Hanssons spaning

IT, digitalt liv och nya medier

Lättar på tummen, fattar tricket

Av , , Bli först att kommentera 0

Har laddat ner nya spelet Mad Skills Motocross 2 från Umeåföretaget Turborilla. Det handlar om att köra en motocrosshoj från vänster till höger över skärmen i min mobiltelefon. Nybörjare som jag är kraschar jag gång efter gång. Men biter ihop och tänker att ”nog tusan ska jag väl kunna öva upp tummarna så att cykeln tar sig i mål utan omkullkörning”.

Och se, jag lyckas, jag kommer på tricket, lättar på ena tummen, gasar med den andra. Och kommer i mål.

Den här första nybörjarbanan är kort för att jag inte ska ledsna. Det är inte längre än att det tar 20 sekunder från start till mål för mig. Längre fram väntar tuffare banor, högre backar, längre hopp, snabbare hastigheter och lopp som tar över minuten att spela. För den som kan tricksen med tummarna.

Och det är i detta som det smarta ligger. När spelet bara tar en minut att köra i mobilen så smiter det in i min vardag på ett helt nytt sätt och hittar små mellanrum i min vardag som det pockar på att fylla. En av de smarta ingredienserna är att loppen hela tiden går så snabbt att starta om. I kön till bankomaten. På bussen ner mot stan. I väntrummet hos tandläkaren. På fiket medan latten kallnar. När reklamen går på i TVn. Medan ägget kokar (jag tar det hårdkokt så får jag ett par minuter till att spela). I sängen innan jag ska somna. På toa när jag kliver upp på morgonen.

Med spelet pockande i mobilen börjar jag ana varför det fått över 130 000 följare på Facebook och klättrar snabbt på listorna över nerladdade appar i massor av länder i hel världen.

Det är kulturhuvudstadsår i Umeå 2014 och det här är en av exporterna från staden till världen. Den digitala kreativa näringen i Umeå växer så det knakar. Och över hela världen spelas Turborillas motocross-spel.

Fast själv har jag långt kvar innan jag duger till i någon tävling mot andra. Jag slirar fortfarande runt i de digitala backarna, kraschar allt som oftast, men jag ger mig inte, jag börjar fatta tricken, men oj vad långt jag har kvar innan jag kommit ur blöjorna.

Här nedan en film som visar när proffsen kör. Där är jag inte ännu.

Bli först att kommentera
Etiketter: ,

Spelstaden som vågar ta plats

Av , , Bli först att kommentera 0

Närmare hundra spelutvecklare samlas i Umeå för konferensen GameDev. Allt mer kliver Umeå fram som en av Sveriges ledande spelstäder och ska man döma efter konferensens talarlista så är Umeå helt klart på tå.

GameDev2014_01

Glada deltagare på GameDev i Umeå. Stina Almqvist, Luleå näringsliv, Anton Albiin, branschorganisationen Dataspelsbranschen, Inger E. Pedersen, investeringsbyrån Via Västerbotten och Johan Sjöberg, varumärkeschef på Paradox och en av talarna på GameDev.

Robin Hunicke flyger in från San Francisco och trots lätt jetlag forsar orden ur henne om vad som gör spel intressant för spelarna. Bortom alla buzz-ord om marknadsdelar och försäljning och miljoner i intäkter för de spel som lyckas – vad är det egentligen som gör att ett spel blir elegant och emotionellt.

Robin Hunicke tar sina lyssnare med på en lärorik resa in i spelens innersta väsen.

Från Finland kommer Jussi Autio. Han är en del av den exploderande finska spelindustrin. Maken till framgångar får man faktiskt leta efter bland andra länder, om man ser till hur många invånare som bor i Finland. Loket är såklart Rovio med spelet Angry Bird, men där bakom kliver det just nu fram mängder av nya företag, 200 kan Jussi räkna upp, och många av dem har redan internationella investerare som knackar på dörren.

Men lokala föreläsare finns också. Spelföretaget Paradox har just öppnat studio i Umeå. Johan Sjöberg, varumärkeschef, berättar mer om hur Paradox tänker som förlag, alltså som företag som tar emot fräscha idéer till nya spel. Arrowhead från Skellefteå är ett av de spännande företagen som Paradox tagit hand om.

