Dags för en ny karriär kanske?

Denna underbara dag närmar sig sitt slut, åtminstone närmar sig den tid när jag känner att nu är det kanske dags att ta Expressen  och bilagan med mig, kasta mig i soffan (eller lägga mig försiktigt som det anstår en 50+are), svepa in mig i en gosig filt och se vad som händer. Med stor sannolikhet så hinner jag inte ens igenom Ledaren i tidningen innan jag slumrar till. Men det kan man väl få göra en stund före middagen. Idag är det bara vi två, Livskamraten och jag, som ska äta middag och det känns rätt skönt.
Igår hade vi underbara L här och hon blir bara goare och goare, ska jag be att få tala om. Hon är mjölkallergiker så som den snälla farmor jag är så for jag iväg och köpte mjölkfri glass och tänkte att nu kan vi alla äta samma efterrätt.
Men vad har det tagit åt moderna föräldrar av idag?! Inte fick jag bjuda henne på glassen, den innehåller ju för mycket socker! All heder åt dessa föräldrar, de har så rätt, vi behöver inte skapa sockerbehov hos våra barn. Det kommer nog ändå förr eller senare. Men det är inte lätt att göra sig till som farmor, man (jag) vill ju så gärna vara den JÄÄÄÄÄTTTTEEE SNÄLLA farmodern.
Under förmiddagen tog jag mig i kragen och gjorde färdigt en av de stolar som vi tagit från stugan. Nu är den målad, ombuntad och med nytt tyg. Man kanske skulle satsa på att bli tapetserare, det är ju faktiskt jättekul att hålla på och göra om möbler. Jag är nöjd med stolen, nu gäller det bara att bunta om de övriga 3 också.