Hanssons spaning

IT, digitalt liv och nya medier

Pekplatta tack, om femåringen får välja

Av , , Bli först att kommentera 0

Pekplatta, ja tack, om femåringen själv får bestämma. Femåringarna som fått pröva i förskolan älskar de nya pekplattorna och när de vuxit upp kommer touchskärmar att finnas överallt. Men svenska företags it-chefer är fortfarande mer tveksamma. Så verkar läget vara just nu ett år efter att Apple släppte sin Ipad med touchskärm. 

Knappt ett år sedan de nya pekplattorna lanserades på bredare front i Sverige söker Ipad och pekplattor fortfarande sin funktion i Sverige. Inom utbildning och mediebranschen finns många som vurmar för de nya plattorna, medan it-chefer i företag fortfarande avvaktar innan de hoppar på tåget.

Tidningen Computer Sweden menar att bara 12 procent av Sveriges it-chefer idag ser en direkt nytta med pekplattorna. Däremot har smarta telefoner med sina touchskärmar slagit igenom stort inom företagsvärlden.

Hur det nu än blir med pekplattor i företagen så verkar touchskärmar helt klart vara framtidens melodi. Åtminstone om man ser till vad de yngre barnen föredrar. Telefoner, bärbara datorer, storskärmar på väggar och pekplattor alla går de eller har redan gått över till att ha pekkänsliga skärmar. Och barnen hakar gärna på visar förskolebarn i Stenungsund på filmen nedan när de lär sig skriva med Ipad.

 

Dessa nya touchskärmar och pekplattor börjar helt tydligt påverka skolan och de små barnens värld. Samtidigt som skolorna just gjort sig beredda på att köpa in bärbara dator blir allt fler pedagoger också intresserade av att lyfta in Ipads, läsplattor och pekplattor med touchskärmar i undervisningen, inte minst bland de yngre barnen. Kanske är det främst i förskolorna som pedagogerna upptäcker hur tryckandet direkt på skärmen ger en helt ny upplevelse för barn ända ner i tre- och fyraårsåldern.

Filmen nedan är ett annat exempel som visar hur femåringar på Strandparkens förskola i Nacka använder en Ipad med touchskärm för att lära sig matte. Att trycka på skärmen blir fort något helt naturligt för dem.

En annan bransch som tar sikte på tryckkänsliga plattor är dagspress och mediehus som ser möjligheten att utveckla nyhetsförmedling och kanske hitta andra betalsystem med den nya tekniken.

Att allt fler branscher går mot touchskärmar märks på mässan e21FORUM 2011 som invigs i Taiwan idag. Teamt för mässan är Touch – Future när Sean Maloney, en av datorföretaget Intels högsta chefer, invigningstalar. Touch står för trycka och future står för att inom de närmaste åren kommer vi att få se datormusen försvinna när allt fler skaffar sig skärmar som man trycker och pekar på med sina fingrar. Ipad leder försäljningen just nu med omkring 70 procent av marknaden men andra företag rycker bakom för att hinna ikapp.
 
Denna våg av efterfrågan på pekskärmar har också analysföretaget Gartner uppmärksammat. Även om svenska it-chefer verkar tveka så tror Gartner att vanliga PC-datorer kommer att tappa stort och skriver därför ner sin prognos om antal sålda PC under 2011 medan Acer, världens tredje största datortillverkare, tappade 20 procent av sin försäljning under första kvartalet av 2011. Samtidigt förväntas antalet sålda pekplattor fördubblas under det kommande året.

Mässan e21FORUM 2011 tar tag i denna utveckling och budskapet är tydligt: en ny revolution inom datorindustrin förväntas när touchskärmar slår igenom.

Somliga tror att detta också bli genomslaget för smarta hem och nya sätt att hålla kontakt i vardagen. Filmen nedan är ett, kanske lite spejsat, försök att fånga in vad som kommer att hända när barnen på dagens förskolor som nu börjar vänja sig vid tryckkänsliga skärmare har vuxit upp. Som vuxna kommer de att leva i en miljö där touchskärmar finns överallt. Touch – Future eller Välkommen in i framtiden.

Bli först att kommentera
Etiketter: , , , ,

Fäller träd i datorsimulering

Av , , Bli först att kommentera 1

Nu kan skogsmaskinföraren öva sig på att avverka träd i en simulator. I en förarstol som rör sig verklighetstroget och med blicken stadigt fäst på datorskärmarna runt omkring sig kan föraren i en träningsplattform röra sin skogsmaskin i simuleringar som ser ut som verklig skog. Med samma styrgrepp som i den riktiga maskinen lär sig föraren avverka träden digitalt.