Men i takt med att Umeå växer som spelstad har åaradox upptäckt det inte är nödvändigt att dra alla till Stockholm. Underlag finns idag för att utlokalisera folk till starka noder som exempelvis Umeå och även Skövde, två spelstäder som Paradox satsar på.

Från Skellefteå kommer också North Kingdom till konferensen och berättar om den teknikutveckling man leder tillsammans med Google, en utveckling som är i absolut världsledande ställning. Det handlar om tekniker som HTML 5 och WebGL som kan lyfta Google webbläsare Chrome till helt nya nivåer. Och det är Skellefteåföretaget som fått uppgiften att göra det tillsammans med Googles egna utvecklare.

I en intervju i Västerbottens Kuriren hävdar Emanuel Dohi, vd för Dohi Sweden, att anledningen till varför Umeå växer som spelstad är kompetens. Men ska Umeå kunna växa som spelstad måste ännu mer kompetens i form av kunniga medarbetare in till staden, påpekar Dohi.
Datavetenskap och interaktionsdesign vid Umeå universitet bidrar med kompetens, säger han, men konstaterar samtidigt: ”Det finns för få som kommer ut från universitetet”. En utmaning som han vill skicka vidare till universitetsledningen.

Spelkonferensen GameDev arrangerades i år för tredje gången. Att det blir en fjärde gång nästa år väl knappast någon högoddsare. Att Umeå är en av landets drivande spelstäder står klart.

Bli först att kommentera
Etiketter: , , , ,

Jag antar utmaningen!

Av , , 1 kommentar 0

blogg100-logotype-300x256

Jag antar utmaningen!

För tredje året i rad utmanas bloggare i Sverige att vara med på Blogg100. Utmaningen går ut på att blogga minst ett inlägg om dagen, 100 dagar i följd, med början den 1 mars.

Ifjol var över 600 bloggare med i utmaningen. Sammanlagt skrevs över 16 000 blogginlägg och 19 000 tweets under taggen #Blogg100.

En ren och skär manifestation för att bloggandet som form kan vara en fantastisk kanal för snabba uppdateringar och kommentarer kring vad som händer i Sverige och världen idag.

Du som följt min blogg sedan tidigare vet att jag främst skriver om hur it förändrar vårt vardagsliv och hur det påverkar företags möjligheter att utveckla sin verksamhet. Det kommer du att också fortsättningsvis att kunna läsa mer om här på bloggen. Och nu blir det varje dag under hela våren.

Blogg100 – jag antar utmaningen!

Läs mer om Blogg100 här.

1 kommentar
Etiketter:

Skitig luft visas med open data

Av , , Bli först att kommentera 0

Läser i dagens avis att smogen i Peking fått ”orange” varning, vilket är mycket hög risk och bland annat innebär att skolor i Peking inte får ha idrottsaktivitet utomhus. Här i Umeå har vi inte riktigt samma enorma tjocka i luften, men ändå finns det problem.

Nu släpper Umeå kommun ut mätdata från en mätstation som så kallad ”open data” vilket innebär att det går att följa luftkvaliteten från en mätstation i Umeå var 15:e minut. Tanken är att hugade företag ska kunna bygga olika former av tjänster kring det hela. Bra initiativ!

Att öppna upp databaser hos kommunen innebär större transparens och är i förlängningen positivt för demokratin i samhället. Att nya möjligheter för företag att finna affärer är självfallet också bra.

Läs mer om open data på Infotech Umeå.

opendata_luft

Bli först att kommentera
Etiketter: ,

Umeås it-bransch charmade Indiens ambassadör

Av , , Bli först att kommentera 1

När Indiens ambassadör i Sverige, Banashri Bose Harrison, besökte Umeå i veckan väcktes flera förhoppningar om samarbete mellan Västerbotten och Indien.

Det visade sig att ambassadören var mycket intresserad av inte minst den digitala industrin i Umeå. Med en bakgrund i olika högteknologiska samverkansgrupper mellan Indien och USA under sin tid i Washington har hon också insikt i området. Att dessutom vara ambassadör för ett land som årligen utbildar 1,5 miljoner ingenjörer ger naturligtvis ett särskilt ansvar för att bära med sig ett teknikperspektiv på utbyten med andra länder.

