att du själv fyller på med traditioner som du ser försvinna när det digitala livet förändrar vår vardag.

Valet 2010 kan föras på internet

Av , , Bli först att kommentera 0

Internet och sociala medier som Facebook, Twitter och bloggar kan bli en viktig del av nästa års valkampanj inför valet i september 2010. De politiska partierna har börjat se över sin kampanjorganisation och vi ser flera tecken på att väljarna ska lockas att delta i debatter över nätet. Men samtidigt vet vi att nästan en fjärdel av befolkningen i Sverige inte använder nätet. Stora utmaningar väntar för valstrategerna.

Nu senaste är det Moderat Ungdomsförbundet som satsar på internet. MUF söker en projektledare för att forma MUF:s valkampanj. I annonsen sänder man ut tydliga signaler om att internet förväntas bli en viktig arena för valrörelsen. I platsannonsen uttrycks det så här:

"Vi ser det som meriterande att ha kunskaper om webb och sociala medier. Kan du på olika sätt genom dina kunskaper bidra till att göra MUF:s valkampanj bättre kommer detta vara en bra merit."

Den som anställs förväntas formge kampanjmaterial till ungdomsförbundets sajt på muf.se eller annan webb. Man efterlyser därför någon som bör kunna arbeta med publiceringsprogram som Adobe CS eller motsvarande programvara.

Valrörelsen 2010 blir uppenbarligen intressant att följa när det handlar om hur nätet kan vara en plats för debatt och politiska idérörelser.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att 1,7 miljoner svenskar inte använder internet. Det innebär att nästan en fjärdedel av befolkningen står utanför nätet och alltså inte kan delta i valkampanjer på internet. (Enligt rapporten Svenskarna och internet 2009)

För valstrategerna innebär detta en utmaning. Kommer man att klara av att genomföra en valkampanj som både tar hänsyn till internetanvändare och till de som står utanför nätet?

Mobben på Facebook borde tas upp i svenskundervisning

Av , , Bli först att kommentera 0

Folkmobben kan vara hård. Efter andra världskriget, i de segrande länderna, kunde mobben raka av håret på kvinnor som förälskat sig i tyska soldater och låta dem springa gatlopp genom staden. I westernfilmerna rullade man folk i tjära och fjäder. Idag hänger vi ut dem på Facebook.

Över 6000 medlemmar har gått med i Facebook-gruppen ”Vi som tycker att Eriks tjej skulle gå av scenen”. Mer än 10 000 medlemmar har gått med i ”Eriks flickvän, Ninni, Gå av scenen!”. Detta är två av flera liknande Facebook-grupper där Idol-Eriks flickvän Ninni häcklas och utsätts för mängder av nedsättande kommentarer på grund av att hon under tv-sända finalen av Idol sprang upp på scenen för att få stå nära sin pojkvän Erik.

Kommentarerna på Facebook är hårda över att hon tog sig för att ställa sig mitt i kameraljuset.
      
”alltså det var jobbigt att se på det. man ville bara springa dit och skrika "GÅ AV SCENEN!" usch usch säger jag bara! Hon skämde ut sig för hela Sverige!”

”Hon såg ju ut som ett jävla fån när hon stod där o hängde haha”

Men samtidigt som de hårda orden formar en folkmobbsvägg som riktas mot Ninni finns det också några i Facebook-grupperna som reagerar mot den offentliga förföljelse som drabbar Eriks flickvän. Helene skriver ”Gjort är gjort. Hon var pinsam, men alla gör misstag? Jag är emot att hänga ut folk på nätet bara för att tracka ner på dem, och denna sida är ren mobbing!”

Att mobbninggrupper kan växa sig så starka på nätet så fort är mycket intressant och jag önskar att landets svensklärare skulle kunna se det här exemplen och ta upp dem i svenskundervisningen. Här finns många trådar att ta upp om språkets betydelse, om internet som kommunikationsform och om kollektiva mötesplatser som Facebook och vad betyder i våra liv och för kommunikationen mellan människor.
 

Seniorer på nätet

Av , , Bli först att kommentera 0

Generationskören i Umeå har fått en fantastisk utveckling. Kören är ett projekt från Kultur för seniorer och den samlar äldre seniorer som vill sjunga rock. Idag har kören över 200 medlemmar. Vi ser nu en ny generation av seniorer som kliver fram och sjuner rocklåtar av The Who, Rolling Stones och Bon Jovi. Snart kommer vi också att få se denna generation komma ut på nätet.