Resultatet är snabbare, säkrare utbildning som leder till bättre rustade maskinförare.

Här nedan ett exempel på avancerad skogsteknik från Umeåföretaget Oryx Simulations som använder kraftfulla simuleringar för att bygga träningsplattformar för utbildning av förare och operatörer. Här är det en film som visar utbildning för skogsmaskinförare.

Det här är redan verklighet, bland annat som ett resultat av ett antal skogsföretags samarbete inom bland annat Skogstekniska klustret och med forskare vid Umeå universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet.

Igår fredag var det pompa och ståt på Umeå universitet när nya lokaler för ett 30-tal forskare invigdes under namnet UMIT Research Lab. Deras forskning ligger som en av grundstenarna för de simuleringar som skogsmaskinförare kan använda.

Genom att föra samman forskare från datavetenskap, matematik, fysik och andra områden skapar man ett kraftfullt centrum för bland annat simuleringar och visualiseringar som bygger på avancerade beräkningsmetoder för datorer.

Det här är en del av det Umeå som ska växa till 150 000 invånare, ja, enligt vissa ska ju staden växa till 200 000 invånare. Det här är ett sätt att försvara en världsstark position i en mycket utsatt global konkurrens inom skogsnäringen. Västerbotten har stora möjligheter att försvara denna plats, och UMIT Research Lab kan vara en del i det.

Ledningen bakom UMIT Research lab glada över sina nya lokaler: Martin Servin, Martin Berggren, Bo Kågström, Kenneth Bodin, Mats G Larsson och Erik Elmroth.

Bli först att kommentera
Etiketter: ,

Miljonregn över skolor från företag

Av , , Bli först att kommentera 3

Det regnar miljoner över skolor i norra Sverige just nu. Och det är inga småpengar. Igår meddelade gruvbolaget LKAB att man skänker 75 miljoner till skolorna malmfälten. I förra veckan var det skogsmaskintillverkaren Komatsu Forest i Umeå som berättade att man ger 35 miljoner till Teknikcollege vid Dragonskolan och för några år sedan klev Krister Olsson från Balticgruppen fram och gav 100 miljoner till Umeå universitet.

- Vi vet att skolan är en faktor som väger tungt vid värderingen av livsmiljön. Attraktiva utbildningar är viktiga, inte minst när människor från andra delar av Sverige ska rekryteras till företaget, säger vd Lars-Eric Aaro i ett pressmeddelande.

I samband med att Komatsu Forest berättade om sin 35 miljoners gåva uttrycktes liknande tankar om det stora behov dessa företag har av kvalificerad arbetskraft.
 
‐ Komatsu Forest och andra företag kommer att få plus genom mer anställningsbara medarbetare. Vi vill också skapa största möjliga långsiktiga nytta för regionen och dess tillväxt, menade Jonas Jonsson, platschef på Komatsu Forest i Umeå i ett uttalande.

Samverkan mellan näringsliv och skola är oerhört viktigt om norra Sverige ska stå sig i konkurrens med företag från hela världen. Ett ökat teknikkunnande bland unga är en av de viktiga pusselbitarna för att näringslivet här uppe ska kunna hävda sig.

Därför är det roligt att se att inte bara företag vill satsa på utbildning. Från utblidningssidan närmare man sig också företagen. Forskare från universiteten i Luleå och Umeå ser stora möjligheter i att närma sig övriga samhället och skolan.

Teknikföretaget Algoryx i Umeå är ett av exemplen. Bildat av ledande fysikforskare och datavetare från Umeå universitet har företaget utvecklat ett fysikläromedel, Algodoo, som med avancerad simuleringsteknik kan hjälpa barn och unga att förstå friktion, moment, densitet och andra krafter och begrepp inom fysiken. Läs mer om Algoryx skolsatsning.

Att Algoryx gör sin satsning på ett roligt sätt, kan man ana om man går till Youtube och tittar på resultaten.

Den första filmen nedan från Youtube visar hur barn leker med Algodoo och hur denna lek blir till en del av undervisningen i klassrummet. ”Fysik är kul”, som någon uttryckte det som sett Algodoo.

Den andra filmen här nedan är ett exempel på hur leken kan övergår till avancerad exeperimentlusta hos äldre elever som testar Algodoo. Simuleringsverktyget från Umeåföretaget har sålts till över 60 länder vilket innebär att det idag sitter studenter och andra ungdomar runt hela världen och skapar de mest enastående tekniksimuleringar.