Vad kan då Umeå ge i detta sammanhang, en lilleputt i jämförelse med det stora landet? Faktiskt fler ingångar till framtida utbyten, visade det sig. När ambassadör Banashri Bose Harrison under sin tvådagars tripp till Umeå gästade Umeå Science park och företagen Oryx och Algoryx fick hon en inblick i en teknikproduktion som faktiskt ligger i världsklass inom sina områden.

indien_oryx02

Indiens ambassadör Banashri Bose Harrison tillsammans med Kenneth Bodin och Johan Hedengran från Algoryx och Urban Wikman, Oryx. 

Ambassadören lyssnade med stort intresse när Kenneth Bodin, en av grundarna för Algoryx, visade hur företagets simuleringsteknik används för att utbilda operatörer som ska lära sig hantera stora oljeplattformar med närapå kilometerlånga stålvajrar genom havsvågorna. Lika stort intresse visade hon för det faktum att Algoryx idag är en underleverantör till internationella bolaget SpaceClaim som levererar 3D-program till ingenjörer över hela världen.

När Banashri Bose Harrison lite senare fick komma in i systerföretaget Oryx lokalen där träningssimulatorer står uppradade fick hon en mycket praktisk inblick i hur träning av operatörer och förare av tunga fordon kan underlättas med stöd av simulatorer. Ambassadören var snabbt med på noterna och ville gärna pröva själv, se filmen nedan från Region Västerbotten.

Dessa besök och de andra besöken som ambassadören gjorde bland företag och utbildningar i Umeå är en viktig grund för att Umeå ska få möjlighet att öppna sina fönster mot omvärlden. Att Umeå är litet i jämförelse med miljonstäder är sant, men trots det finns här en mängd exempel på långt framskriden teknik som gott kan mäta sig med övriga världen.

Bli först att kommentera

Bättre mobilnät i norra Sverige

Av , , Bli först att kommentera 0

Västerbotten, Norrbotten och Västernorrland ska få bättre mobilnät. Det utlovar Tele2 och Telenor och hävdar att deras mobilnät ska byggas ut med miljardsatsningar. Resultatet ska bli bättre samtalskvalitet och stabilare surfupplevelse och Tele2 och Telenor utlovar att den så kallade yttäckningen ska öka till cirka 90 procent av landets yta, från cirka 70 procent i dag.

För norra Sverige är detta goda nyheter. De tre nordligaste länen är också de som procentuellt sett får största utbyggnaden, enligt Tele2 och Telenor, vilket självfallet är för att dessa områden är eftersatta. Antalet basstationer i Västernorrland, Västerbotten, Jämtland och Norrbottens län ökar med drygt 140 procent. I övriga delen av landet ökar antalet basstationer med cirka 40 procent.

– Detta är en storsatsning som ska öka täckningen kraftigt i hela landet, men särskilt i norra Sverige, vilket gynnar våra kunder oavsett om de bor i glesbygd eller i tätort. Vi vet hur viktig mobiltäckning är för våra kunder och gör allt vi kan för att den hela tiden ska bli bättre, säger Lars-Åke Norling, vd för Telenor Sverige i ett pressmeddelande.

Redan ifjol utlovade TeliaSonera liknande miljardsatsningar vilket nu innebär att vi i norr kanske kan hoppas på stabilare nät för mobil kommunikation.

Bli först att kommentera

Skriver ut min egen skiftnyckel

Av , , 2 kommentarer 0

Skiftnyckeln som jag håller i min hand är utskriven i ett enda stycke i en 3D-skrivare, gjord i någon sorts plastmaterial. Den fungerar som en vanlig skiftnyckel, avståndet mellan de två griptänderna går att ändra med skruven i mitten. På håll ser den också alldeles riktig ut, rätt gråsvart färg och lite borstad metallstruktur i ytan.

skiftnyckel

Skiftnyckeln på bilden ser alldeles riktig ut. Den är gjord av plast och utskriven i ett stycke i en 3D-skrivare. Kanske är det en del av framtiden jag håller i handen. (Kan för övrigt nämna att skiftnyckeln på bilden är utskriven i en annan 3D-skrivare än den i bakgrunden.)

Men när jag håller den i handen märker jag att den inte är tänkt att användas i garaget. Den väger alldeles för lätt, den är ju inte gjord av metall. Och tar jag hårt tag med den och vrider om en lätt fastrostad mutter kommer skiftnyckeln att spricka sönder. Plasten tål inte de krafterna.

