Vemod och tomtar på loftet (i badrummet)

I onsdags var vi på fest, det är så vi pensionärer gör; vi festar alla dagar utom fredag och lördag. De dagarna överlåter vi till amatörerna. Nej, skämt åsido, det var en alldeles underbar fest. Härligt varmt så vi kunde sitta ute på den nya altanen. Attan och altan, de har byggt ihop den befintliga altanen med bastun och badtunnan, glasade räcken och trappa ner till stranden och där är det inte många meter ner till vattnet. Helt underbart.

När dimman började sänka sig så gick vi in och där hade de dukat upp allt, Som regel brukar vi ha knytkalas men den här gången ville de bjuda på allt så det fick de göra. Hur många surströmmingar åt jag då? Ingen, men tre rejäla klämmor fick jag i mig. Så gott!

Det kändes väldigt vemodigt när vi gick därifrån. Sannolikt var det den sista festen här vid Öjen. Vi kommer naturligtvis att bjuda på en farväl-middag men det blir inte samma sak när det är vi som håller i allt.

Livskamraten blir tokig på mig för jag bara planerar inför flytten. Jag kollar på duschdraperier i parti och minut och jag retar mig något så vansinnigt på att man inte får sätta upp ett spegelskåp över tvättstället, ”det kan ramla ner flaskor och spräcka tvättstället”. Det är inte stort utrymme att överhuvudtaget sätta upp någon hylla. Ett sådant felplanerat badrum, dessutom målat i någon slags gulaktig färg och brun plastmatta, åtminstone ser det ut så på bilden. Hade jag sett bilderna från badrummet så hade jag inte sagt ja till lägenheten. Men, jag får skylla mig själv. Jag ser att det är bara målad glasfiberväv så jag ska kolla underhållsbudgeten för lägenheten och se om jag åtminstone kan måla väven. Uppriktigt sagt så är det detta som finns i mina tankar nu. Vi får kanske bli tokiga tillsammans, Livskamraten och jag.