Just detta har kunnat ske tack vare ett fördjupat samarbete mellan företag, utbildning och forskning i norra Sverige. När nu också LKAB och Komatsu Forest vill bidra till denna samverkan är det läge för fortsatt ljus framtid i norra Sverige. Det innebär att regionen kommer att stå sig mycket kraftigare i en global konkurrens, inte minst genom att dessa företag kan få ännu bättre utbildade medarbetare i framtiden.

Första filmen nedan visar hur Algodoo fungerar i klassrum. Den andra filmen visar en mängd funktioner som finns i Algodoo. 

 Första filmen visar Algodoo i ett klassrum med barn.

 

Den andra filmen visar funktioner som finns i fysikläromedlet Algodoo.

Bli först att kommentera
Etiketter: , , ,

Facebook vill in i skolan och slopa sin åldersgräns på 13 år

Av , , Bli först att kommentera 0

Mark Zuckerberg, grundare av Facebook, vill att Facebook ska kunna användas som ett verktyg i skolan för barns utbildning och lärande. Men då måste den amerikanska lag som inte tillåter barn under 13 år att skaffa Facebook-konto skrivas om, menar han, och det är en fight som han säger sig vara villig att ta.

Det var vid ett tal helt nyligen om innovationer i skolan som Mark Zuckerberg berättade att Facebook vill bli en lärplattform och undervisningsresurs för skolan.

”Min filosofi är att utbildning måste starta vid en mycket mycket låg ålder”, sade han enligt Los Angeles Times, och eftersom han ser en framtid där Facebook ska finnas med i barns lärande måste åldersgränsen tas bort, men, enligt Zuckerberg, på ett säkert sätt för barnen.

”Vi skulle i så fall sätta upp en mängd försäkringsåtgärder för att se till att de [de yngre barnen] är säkra”, menade Mark Zuckerberg. Hur sedan Facebooks lätplattform och undervisningsresurser skulle se ut berättade Zuckerberg inte i detalj, men uppenbarligen har Facebook-grundaren stora planer för att lyfta sajten in i skolan.

Det här är självfallet hett stoff för skolor runt om i världen. Redan idag finns det många lärare som på mer eller mindre informellt vis knyter vänskapsband till sina elever via Facebook och det finns också pedagoger som har förslag på hur man i ett direkt pedagogiskt sammanhang kan använda Facebook. Här är ett exempel.

Men Facebook som lätplattform medför att skolan litar till en plattform och resurser som man inte kan bestämma över själv. I dagsläget äger Facebook den information du lägger upp sajten. Det innebär att Facebook kommer att kunna handskas fritt med skolans material och skolans kommunikation. Och det är bara en invändning.

Helt klart är att debatten om skolan och Facebook kommer att kunna bli riktigt het under den närmaste tiden om Faceook fortsätter ta initiativ för att tillåta små barn komma in på sajten.

Men Facebook för barn sätter också press på föräldrarna. Redan förs det diskussioner bland föräldrar om hur man ska göra när barnen kommer och tjatar om att få skaffa ett konto. Bland föräldrar på nätforumet Familjeliv menar många att man då vill ha full insyn i vilka vänner barnen skaffar sig på Facebook och vad de skriver. Dessutom vill föräldrarna ha barnets lösenord till Facebook-kontot för att ha full tillgång till sidorna.

Så låter det på föräldrarforumet Familjeliv när ett antal föräldrar diskuterar hur de ska göra när deras barn under 13 år vill skaffa Facebook-konto.

Idag är det 13-årsgräns på Facebook, men enligt flera undersökningar så skaffar sig ändå många yngre barn ett Facebook-konto. Enligt EUKidsOnline har vart femte barn i England ett konto medan America’s Consumer Reports hävdar att 7,5 miljoner av Facebooks användare i hela världen är under 13.

På Familjeliv skriver en förälder: ”… han får sitt efterlängtade konto på två  villkor.
1. Jag använder min mailadress som kontoanvändare och jag ska ha tillgång till lösenordet. Försöker han ändra lösen hamnar det i min inkorg.
2. Inga vuxna på vänlistan, utom vi föräldrar.”

En annan skriver: ”Så jag bestämde mej för att ta ett snack med honom istället, och han vill ha kvar det om jag hade hans lösen så jag kunde ha koll på allt. Det accepterade han direkt. Jag sa också, att jag kommer att plocka bort såna som jag inte anser att han ska vara vänner med, och att han bara får lägga till kompisar som han känner irl. Han fick inte heller lägga ut några foton.”

