Nya mål

Så varmt och kvavt det har varit de senaste dagarna. Vi har inte orkat göra någonting. Det måste vara åldern för jag minns aldrig att vi påverkades av värmen tidigare. Kenya eller Gambia, eller varför inte Senegal eller Kreta, vi bara fanns oss i att det var varmt, kanske man badade lite oftare. Men nu går det bara inte att vara ute i solen. Jag blir lite snurrig i huvudet och mår helt enkelt jättedåligt. Det bästa är att vara inne i vårt svala stenhus. Men nu har det till och med varit så kvavt att vi haft en fläkt i gång hela natten. Det har aldrig hänt tidigare.

Är det något annat som påminner en om att man passerat 70-strecket? Ja, det skulle väl vara att man har svårare  att ta sig upp från halvsittande. Ett mycket märkligt fenomen som jag brukar skylla på att vikten har ökat, sakta men säkert så smyger sig en massa onödiga hekton sig på. De slår sig med förkärlek ned runt magen och den övre delen av kroppen.

Mer då, vilka ålderstecken kan man känna? Det vanligaste är väl när det talas om människor och någon säger ”hon måste väl vara minst 70” om en människa som jag upplever som gammal. Då slår det mig, som en blixt från klar himmel, vi är nog jämgamla, hjälp.

Jaja, det är i alla fall åldern som spelar roll nu när vi ska flytta till lägenhet. Jag har lovat mig själv att jag inte ska engagera mig i allt möjligt utan istället ska jag bli en pysslande äldre dam som planerar måltiderna, bakar allt som oftast, sköter om sina blommor och ägnar sig åt sin Livskamrat. Däremellan ska jag gå långa promenader, med stödstrumpor och broddar (på vintern alltså). Det låter väl inte så upphetsande, men tryggt och säkert och jag vill ha trygghet och säkerhet nu.