Det här är en skiftnyckel som pekar mot ett annat användningsområde än vad mina andra skiftnycklar i verktygslådan där hemma har. Denna skiftnyckel utskriven i en 3D-skrivare visar alldeles utmärkt att prototyper till verktyg kan framställas på ett helt nytt sätt i de nya skrivare som idag kommer ut på marknaden.

Kanske att skaftet borde vara längre på skiftnyckeln? Eller bredare? Ja, i så fall är det bara att göra om modellen som 3D-skrivaren bygger sin utskrift på för att testa ett annat utseende.

Med 3D-skrivare öppnas en helt ny värld för prototyp-skapande.

Nästa steg är att koppla samman prototypen och modellen med simuleringsprogram. Då går det redan i datorn att se hur skiftnyckelns griptänder kommer att röra sig på det färdiga verktyget.

När vi till detta lägger till att nya material också börjar användas i 3D-skrivare hisnar tanken. Tänk att skriva ut i metall eller trä. Att få en riktig skiftnyckel eller att från möbelfirman beställa nya handtag till köksluckorna, fast du laddar enbart hem modellritningen, själva handtagen skriver du ut i din egen skrivare.

Ja, det ska lugnt sägas att det fortfarande är en bit på väg till den möjligheten. Men att den väntar runt hörnet är helt klart. Produktion av prylar, saker och varor kommer att kunna se helt annorlunda ut i framtiden.

Det här är något som Umeå universitet undersöker för närvarande. Umeå universitet har fått 400 000 kronor av innovationsmyndigheten Vinnova för att ta fram en nationell agenda för 3D-teknik och digital direkttillverkning. Det innebär att universitetet som koordinator ska samla alla nyckelaktörer och viktiga resurser i Sverige som arbetar inom området.

– Det här är ett framtidsområde, inte bara för vår region och Umeå universitet, utan för hela Sverige, säger projektledare Mats Falck vid Umeå universitet i en intervju i InfoTech Umeå.

Bland nyckelaktörerna finns Sliperiet vid Konstnärligt campus i Umeå som har en mycket stor satsning på gång kring 3D-skrivare, och UMIT Research Lab vid Umeå universitet med specialisering inom modellering, simulering, programvaror och molnteknik. Med i arbetet finns också Linköpings universitet. Från näringslivet deltar Umeåföretaget Algoryx Simulation men också stora internationella bolag som Tetra Pak, LKAB, Volvo Lastvagnar och skogsindustrin via Processum.

Den färdiga agendan läggs fram under hösten 2014. Ser det nog intressant kan Vinnova ge initiativet status som ett av Sveriges framtida strategiska innovationsområden. Då handlar det inte längre om hundratusentals kronor, då kommer hundratals miljoner att satsas inom området.

Helt klart är detta projekt värt att hålla ögon på.

2 kommentarer
Etiketter: ,

Javautvecklare som vill mer

Av , , Bli först att kommentera 0

Kommer hem från konferensen Jfokus på Stockholm Waterfront med ett leende på läpparna. Bland långt över tusen deltagare har jag mött ett dussintal programmerare och Javautvecklare från Umeå, fler av dem engagerade i Umeå Java User Group.

Det är ett öppet nätverk för alla som vill höja sin kompetens inom programspråket Java, vanligen träffas man en gång i månaden. Det är imponerande att se hur gruppen jobbar på mycket hög internationell nivå för att vässa sin kompetens.

jfokus2014_01

En grupp Umeåbor samlade på Jfokus 2014 för att lära sig mer om det senaste inom Javautveckling.

Exempelvis lyckades man få en av huvudtalarna på Jfokus, den internationelle Javaexperten Venkat Subramaniam, att komma upp till Umeå för en workshop söndagen innan Jfokus-veckan drog igång. Flera andra internationella besök har gruppen också lyckats arrangera, och har man inte fått in föreläsare fysiskt på plats så har man ordnat med direktsänd föreläsning över internet med någon särskilt inbjuden expert.

Till Jfokus har nu flera av deltagarna i Umeå Java User Group själva tagit sig. Denna årliga mycket högt rankade konferens inom området vill man inte missa. Under tre intensiva dagar ges här tillfälle att både få mer övergripande föreläsningar till djupdykningar med praktisk kodning.

Det här är mycket bra för Umeå. Både att det ordnas träffar lokalt och att flera tar sig tid att åka på konferenser. I det tysta sker en förstärkning av kompetensen bland programmerare och utvecklare som kommer företagen och hela branschen tillgodo.