Låt barnen vara på Facebook, tycker en tredje förälder. Det är tryggt och man kan ha ”totalkoll2 på vilka som är barnets vänner hävdar denna förälder som skaffat konto åt både nioåringen och åttaåringen. ”Jag vill mycket hellre att de hänger på Facebook än på andra sociala sajter, även de som är barnanpassade”, skriver förälderna.

När nu Mark Zuckerberg och Facebook själva börjar agera för att åldersgränsen på 13 år ska tas bort är det upplagt för intensiva diskussioner inte bara hemma vid köksborden utan även även på föräldramöten och i personalrummen på våra skolor.

Fortsättning på denna fråga följer, var så säker.
 

Bli först att kommentera
Etiketter: ,

Digital patientjournal säker?

Av , , 1 kommentar 0

När du köpt en ny vara kan du ofta via internet följa hur långt postpaketet kommit på sin väg till din adress. Skulle du på liknande sätt via internet vilja följa hur de vårdprover som du lämnat på hälsocentralen hanteras och skickas vidare?
Svaret kanske syns enkelt: ”Självfallet, kan jag följa postpaketet så vill jag jag följa mitt blodprov eller vävnadsprov!”

Men börjar man gräva i den här frågan visar den sig vara långt mer komplicerad än hur postpaket lastas av eller på fraktbilarna. Följderna av ditt svar är mycket omfattande och påverkar bland annat frågor om vårdsäkerhet, integritet, vårdorganisation, vem som ska äga din hälsoinformation och i vilken utsträckning kommersiella aktörer ska släppas in i vårdapparaten för att erbjuda tjänster kring it. 

Här nedan vill jag nöja mig med att ta upp ett perspekitv, nämligen behovet av utbildade it-kunniga studenter som kan utveckla och hantera de informationssystem som krävs för en fungerande eHälsa, då it och vård kopplas samman.

Att frågorna är många och omfattande visar den färska rapporten Hälsa genom e från VINNOVA, en rapport som bland annat vill peka på möjligheterna till innovation och företagsinitiativ som kan tas kring eHälsofrågor, alltså frågor där hälsa och vård kopplas till de möjligheter som it och informationssystem ger.
 
Svaret på frågan om hur dina prover och bland annat din journal ska hanteras har en stor inverkan på hela vårdkedjan, betonas i rapporten.

Det påverkar dig som individ och patient med frågor kinrg integritet, säkerhet och din kunskap att hantera all information.

Det påverkar de som ska vårda dig där läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal inte ska behöva bli hindrade av illa strukturerade informationssystem för att ge dig rätt vård.

Det påverkar politiker och vårdledning som ska besluta om organisation så att de kan se kostnader och nödvändiga förändringar av vårdapparaten.

Det påverkar den tekniska it-infrastrukturen och hur informationssystemen byggs upp så att dessa inte blir säkerhetsrisker och så att de blir kostnadseffektiva och användarvänliga.

När ditt behov av vård kopplas till avancerade informationssystem blir kravet stort på att dessa system inte haltar och fungerar dåligt. På det kan man lägga många aspekter. Låt mig alltså stanna vid en, utbildning av kunniga it-studenter.

För det är här som studenterna kommer in. På exempelvis Umeå universitet pluggar hundratals studenter systemvetenskap, datavetenskap, betendevetenskap mot it-miljöer och interaktionsdesign. Deras kunskaper och kompetens är avgörande för att din framtida vård ska bli säker, också när den kopplas mot informationssystem som exempelvis elektroniska journaler.

Därför är vikten av att dessa studenter får en bra utbildning stor och det är av stor betydelse att få fler att välja dessa utbildningar. Det går inte att nog understryka. It-studenterna ingår som en del av det pusselbygge som måste till när it och vård kopplas samman till eHälsa. Det är en viktig pusselbit din hälsa och din trygghet i vården.
 

1 kommentar
Etiketter: ,

Allt fler kvinnor på Facebook

Av , , Bli först att kommentera 1

Alldeles färsk statistik för Facebook i Sverige visar att snart har varannan svensk ett Facebook-konto. Enligt en sammanställning som statistikbitaren Simon Sundén har gjort har 45 procent av svenskarna ett konto på Facebook (maj 2011). Och den grupp som växer mest är kvinnor över 50 år.

Siffrorna ska tas med viss försiktighet eftersom undersökningen inte tar hänsyn till att en person kan skaffa flera konton och därmed dra upp andelen konton för hela befolkningen. Men trenden är mycket tydlig. Facebook fortsätter också under 2011 att växa och antalet konton uppgår enligt Simon Sundén till 4 234 540 i maj 2011, och det är inte minst kvinnor över 50 som nu kliver på tåget.