Generationskören i Umeå samlar seniorer som sjunger rock, här Start me up av Rolling Stones.

Enligt en undersökning från World Internet Institute finns det 800 000 seniorer i Sverige som inte använder internet. Men samtidigt visar man att de som är mellan 55 och 65 år använder internet mycket mer än de som precis fyllt 65. När de som nu står i begrepp att bli pensionärer om några år går ut i sitt seniorliv kommer de också att ta med sig sina internetvanor. Då kommer vi att f åse ännu fler seniorer som är aktiva på Facebook, på Youtube och andra mötesplatser på nätet.

Några spaningar:
Vi kommer att få se ökad dejting melan äldre via nätet.
Kommunikation mellan barnbarn och seniorer kommer att bli mer vanligt över internet.
Resedagböcker från seniorer som är bosatta utomlands eller på resa kommer att bli mer vanliga.
En större efterfrågan på att kunna följa tv-program via nätet kommer att öka.
Ljudböcker får ett uppsving.
Krav på tjänster för hälsa via nätet kommer att bli mer vanligt från seniorer.

Vilka tjänster som kommer att växa fram vet vi inte riktigt ännu, men helt klart blir det intressant att se hur projekt som ”Kultur för seniorer” kommer att kunna bidra till att äldre får möjlighet att använda tjänster på nätet.
 

Min mobil gör mig kulturlös

Av , , 6 kommentarer 0

Det syns inte i min digitala kalender när ramadan infaller nästa år. Det syns inte när judarna firar  försoningsfest och inte heller när kristna firar påsk. Min digitala almanacka gör mig till en kulturell barbar och den ger mig ingen hjälp att förstå de människor jag möter som kommer från andra kulturer.

Kalender utan kultur
Jag lever med en digital kalender i min mobiltelefon. Den är helt kulturlös. Alla dagar har samma färg och ingen helgdag eller högtid är utmärkt med rött eller annan notering.

Jag vet sedan tidigare att juldagen alltid infaller den 25 december. Men tittar jag i min digitala almanacka så verkar det vara en vanlig fredag som inte skiljer sig från andra fredagar. Samma färg på siffrorna. Ingen stjärna, ingen high light, för att visa på att det är en särskild dag.

Ingen påsk 2010
Jag klickar fram till mars och april för att se när påsk infaller nästa år. Men almanackan säger ingenting. Den är stum och också där visas alla datum med samma jämnsvarta färg. Men, hallå, visst är det är långfredag nästa år? Och var är Kristi him? 

Det här gör mig betänksam och jag blir ledsen över att jag inte får någon hjälp att kliva in i det mångkulturella samhälle jag lever i. Jag ser hur Thailand kommer allt närmare mitt Västerbotten. I Fredrika bygger man ett tempel, thailändska bärplockare bor här flera månader varje år. I Umeå planerar man att bygga en moské. Jag har mött de som hör till Bahai. Jag har ätit med en judisk man. Jag har fikat med en från Japan. Talat intensivt med en från Marocko.

Men min digitala almanacka i mobilen ger mig ingen som helst hjälp att se om någon av dem just denna dag firar helg, har en högtid  eller stor religiös fest.

Bara nu här i december  är det många fester. Här är några.
8 december firas Bodhi-dagen till minne av hur Buddha nådde sin upplysning under Bodhi-trädet.
12 december är det Chanuka, den stora Tempelinvigningsfesten som är en åtta dagar lång fest då judarna för varje dag tänder ett nytt ljus i en åttaarmad ljusstake.
13 december är det Lucia.
17 december Hijra.
25 december Juldagen.
27 december Ashura, en högtid för shiamuslimer och sunniter. Lite olika innebörd, men på samma dag.
31 december Nyårsafton

Om detta säger min digitala almanacka i min mobiltelefon inget. Den är helt tyst. Den lämnar mig i en kulturell vilsenhet som skrämmer mig. Jag vill inte vara barbar.
 

Kan e-boken bli min vän?

Av , , Bli först att kommentera 0

Jag har köpt en ny telefon och med den kan jag läsa e-böcker. Nu ligger jag i sängen på kvällen och smakar försiktigt på framtidens bokupplevelser i skenet av den digitala skärmen. Och funderar över vad en bok är. Om det fysiska omslaget och strukturen i papperet är viktigt. Eller om det räcker med orden, bokstäverna som bildar meningar.

