Vi kan inte vänta på bron över Kvarken!

Av , , Bli först att kommentera 7

Maria Lundqvist Brömster har föredömligt motionerat i Riksdagen om en bro över Kvarken. Dock kan jag konstatera, att även om motionen vinner bifall, tar det mycket lång tid innan bron finns på plats.

Under tiden kan vi inte vänta – inte bara regionen utan hela det öst-västliga samarbetet kräver en pålitlig förbindelse över Kvarken. Läget är nu akut, inte minst för att nuvarande färjebolag, RB Line, har stora ekonomiska svårigheter.
 
Jag uppmanar nu länets Allians-riksdagsledamöter att kraftfullt agera i frågan. Att ”avbrottet” i Europaväg 12 skulle vara en rent kommunal angelägenhet kan jag inte acceptera. Regeringen måste ta ett ansvar i denna fråga och agera mycket skyndsamt.
 
Detta kommer jag även att framföra vid en intern lunch med ministrarna Erik Ullenhag (FP), Tobias Billström (M) och Hillevi Engström (M) idag kl 12.
 

Kyrka på karelskt vis – javisst!

Av , , 39 kommentarer 11

Läser i VK om det jag tidigare hört glunkas om: att ortodoxa församlingen vill förvärva alternativt arrendera mark vid Nydala för att uppföra en kyrka.

Javisst, säger jag. Umeå kommun vill gärna se sig som en tolerant och omfamnande kommun. Det vill jag bidra till och hoppas på en snar lösning för ortodoxa församlingen. Det ska bli spännande att se och uppleva ett nytt inslag i miljön. Självklart ska jag lägga detta utflyktsmål till mina övriga.
 

Skatteplanering och vinstmaximering ska stoppas

Av , , Bli först att kommentera 3

Jag välkomnar finansministerns avisering att riskkapitalbolags avancerade skatteplanering ska stoppas.

Med detta sagt kan jag dock inte annat än förvånas över att höra reportern i SR fråga varför riskkapitalbolag över huvud taget ska få finnas. Man tar sig för pannan, minst sagt. SRs reporter vet antagligen inte alls vad ett riskkapitalbolag är: detta är förutsättningen för att exempelvis nya företag ska kunna få kapital för att växa. Bolag som har pengar och är beredda att satsa – och riskera! – i ny verksamhet behövs, vanliga banker kan och får nämligen inte ta den sortens risker. I vissa fall innebär risken att satsade pengar är borta, i andra fall var satsningen lyckosam. Vilket betyder att företaget får avkastning – som kan användas i nya satsningar.
Det är så nya företag kan få chansen. Sverige behöver nya företag – och företag som är beredda att ta risken.

 

Privata vårdgivare – ja eller nej?

Av , , Bli först att kommentera 7

Debatten och kritiken har med rätta varit livlig den senaste tiden, med fokus på vårdinrättningar som drivs av Carema. Det är lätt att efter vedervärdiga avslöjanden förstå att resultatet blir ett NEJ, absolut inte, det får inte förekomma några privata alternativ i vården. Då har man glömt de missförhållanden som ägt (och äger) rum inom kommunal eller landstingsverksamhet.

Så jag säger JA, vi ska ha privata alternativ. Men NEJ vi kan aldrig, aldrig, aldrig acceptera att vinsten går ut över vården.
Själv är jag helt övertygad om att det till syvende och sist handlar om den människosyn som ledningen för verksamheten har; antingen den är privat eller offentlig.
Jag skulle gärna se att den s.k. Lex Sarah även omfattade privat verksamhet, som drivs med offentliga medel. Sedan är det också av största vikt att kommunen / landstinget har en väl genomarbetad upphandlingspolicy, där kvalitet är av största vikt. Och så får vi inte glömma, oavsett vem som driver anläggningen, att uppföljningen inte får slarvas bort. Kanske kan även detta bli ett uppdrag för kommunrevisionen? I så fall måste det i avtalet med vårdgivaren säkerställas att revisionens experter får möjlighet att intervjua såväl personal som vårdtagare och anhöriga.
Det är skamligt att vissa privata ska smutsa ner en stor grupp synnerligen seriösa företag – så låt oss skärpa upp regelverken.

Pendeltåg till Vännäs

Av , , 3 kommentarer 7

Redan på 80-talet motionerade Folkpartiet om pendeltågstrafik mellan Vännäs och Holmsund. Vi fick nobben. Men nu händer det! Inte Holmsund, ännu, men pendeltågstrafiken till Vännäs kommer nu igång. Heja!

Jag är förvisso övertygad om att bilen behövs även framöver, men just när det gäller arbetspendling är tåget förträffligt. Varför köra bil några mil morgon och kväll för att den sedan ska stå parkerad hela dagen? Nej, bilen ska användas när den behövs och när inget annat står till buds. Spårbundet är oöverträffat!

Vad gör vi med barnen?

Av , , 9 kommentarer 3

Läser att andelen förtidspensionerade i åldrarna 20-24 år ökat markant de senaste åtta åren. En stor grupp av dessa lider av psykisk ohälsa. Detta oroar mig, inte för att kostnaderna för samhället skulle öka, utan framför allt för att det helt uppenbart blir fler och fler unga som insjuknar i långvarig, psykisk sjukdom.

Vad gör vi = samhället för fel? Hur ska vi tackla problemet framgent, så att framtida ungdomsgenerationer inte ska drabbas? Frågan poppar upp då och då, men borde stå högst upp på agendan i många fler sammanhang. Det är lätt att säga att det ställs för stora krav, på prestationer, på utseende, på framgång. Jaha, hur ändrar vi på detta då? Vem är det som ställer kraven?
Dessutom: hur ser det ut i andra länder? I Europa? USA? Jag skulle vilja ha en mycket mera djupgående och framåtsyftande debatt, från beslutsfattare, experter, föräldrar, andra vuxna… Vi kan inte acceptera att fler och fler unga blir arbetsoförmögna av psykiska orsaker.

Det finns sport

Av , , 6 kommentarer 4

och så finns det sport. Läser i VK om Umeå Näringslivsservices sponsring av idrottsevenemang. Jag inser att vissa evenemang är av sådan publikdragande karaktär att det är rimligt att kommunens näringslivsorganisation går in med ett stöd.Samtidigt har jag den största förståelse för att andra föreningar känner viss frustration – de är hänvisade till stödet från fritidsnämnden och kommer inte i närheten av kommunal sponsring.

Nu väntar jag bara på att VK ska redovisa hur stora sponsringarna från de kommunala bolagen är – och på vilka grunder de betalas ut.
Nej, någon ”gudomlig rättvisa” tror jag inte det går att få. Men en öppen debatt är faktiskt alltid av godo.
 

Umeå sviker ”samhällets barn”

Av , , Bli först att kommentera 1

Att placera ett barn utanför hemmet är ett av de mest drastiska åtgärder som kan göra i ett barns liv. Föräldrarna tas ifrån vårdnaden och istället ska samhället sörja för barnets trygghet och välgång. Tyvärr lyckas samhället sällan med detta, vilket inte minst kommer till uttryck i barnens skolgång.

 Av Umeås icke-placerade barn fullföljer 77,2% en gymnasial utbildning, vilket bara det är alldeles för få. Men när det kommer till placerade barn är siffran så skrämmande låg som 59%. Socialstyrelsen berättar  i ”Öppna Jämförelser” att fyra av tio placerade barn i Umeå inte tar gymnasieexamen. 
 
När samhället tar över ansvaret uteblir framgångarna. Jag har svårt att tro att alla tänkbara insatser har gjorts för bättre skolresultat. Nu finns det svart på vitt att kommunen som förälder är ett totalt fiasko när det gäller skolgången.
 
Folkpartiet har gång efter gång uttryckt oro för det bristande intressent från politiker för omhändertagna barns skolgång och att varje barn måste få en individuell studieplan för att säkerställa undervisningen.
 
Svaret på en motion i ämnet gav vid handen att det behövs inga åtgärder. Allt som ska göras är redan gjort.  Det är tydligt att Umeå kommun sviker de placerade barnen.
 
Mer info på bifogad länk.
 

Förtätning engagerar!

Av , , Bli först att kommentera 1

Ett medborgarförslag om s.k. sky-walks för att binda ihop gallerior i centrala Umeå visar att beslutet att förtäta centrala staden lockar fram kreativiteten hos många.

Nu är ju en eventuell sammanbyggning mellan olika fastigheter främst en fråga för respektive fastighetsägare, men kommunen måste förstås ha en principiell uppfattning om ifall inglasade förbindelser mellan hus och över gator ska tillåtas.

Ja, varför inte? Det är svårt att bortse från att Umeå har snö, is och kyla under en stor del av året – det går inte att lura sig att tro att årets november kommer att bli norm! Att kunna förflytta sig från ett hus till ett annat utan att behöva vira in sig i halsduken och ta på lovikkavantarna igen känns rätt tilltalande, måste jag säga.

Svenska elever är allt för ensamma i lärande situationen!

Av , , Bli först att kommentera 1

Är på ett fantastiskt seminarium på SKL-kongressen i Norrköping. "Skolforskning ger bättre resultat".

Budskapet är tydligt. Följ skolforskningen och förändra skolan efter att elever har rätt att få bra undervisning som är inkluderande (för alla) och en formativ bedömning (alla elever ska vara synliga i sin kunskapsprocess).

Skapa utvecklingsmöjligheter för att lära om lärarna (som inte har fått rätt utbildning). Det går att få samma elever att lära sig dubbelt så mycket på ett år beroende på vad läraren gör. En dramatisk skillnad.

Alla barn har möjlighet att lyckas i skolan. Skolans resultat måste diskuteras mera. Politiken har ett ansvar för att det sker förbättringar i verkligheten.

 Något att lära av, även i Umeå!