För företag som annonserar via Facebook är dessa  siffror av stor betydelse eftersom kvinnor över 50 är en köpstark och intressant målgrupp för många företag.

‐ Det [är] viktigt att komma ihåg att 80 procent av besluten fattas av kvinnor, oavsett om det gäller köp av bil, försäkring eller andra typer av produkter och tjänster och man kan helt enkelt inte ignorera en sådan stor konsumtionsgrupp, menar Susanne Willfors, ansvarig för förlagsjätten Allers affärsutveckling och strategi, i en intervju som gjordes redan 2008 i IDG-bilagan IT Tjej.

När nu denna grupp tre år senare i form av kvinnor över 50 tydligt samlas på Facebook kan racet ta sin början för företagen att hitta fram till dem med sina annonser på Facebooks sidor.

(Tack till Martin Garlöv för tipset!)

Bli först att kommentera
Etiketter:

Rädda de digitala fotspåren

Av , , 2 kommentarer 1

Aftonbladet och Expressen raderar läsarnas bloggar. Vad händer om Facebook, Bilddagboken och Flickr i framtiden gör samma sak?

Aftonbladet och Expressen stänger sina bloggportaler. Mängder av dagböcker raderas därmed och en skatt av människors tankar, känslor och åsikter går förlorad. 

– Drift och utveckling av en bloggplattform kräver stora teknikresurser, och det är inte vår kärnverksamhet, säger Aftonbladets sajtchef Sigge Ennart, i samband med nedläggningen.

Det här är baksidan av flytten från det fysiska till det virtuella livet, från pappersböcker till e-böcker, från fysiska fotoalbum i hemmet till att spara bilderna på digitala tjänster som Facebook och Bilddagboken. För när dessa tjänster en dag stänger ner så går minnet förlorat till delar av våra liv.

I en tid när våra digitala fotspår blir allt fler blir det också viktigare att spara dem som de berättelser de är om vår vardag och våra liv.

Allt fler av oss lägger upp våra liv på internet. Det är där som vi sparar våra dagböcker, dikterna vi skriver,  vår musik, våra bilder och fotoalbum, minnena från alla resor, studentskivor och barnens dop.

Men minneskamrarna på internet är inte statiska. Gamla tjänster läggs ner, nya uppstår. Mycket av den tid som folk lagt ner på Aftonbladets och Expressens bloggar har idag flyttats över till Facebook. Men också andra digitala plattformar konkurrerar om vår tid, som exempelvis Bilddagboken och Flickr för våra foton eller Poeter.se för vår vardagspoesi.

Att vi kan använda dessa tjänster på nätet är underbart. Det innebär att vi kan dela med oss av våra vardagstankar och våra liv på ett sätt som stärker relationer. Men användndet av digitala tjänster som minnesrum har också en baksida. För när de läggs ner försvinner dessa minnen av vår vardag eftersom få av oss orkar flytta över innehållet till andra sajter.

När Lunarstorm stängde ner märktes det tydligt. Även om användarna fick god tid på sig att hämta hem alla dagboksanteckningar, dikter och kommentarer om vardagen så är det svårt att se att något större antal verkligen gjorde det.

Om några år kan det vara Facebooks tur. Genom uppköp av bolaget, ekonomisk osäkerhet eller andra prioriteringar kan Facebook, trots att det är världens största nätverk och community, en dag stå inför beslutet att läggas ner.

Om allt material som användarna lagt upp då bara försvinner eller sprids för cybervinden förlorar vi en nyckel till förståelsen av våra liv som de levs just idag.

Då har vi inte kvar möjligheten att i detalj gå tillbaka och förstå hur upproren i norra Afrika löpte som en eld över Facebooks sidor. Då kommer vi inte att kunna följa hur politiker i Sverige använde Facebook i sina kampanjer. Då kommer vi att kunna förstå hur människor skrev en sista hälsning i loggen hos människor som gått bort. Då kommer alla foton i fotoalbumen att raderas bort, foton som till allra största delen bara finns på Faceook, eftersom de inte sparas i hemmadatorn eller på fotopapper.

Inför det senaste hotet om att bloggarna på Aftonbladet stängs skriver signaturen Eva i en kommentar på Aftonbladet: ”Jag ahde själv en blogg här för länge sedan, då jag slutade stängde jag ner den och förlorade allt! Det kändes inte viktigt just då, men nu ångrar jag mig :( ”.

Kanske blir vi många fler som en dag får ångra att det inte fanns några bra backup-system för våra vardagsminnen och digitala fotspår.
 

2 kommentarer
Etiketter: , , ,

Pappersboken går bort

Av , , Bli först att kommentera 0

Du får tio ljudböcker om du köper en ny smart mobiltelefon. Erbjudandet kommer från Telenor, en av våra största mobiloperatörer som just nu pumpar ut en kampanj över landet. Du får alltså inte en kupong att ta med dig till närmaste bokhandel för att hämta ut tio pappersböcker. De tio böckerna ska istället rymmas i den digitala bokhyllan i din smarta telefon.

Valet du står inför när du ska handla ny mobil påverkar långt mer än bara hur telefonen känns i handen. Det handlar också om dina känslor för att tumma på papperssidor eller inte. Men det handlar också om nya affärsmodeller som tvingar bokaffärer att slå igenom och pappersbruken att varsla anställda.

Men åter till erbjudandet om de där tio ljudböckerna. I en instruktionsfilm från kampanjen visas hur du öppnar virtuella böcker och tidskrifter från din bokhylla i telefonen. ”Här kan du enkelt prenumerare på det som du är intresserad av och läsa direkt i appen”, förklarar säljaren i filmen.

Kampanjen lanseras dagarna efter att e-handelsföretaget Amazon meddelat att de i USA nu under våren säljer fler e-böcker än pocketböcker och inbundna böcker tillsammans. Övriga länder följer med i utvecklingen mot e-boken och Amazon rapporterar att i England har antalet nedladdade e-böcker gått om deras försäljning av inbundna böcker.

Debatten mellan traditionella bokälskare och nya teknikkramare är igång och på The Guardians webb väller heta känslor fram kring uppgiften om att e-boken går om pappersboken i Amazons försäljning.

Signaturen bluenose2403 klagar: ”Det här är sorgligt. Jag menar att ingen läsupplevelse kan slå känslan av att hålla en fysisk bok i sin hand.” Bluenose2403 fortsätter med en ingående kärleksförklaring till att få vända riktiga sidor, att bryta upp ryggen på en bok för första gången, att få gå på upptäcksfärd i en riktig bokhylla där man samlat på sig en mängd titlar, att ströva omkring hos bokhandlaren eller i biblioteket, få en första upplevelse av boken genom baksidestexten och att få byta några korta ord med andra bokälskare som du stöter på mellan bokhyllorna.

Andra varnar för tekniklösningar med e-boken som kan ge utgivaren alltför stor makt över texten. Signaturen monnie hävdar att Amazon när som helst kan gå in i läsplattan Kindle och radera bort e-böcker som laddats ner ”Frågan om du äger en e-bok eller inte är mycket mer viktig än vad folk tror: du har ingen som helst rätt till en e-bok, den är inte din… och det enda du lagligt kan göra med e-boken är det som Amazon tillåter dig att göra”. Monnier varnar ockå för att det kan vara svårt att låna en e-bok vidare till någon annan, att kopiera den eller spara den i något annat format.

Men JamesWMoar gillar e-boken och menar ”E-bok eller papper, orden är ändå desamma, och för mig är det det viktigaste”. Fördelen med att kunna lagra hur stort bibliotek som helst överväger också, menar signaturen.

Andra pekar på lättheten att alltid ha med sig e-boken, att det finns ett enormt utbud som är svårt att finna hos den lokala bokhandlaren och att man slipper dåligt tryckta utgåvor som gulnar i papperet och faller sönder.

Signaturen GrCI menar också lite raljerande att teknikfientlighet inte leder till något gått. Om människan inte skulle kunna tänka sig förändringar så skulle vi varit kvar på stenåldern: ”Allt har gått utför sedan vi övergav stentavlorna. Inget slår känslan av nyskrivna runor på en kall bit sten”.

Men e-bokens införande slår inte bara mot bokläsarnas vanor. En lång räcka av affärsmodeller förändras och etablerade industrier tvingas tänka om. Antalet bokaffärer i Sverige minskar och inom den del av pappersindustrin som svarar för tidnings- och bokpapper har man under senaste åren tvingats varsla. I Finland har övertidsblockad under våren legat över pappersindustrin och ett omfattande strejkhot lyckades precis pareras i förra veckan.

Så valet när vi konsumenter nu står inför att skaffa ny mobiltelefon har inte bara med våra känslor inför att tumma på papperskvaliteten att göra. Valet har också stor inverkan på hela kedjor av affärsmodeller och traditionella industrigrenar.
 

Bli först att kommentera

E-böcker slår ut pappersböcker

Av , , Bli först att kommentera 1

Du får tio ljudböcker om du köper en ny smart mobiltelefon. Erbjudandet kommer från Telenor, en av våra största mobiloperatörer som just nu pumpar ut en kampanj över landet. Du får alltså inte en kupong att ta med dig till närmaste bokhandel för att hämta ut tio pappersböcker. De tio böckerna ska istället rymmas i den digitala bokhyllan i din smarta telefon.

Valet du står inför när du ska handla ny mobil påverkar långt mer än bara vilken telefonmodell du ska välja. Det har inte bara att göra med våra känslor inför att vika hundöron på boksidor eller känna pappersytan mot handen. Våra val som leder till förändrat bok- och tidningsläsande har också stor inverkan på hela kedjor av affärsmodeller och traditionella industrigrenar.

Men åter till erbjudandet om de där tio ljudböckerna. I en instruktionsfilm från kampanjen visas hur du öppnar virtuella böcker och tidskrifter från din bokhylla i telefonen. ”Här kan du enkelt prenumerare på det som du är intresserad av och läsa direkt i appen”, förklarar säljaren i filmen.


Video från telenor som visar hur du använder din digitala bokhylla i mobilen.

Kampanjen lanseras dagarna efter att e-handelsföretaget Amazon meddelat att de i USA nu under våren säljer fler e-böcker än pocketböcker och inbundna böcker tillsammans. Övriga länder följer med i utvecklingen mot e-boken och Amazon rapporterar att i England har antalet nedladdade e-böcker gått om deras försäljning av inbundna böcker.

Debatten mellan traditionella bokälskare och nya teknikkramare är igång och på The Guardians webb väller heta känslor fram kring uppgiften om att e-boken går om pappersboken i Amazons försäljning.

Signaturen bluenose2403 klagar: ”Det här är sorgligt. Jag menar att ingen läsupplevelse kan slå känslan av att hålla en fysisk bok i sin hand.” Bluenose2403 fortsätter med en ingående kärleksförklaring till att få vända riktiga sidor, att bryta upp ryggen på en bok för första gången, att få gå på upptäcksfärd i en riktig bokhylla där man samlat på sig en mängd titlar, att ströva omkring hos bokhandlaren eller i biblioteket, få en första upplevelse av boken genom baksidestexten och att få byta några korta ord med andra bokälskare som du stöter på mellan bokhyllorna.

Andra varnar för tekniklösningar med e-boken som kan ge utgivaren alltför stor makt över texten. Signaturen monnie hävdar att Amazon när som helst kan gå in i läsplattan Kindle och radera bort e-böcker som laddats ner ”Frågan om du äger en e-bok eller inte är mycket mer viktig än vad folk tror: du har ingen som helst rätt till en e-bok, den är inte din… och det enda du lagligt kan göra med e-boken är det som Amazon tillåter dig att göra”. Monnier varnar ockå för att det kan vara svårt att låna en e-bok vidare till någon annan, att kopiera den eller spara den i något annat format.

Men JamesWMoar gillar e-boken och menar ”E-bok eller papper, orden är ändå desamma, och för mig är det det viktigaste”. Fördelen med att kunna lagra hur stort bibliotek som helst överväger också, menar signaturen.

Andra pekar på lättheten att alltid ha med sig e-boken, att det finns ett enormt utbud som är svårt att finna hos den lokala bokhandlaren och att man slipper dåligt tryckta utgåvor som gulnar i papperet och faller sönder.

Signaturen GrCI menar lite raljerande att teknikfientlighet inte leder till något gott. Om människan inte skulle kunna tänka sig förändringar så skulle vi varit kvar på stenåldern: ”Allt har gått utför sedan vi övergav stentavlorna. Inget slår känslan av nyskrivna runor på en kall bit sten”.

Men e-bokens införande slår inte bara mot bokläsarnas vanor. En lång räcka av affärsmodeller förändras och etablerade industrier tvingas tänka om. I Sverige har vi ännu inte fått samma omfattning på e-boksförsäljningen som i USA men vi ser hur antalet bokaffärer i Sverige minskar och branshorganisationen Svensk bokhandel rapporterar att allt fler handlar varor via smarta mobiler och att böcker då ligger tvåa bland produkter man köper.

Detta gör det allt tuffare för bokhandeln där 16 procent av landets bokhandlare nu utnyttjar sina checkkrediter till bristningsgränsen för att klara sina utgifter, enligt Svensk Bokhandel. ”För flera är det långsiktigt ohållbart, och några är nära konkurs”, skriver man.

”Det ser väldigt bekymmersamt ut” och ”det kommer att bli ännu värre” är uttalanden från branschfolk som citeras i artikeln Boklådor anstränger checkkrediten maximalt.
 
Inom den del av pappersindustrin som svarar för tidnings- och bokpapper har man under senaste åren sett en minskad efterfrågan vilket lett till varsel och även nedläggning av tidningspappersbruk, Stora Enso lägger ner tidningspappersbruk

Så valet när vi konsumenter nu står inför att skaffa ny mobiltelefon har inte bar att göra med våra känslor inför att vika hundöron på boksidor eller känna pappersytan mot handen. Våra val till förändrat bok- och tidningsläsande har också stor inverkan på hela kedjor av affärsmodeller och traditionella industrigrenar.
 

Bli först att kommentera
Etiketter:

Glöm plånboken. Mobilen fixar din betalning.

Av , , 1 kommentar 0

Nu kommer plånboken i mobilen till England. Enkelt håller du bara upp mobilen mot kassaapparaten som läser av att det är din mobil och direkt drar pengar från ditt bankkonto.

Snart är det väl vardagsmat i Sverige också. Mynt och sedlar går bort. Kontokort likaså. Nu är det mobilen som blir din nya plånbok när du strävar ut ur matbutiken med överfull vagn. Och det nya är att det är något annat än sms-betalning det handlar om.

Se nedan hur det går till:

Det är de senaste årens framsteg inom NFC-teknik som gör det nya betalsystemet möjligt. NFC står för Near Field Communication vilket är en teknik för att skicka signaler på korta avstånd, exempelvis mellan din mobil och kassaapparaten. Du måste alltså hålla mobilen nära mottagaren i kassan för att det ska fungera.

Hur gör vi då med de små barnen när de ska springa på kiosken för att köpa lördagsgodis? Måste de ha med sig storasyster som har fått en egen mobil och som kan betala för dem? Eller blir det så att  de kommer att få en småbarnsmobil som innehåller några få funktioner där betala lördagsgodis är en? Och ”ringa hem” en annan. Och positionering en tredje. (Positionering gör att mamman och pappan via internet i realtidsuppdatering på en karta kan följa exakt var barnets mobil är. Och där mobilen är, där är förhoppningsvis också lilla barnet. Aldrig mer vilsna och bortsprungna barn, med andra ord.)

Förespråkarna för mobla plånböcker menar att nu kommer vi alla att kunna ha totalkoll på våra utgifter eftersom allt du handlar kommer att kunna visas på mobilens skärm i olika listor.
Hur mycket frukt har du köpt? Syns på skärmen.
Vad har du lagt ut på kläder? Kolla klädinköpslistan på skärmen.

Men också andra funktioner kommer att bli tillgängliga. Som när du står på Systembolaget och inte kan erinra dig vad det där vinet hette som du köpte när åt lammstek förra hösten. Inga problem. Scrolla tillbaka i listorna över inköp på Systembolaget till rätt datum så hittar du vinets namn och dess pris.

Här blir det intressant att se vilka företagsidéer som kommer att spira kring denna teknik. Kommer någon att starta en tjänst som liknar Viktväktarna fast då med namnet MoneyWatchers eller Pengavakten? Handla smart ekonomiskt så får du extra poäng, eller något sådant.

Vilka företagsidéer som kommer att blomma kring den nya tekniken återstår att se, men helt klart är att det finns utrymme för goda idéer redan nu att börja utforma.
 
Testet i England som nu ska införas har initierats av teleoperatören Orange och kortleverantören Barclaycard som tillsammans med några butikskedjor, bl a MacDonalds, ska testa hur villiga britterna är på att gå över till ett nytt betalsystem. Fortfarande är det ett begränsat test med enbart vissa affärer och man behöver en särskild Samsung-telefon, men ändå, färdriktningen pekas ut mot en framtid då mobilen också blir din plånbok.

Fler trängs i porten för att pröva NFC-tekniken. Nu rapporteras att också Google prövar marknaden för mobila plånböcker. Men det är ännu enbart deras telefon Nexus S som klarar tekniken. Däremot verkar Apple än så länge stå utanför några större offentliga försök. Deras nästa Iphone 5 rapporteras inte stödja tekniken.

Allt är alltså  på testplanet ännu och det kommer att ta ett bra tag innan tekniken blivit allmänt spridd. Men helt klart är att vi går mot ett nytt sätt att betala i affären. Och därmed öppnar sig nya möjligheter för ljusa företagsidéer.
 

1 kommentar
Etiketter: ,