Han läser på sin skärm om kvällen

Se vad andra läser
När jag ligger där på kudden och läser börjar jag också fundera på tilläggstjänster. Min mobil är ju alltid med mig och det betyder att jag alltid har mitt bibliotek i fickan. Jag skulle vilja ha en tjänst som gjorde att jag kunde välja att öppna det biblioteket för andra. Om jag står på Rådhustorget skulle jag vilja kunna se på min skärm hur många andra där på torget som också läst samma bok som jag. På min skärm skulle det då dyka upp en lista som säger att ”tio personer i din närhet har också läst…”

En djupare förståelse av staden jag lever i
Vilka möjligheter detta skulle ge för att få en större förståelse för kulturstaden Umeå. Idag skannar jag av folk jag möter utifrån deras hudfärg, frisyr, kroppsform, kläder och ålder och det ger mig en bild av staden jag möter. Men om jag också via min läsplatta i mobilen skulle kunna få se hur många av dem som läst senaste nobelpristagaren eller nya deckardrottningen eller senaste Dan Brown så skulle min förståelse av Umeå som läsande stad och blivande kulurhuvudstad bli ännu djupare.

Men ännu finns inte denna tilläggstjänst och jag får väl tillägga att när den väl kommer hoppas jag att den blir frivillig. För jag och andra vill kanske inte alltid skylta med våra läsvanor.

Ljudboken och det fysiska bokformatet
Nåväl, jag lutar mig tillbaka mot kudden och funderar vidare kring vad läsande är. Sedan ett par år tillbaka har jag lärt mig att möta böcker utan fysiskt format. Jag lyssnar mycket på ljudböcker. På vedbacken, när jag krattar löv, på bussen och ibland när jag promenerar. Vid de tillfällena har jag vant mig av vid att ha boken som fysiskt ting och jag behöver inte hålla den i handen för att uppleva författarens berättelse.

Kommer det att bli så också med läsplattan och den digitala boken i min mobil? Jag vill gärna pröva och har därför för en tid lagt undan mina pocketutgåvor och inbundna romaner. Istället laddar jag hem böckerna digitalt till min mobils läsplatta. Urvalet är ännu inte så stort, men det gör inte så mycket, eftersom det främst är läsupplevelsen och boken som vän som jag vill förstå  mer av.

Boken som vän
Mitt förhållande till boken har alltid varit gott. Det finns pappersböcker som blivit mina vänner. Dvärgen av Pär Lagerkvist är en sådan. Jag återkommer gång på gång till den och blir alltid lika glad när jag ser den i bokhyllan. På samma sätt finns det böcker av Sara Lidman, Kerstin Ekman och Stephen King som jag nickar vänligt till när jag råkar stöta på dem.

Men hur blir det med böckerna i min digitala läsplatta där i mobilens skärm? Kan jag bli vän med någon av dem? Jag provar med Lewis Carolls Alice i underlandet, med Kiplings Djungelboken och med Bröderna Grimms sagor. Jag får erkänna att det känns lite försiktigt. Inte riktigt som att det är vänskap vid första mötet. Eftersom det inte finns något fysiskt papper och omslag att hålla i och hålla om så hamnar texterna lite på distans. Även om orden och författarskapen är helt olika så rinner de alla fram på min skärm i samma format och med samma ljusstyrka.

Med ljudböckerna är det annorlunda. Där har jag en berättarröst att luta mig mot och nyanserna i röstens uttryck hjälper mig in i texten. Men på mobilens skärm och läsplatta blir alla texter lika i sin utformning. 

Surfar runt och upptäcker nya författare
Fast jag älskar att kunna surfa runt i det digitala biblioteket som jag kopplar upp mig mot och välja hej vilt bland gamla klassiker. Lite Strindberg,lite Hjalmar Söderberg, Tomten av Viktor Rydberg och Första Mosebok i Bibeln. Jag anar att när detta väl är utbyggt, ungefär som Spotify när det gäller musik, så kommer jag att sluka fler författarskap än tidigare. Precis som med Spotify som gjort att jag upptäckt musiker jag aldrig tidigare hört talas om. Vilka möjligheter detta skulle ge att botanisera i texter som jag annars inte upptäcker.

Jag är inte riktigt färdig med min nya läsupplevelse ännu. Behöver några stunder till vid min digitala lässkärm. Så jag fortsätter att bära med mig mitt mobila bibliotek i fickan för att undersöka och fundera kring hur mötet med författares texter kan komma att ändras framöver.