Det är en viktig byggsten för att Umeå också i framtiden ska vara en stark it-stad.

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

På spåret hittar Umeås datorspelsindustri

Av , , Bli först att kommentera 0

Populära tv-programmet På spåret tuffade i fredags in på perrongen i Umeå. Kanske var det med tanke på att staden nu blivit Europas kulturhuvudstad som programmet så lämpligt valde att låta ett frågebatteri om Umeå utmana tittarna.

Särskilt intressant var att redaktionen bakom På spåret upptäckt den nya kultur i form av datorspel som vuxit fram i staden under de senaste åren. Inslaget blev till en kommentar om vad kulturdriven tillväxt kan vara. Begreppet står ju också i centrum dessa veckor när Västerbotten intar Grand Hôtel i Stockholm med mängder av seminarier, många just med avstamp ur begreppet kulturdriven tillväxt.

zordix_PaSparet

Bilden (ett montage) ovan visar några av utvecklarna i företaget Zordix som programmet På spåret berättar om.

Spelen online på internet är helt klart en del av den tillväxt som präglar Umeå. Flera nya företag har startats och takten har varit så intensiv att Umeå under de senaste åren rankats som en av de fem största städerna inom datorspel i Sverige.

För att visa vad det konkret innebär hade På spårets filmteam gett sig iväg till spelföretaget Zordix. Här sitter dryga dussinet utvecklare och skapar spel som under hösten 2013 tog sig fram riktigt bra på den amerikanska och europeiska marknaden. Man har hittat en nisch in mot Nintendos små bärbara spelkonsoller och verkar kunna bygga en riktigt bra tillväxt kring detta.

Intressant var också att På spåret uppmärksammade att det krävs ett helt ekosystem för att kunna bygga upp en sådan datorspelsbransch. Utbildningar som Datavetenskap och Digital medieproduktion vid Umeå universitet uppmärksammades till exempel som bas för de utbildningar som krävs för att nya utvecklare ska komma till företagen.

Att spel är kultur är en självklarhet idag, och att dessa datorspelföretag som På spåret lyfter fram som ett kännetecken för Umeå är en del av regionens tillväxt är också klart. Tillsammans handlar det om kulturdriven tillväxt som för hela regionen framåt.

Bli först att kommentera
Etiketter: ,

Kusinernas återkomst på Facebook

Av , , Bli först att kommentera 0

Det handlar om kusinernas återkomst. Om att hitta igen sina gamla klasskamrater, lagkompisar från förr och de som vi möter idag.

I dagarna firar Facebook 10 år och aldrig hade vi väl kunnat tro att sajten skulle bli så dominerande i våra vardagsliv. Framgången handlar om att Facebook lyckats knyta samman människor på en nivå som handlar om vänskap, om att återupptäcka gamla bekanta och hitta fram till sina släktingar.

Inte minst det sista har Facebook lyckats fenomenalt med. Någon gång i slutet av 1960- eller början av 1970-talet försvann kusinerna ur många människors liv i Sverige. Fram till dess hade mostrar och fastrar sett till att släkten samlades kontinuerligt flera gånger per år. En sommarfest, till jul, vid några födelsedagar.

Men under 1970-talet började den traditionen urholkas och kusinerna försvann bort. I ett par årtionden var de försvunna och okänt deras öden, förutom vad någon moster eller faster ibland kunde återberätta om hon fick möjlighet.

Men så med Facebook återuppstod kusinträffarna. Inte fysiskt, men väl på nätet. Idag ser jag mängder av kusiner som har mycket god koll på varandra, även om de kanske inte träffas så ofta. Men via Facebook hälsar kusinerna varandra Gott Nytt År, någon grattar sin kusin till en examen, födelsedagar hyllas och kusinernas frissabesök eller semestrar följs via nya uppdateringar.

Mycket kan sägas om Facebook, om jobbig annonsering, om pretto uppdateringar, om skyltfönster för det lyckade livet, om kommersialisering av människors liv. Men det är i kusinernas återkomst som Facebooks framgång ligger. I skolkamraternas återkomst, i de gamla vännernas återkomst, i arbetskollegors återkomst. Att människor hittat en mötesplats där relationer hålls vid liv.

Bli först att kommentera
Etiketter: