Etikett: Välfärd

Frihet och demokrati?

Av , , 1 kommentar 11

Bilden är hämtad från maxgustafson.se. Besök hans sida för mer politisk satir. :)

Bilden är hämtad från maxgustafson.se.
Besök hans sida för mer politisk satir. 🙂

Idag är det sista möjligheten att rösta i Europaparlamentsvalet. Rösta med Vänsterpartiet för demokrati — mot överstatlighet.

Vänsterpartiet vill stoppa det internationella handelsavtalet mellan USA och EU. I avtalet kommer möjligheten att stämma stater som försämrar företags vinster skrivas in. Det vill säga: När vi efter valvinsten 14 september förbjuder vinstuttag ur välfärden kan Carema Cares (numera Vardaga) ägare, rikskapitalbolaget KKR, stämma den svenska staten för ett demokratiskt fattat beslut.

Detta handelsavtal riskerar att kraftigt inskränka Sveriges medborgares möjlighet till demokratiskt inflytande. Det kan vi inte acceptera.

Röstat i Europaparlamentsvalet Jag tog samtidigt och markerade att jag vill ha in HBTQ-personer i parlamentet, därför röstade jag för Malin Björk. Hon kommer bli Europaparlamentets coolaste flata! 🙂

Är Feministiskt initiativ sossar?

Av , , 4 kommentarer 6

Feministikt initiativ (Fi) är på frammarsch och nog våras det för feminism och även socialism. Det syns inte minst på Vänsterpartiets framgångar i opinionen. Jag har dock kunna genom sociala medier ta del av påståendet att Feministiskt initiativ står upp för den globala kapitalismen men vill ha ett mänskligare ansikte på denna kapitalism. Jag har många gånger tyckt att Feministiskt initiativ har en tilltalande politik, och visst skulle jag hellre välja dem än socialdemokraterna, men att de står upp för den globala kapitalismen känns för mig oerhört avtändande.

Jag kan förstå att socialdemokraterna räds Feministiskt initiativ. Fi är trots allt ett socialdemokratiskt parti (även Socialdemokraterna står upp för kapitalism med mänskligt ansikten, vad nu i hela friden det innebär?!). Feministiskt initiativ är trots allt ett bättre alternativ än Socialdemokraterna och jag hoppas att Fi kommer in i riksdagen och rasisterna åker ur.

En välfärd utan vinst!
När det kommer till kapitalismen är Vänsterpartiet vision tydlig. Vi har stora drömmar som utgår från vår människosyn och i den drömmen finns inte ekonomiska och sociala orättvisor. Vi vill ha ett samhälle som vilar på solidarisk grund, där jämlikhet och rättvisa är vägledande framför girighetens samhälle vi ser idag. Genom en nyorientering av samhället kan vi bana vägen för envars möjlighet att förverkliga sina drömmar i frihet och gemenskap. Därför är ett viktigt första steg att stoppa vinsterna i välfärden. För oss i Vänsterpartiet har kapitalism inget i välfärden att göra. En välfärd utan vinstintresse, privat rovdrift och undermålig kvalité är vad vi i Vänsterpartiet vill se. Välfärden ska vara av god kvalité och omfatta alla. Alla människor förtjänar ett värdigt liv, genom hela livet!

S stärker blockpolitiken i Umeå

Av , , 7 kommentarer 17
Striden-om-tiden

Ta tillfället i akt att läsa Vänsterpartiets utredning om genomförandet av 6 timmars arbetsdag.

Jag läste precis om ett mycket radikalt och positivt utspel från Socialdemokraterna i Umeå. Socialdemokraterna har beslutat att ställa sig bakom den politik Vänsterpartiet så länge drivit, nämligen införande av 6 timmars arbetsdag. Detta är en bra reform av många skäl. Bland annat är det en kraftfull reallöneökning och ett sätt att skapa större frihet för människor. Andra inte mindre värda positiva effekter är förbättrad hälsa, ökad produktivitet och minskade sjukskrivningar.

Samhällsekonomiskt och individmässigt är en arbetstidsförkortning en vinstaffär utan dess like. Med en friskare befolkning och lägre arbetslöshet så kan man satsa på välfärden och ha generösa välfärdssystem för dem som har oturen att bli sjuka eller sparkade från sina jobb. Ska vi dessutom kunna arbeta längre än 65 år (vilket borgarna och socialdemokraterna vill) måste arbetslivet bli bättre (en förkortad arbetstid är en sådan möjlig väg).

Många i den offentliga sektorn sliter ut sig, däribland min mamma. Det är inte rättvist med tanke på vilken destruktiv inverkan de får på hennes pension. Hon har arbetat hela livet, slitit och funnit i samhällets tjänst för att hjälpa äldre med funktionshinder, men kommer ändå leva under knappa marginaler. Jag har svårt att se hur många kan klara ens till 65, än mindre till 69 år. Fredrik Reinfeldt (m) framförde en extrem högerpolitik på pensionsområdet och lyfte att 75 år skulle vara en rimlig pensionsålder. I delar av norra Sverige är medellivslängden just 75 år. Människor ska arbeta in i sin död i moderaternas Sverige.

Stick i stäv med partiledningens budskap om en ”orealistisk politik” att kräva 6 timmars arbetsdag finns Umeås socialdemokrater. Jag kan konstatera att Socialdemokraterna i Umeå tänkt till i denna fråga och det välkomnas. Jag kan lika fullt konstatera att detta stänger dörren helt för Socialdemokraterna att samarbete med något av högerpartierna i kommunen. Det gäller i synnerhet moderaterna. Socialdemokraterna stärker blockpolitiken i Umeå kommun: Det är endast tillsammans med Vänsterpartiet som Socialdemokraterna kan få igenom denna politik.

Arbeta mer för mindre

Av , , 2 kommentarer 21
reinfeldt4

Fredrik Reinfeldt: Gick du på det där med jobbskatteavdraget? Serru lille vän, nu får du ta skeden i vacker hand och be. Välgörenhet finns det gott om!

Det är som ett plundringståg. Det blir tydligare och tydligare, för var dag som går. Den moderatledda regeringens skattesänkningar har missgynnat de allra flesta. Något jag berört tidigare gällande Anders Ågrens hyckleri. Moderaterna har ökat inkomstklyftorna — gjort de redan fattiga fattigare, som om det inte redan var tillräckligt jävligt före valet 2006. De rika har däremot haft en vild klassfest på Rosenbad. Övergödda till bristningsgränsen går de till val 2014. Det är överklassens regering som suttit vid makten. Inte oss vanliga löntagares regering.

Det gjordes för en tid sedan en intressant sammanställning av hur vi svenska folket tror att förmögenheterna är fördelade i Sverige, hur vi anser att förmögenheterna ska vara fördelade samt hur förmögenheterna är fördelade i Sverige. Det är en skrämmande grafik som målas upp, men den synliggör hur sjukt orättvist fördelat förmögenheterna är. Se filmen nedan.

Med rätt enkla medel kan fördelningen bli bättre. Vi måste rulla tillbaka jobbskatteavdraget som ett första steg på den vägen. Förutom att jobbskatteavdraget ökar inkomstklyftorna har avdraget också sänkt löneökningstakten samt tvingat fram kommunala skattehöjningar. Det innebär ironiskt nog att många löntagare inte fått någon skattesänkning alls, men sämre trygghet och lägre lön. De stora förlorarna är dock alla de som inte fått del av jobbskatteavdraget, det vill säga pensionärer, sjuka och arbetslösa för att ta några exempel. Dessa har drabbats av högre skatter än innan 2006. De enda som tjänat på högerns politik är de redan förmögna.

Jobbskatteavdrag är lönesänkande något studier gjorda i USA och Storbritannien har också funnit. Jobbskatteavdraget leder till lägre löner. Vi som arbetar i Sverige har i snitt fått 4 procentenheter mindre i löneökningar på grund av regeringens politik. Det motsvarar för medelinkomsttagaren mellan 920 och 1000 kronor i månaden i uteblivna löneökningar. Vi har alltså fått skattesänkningar på motsvarande summa vi förlorat i löneökningar (vilket också leder till lägre pensioner i framtiden) och detta har pensionärerna, sjuka och arbetslösa fått betala. Lägg till detta det ovan skrivna om skattehöjningar i kommuner och landsting. Bra deal detta var för löntagarna i Sverige, vi blev riktiga vinnare! Så var har pengarna tagit vägen? Jo. De redan förmögna har kunnat smörja sitt krås (som ni såg på filmen ovan).

Att sänka lönerna, försämra för redan fattiga och öka inkomstklyftorna har varit ett av Alliansens mål. De vill också gärna att inkomstklyftorna fortsätter att öka ännu mer. Men när lönerna är så låga att vi knappt ens har råd att gå till tandläkaren eller köpa bra mat i slutet av månaden, då har det gått för långt! Var är människovärdet i detta?

De redan rikas regering tycker den inslagna vägen är bra och de önskar förstärka dessa redan extrema orättvisorna. Att moderaterna gör detta ogenerat förvånar nog få. De är trots allt överklassens parti, men hur folkpartiet kan gå med på det förvånar. Fast å andra sidan. Det var rätt länge sedan de var socialliberaler.

Det ekar. Det ekar tomt.

Av , , Bli först att kommentera 18

Jag känner mig rätt bekymrad. När den politiska debatten endast cirkulerar kring regeringsfrågan har något hänt. Och det verkar som att det är det enda högeralliansen har att komma med: Att tracka Stefan Löfven med en fullständigt politiskt irrelevant fråga såhär långt innan valet. När politik ersätts med personfrågor visar det hur lite som finns av innehåll, visioner och framtidstro. 

Det är ett tecken på svaghet. Det är också något som alltid varit ett högerns problem. Fokuseringen på individer istället för på politikens innehåll är liberalismens svaga tecken. De förmår inte se samband och konsekvens. Ofta framförs stolliga argument om att de sänkta skatterna inte påverkat välfärden negativt. Ett väldigt jordnära exempel är min mamma. När hon blev sjuk och följaktligen sjukskriven förvägrades hon sjukersättning — en försäkring till vilken hon betalat till under hela sitt arbetsliv (!) — och tvangs vända sig till socialen för sitt uppehälle, eller gå tillbaka till arbetet och riskera livet på brukarna. Så hårt och kallt är samhället i den verkligheten jag lever. En verklighet jag delar med så många. Som min mamma drabbades av. En berättelse av verkligheten bland många liknande berättelser. En verklighet som inte erkänns av högern.

Istället för att rätta till problemen i välfärden och stå upp för den vanliga människans människovärde, väljer alliansen att gnälla på Stefan Löfven. Jag är inte intresserad av att höra mer trams om regeringsalternativ hit och regeringsalternativ dit. Jag vill höra politiska visioner och målsättningar — hur ska min mamma, jag, mina vänner, grannar och medmänniskor få färdas väl genom livet och tillerkännas vårt värde som människor? Eller förväntar sig den politiska högern vinna endast genom att gnälla om vem Stefan Löfven ska samarbeta med efter valet? Svagt är ordet.

Edward Riedls (moderat) senaste inlägg på sin blogg är ett i ledet av dessa tomma tankar. Det ekar. Oj, vad det ekar. Det ekar tomt. Ho-ho… (?).

Lögn är Lögn, Ågren

Av , , 2 kommentarer 16

Det känns tradigt och det är oseriöst, men idag presenterar moderaten Anders Ågrenigen — sin tidigare oriktiga debatt på sin blogg. Jag kommenterade detta hyckleri tidigare. Se blogginlägg: Anders Ågren hycklar, igen! Att göra ett nytt inlägg för att kommentera Anders Ågren är onödigt, eftersom det är exakt samma inlägg som han skrev 5 oktober.

En lögn är en lögn. Den blir inte mer sann oavsett hur många gånger den upprepas. Det är fortfarande en lögn. Upprepningen är dock viktig för mytbildningen.

Budget för välfärd!

Av , , 8 kommentarer 19

V-logga_CMYK_RodVänsterpartiet gör skillnad!
Idag skriver VK att Vänsterpartiet är vinnaren i budgetförhandlingen. Utgångspunkten är den budget för Umeå kommun vi fick presenterat för oss igår. Det blev aldrig något stålbad, vilket jag skrivit om tidigare knappast förelåg — trots krigsnyheter, hot och skrämsel i VK och bland borgerliga skribenter här på VK-bloggen. Hur skulle det vara om VK i fortsättningen var lite mindre ideologiska och mer seriösa än de borgerliga politikerna i sin rapportering om ekonomi och kommunalpolitiken?

— ”Det var olyckligt att man gick ut i våras och drog på så väldigt hårt, med skrämsel, om hur mycket som fattades. Det försökte jag också lyfta fram i våras, men det fick jag inget gehör för”, säger kommunalrådet Tamara Spiric (v) till VK.

Det vi kan konstatera är: Hade Vänsterpartiet inte varit med i styret av Umeå kommun skulle vi riskerat att borgarna och Socialdemokraterna sparat in nära 300 miljoner kronor helt i onödan. Det är vår envishet och vår vilja att prioritera oss vanliga människors liv som stoppat nedskärningspolitiken. Det handlar om min och din välfärd.

Jag är stolt över att vara Vänsterpartist och jag är stolt över våra företrädare som förhandlat med Socialdemokraterna. Det är som Lennart Holmlund (s) säger, att det är en fråga om en budget som klarar av att göra satsningar på välfärden (eller åtminstone inte skära i den). Många har de nyheter varit som de senaste åren utropat vänstern i Umeå till vinnare! Vi har fått gehör och kunnat genomföra vår politik i samarbetet med Socialdemokraterna. Det är mycket glädjande att se detta erkännande för det arbete vi lagt ner.

Vänsterpartiet gör skillnad!

PS. Det som Peder Westerberg igår påstod om fritidsnämnden var nog förhastat. Han borde veta att det han påstod inte stämmer. Men han tycks vara en man som kan och har för vana att dansa vals. Men lögnernas förtjänster är sällan långvariga. De faller oftast tillbaka. Vänligen upphör med trams och seriositet, Peder. DS.

 

”Alliansen gynnar rika”

Av , , Bli först att kommentera 17
Pengar

Hur mycket får du i skattesänkning per kalenderår?

Jag har tidigare skrivit om hur snett regeringens skattesänkarpolitik slår. Idag skriver Sveriges radio under rubriken Regeringens skattesänkningar gynnar de som tjänar mest hur illa jobbskatteavdragets fördelningspolitiska profil är. Det ger också tydligt hur värdelöst och oärligt argumentet är som högerpolitiker brukar köra med: ”Vi satsar på låg- och medelinkomsttagarna.”

Sveriges radio skriver att ”[m]er än 25 procent av regeringens skattesänkningar och andra satsningar nästa år går till den tiondel av befolkningen som tjänar allra mest. Den tiondel av befolkningen som har minst inkomster får däremot bara en procent.”

Detta är en högerns klasspolitik. De som får mest av det femte jobbskatteavdraget är de med inkomster på över 42.500 kronor. Dessa får över 6.000 kronor i skattelättnad nästa år. De med de lägsta inkomsterna, under 7.800 kronor får, endast 300 kronor i skattelättnad utslaget på ett kalenderår.

Jag vill föreslå något radikalt. Avskaffa samtliga jobbskatteavdrag och rulla tillbaka flera av bidragen regeringen givit storföretagen i form av sänkt moms och andra skatter. Genomför sedan en ordentlig skattereform med ett rejält höjt grundavdrag. Denna kommer ha en mycket bättre fördelningspolitisk profil och inte slå mot sjuka, pensionärer och arbetslösa.

Ifall det politiska etablissemanget — i synnerhet den politiska högern — med någon trovärdighet i behåll vill kunna hävda att de är låg- och medelinkomsttagarna som är deras fokus, bör de genomföra en sådan reform. Det är såväl billigare och skapar ett mer rättvist skattesystem där de största lättnaderna tillfaller dem med minst marginaler (och inte som nu där de rika gynnas oproportionerligt).

Vi skulle också med en mer rättvis skattepolitik skulle denna gigantiska förmögenhetsöverföring från fattig till rik kunna undvikas och vi skulle även slippa de omfattande nedskärningar som hotar välfärden i landstingen runt om i Sverige.

 

S-V-budget skapar desperation

Av , , 1 kommentar 12

IMG_20130725_233325Nu kom nyheten: Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är överens om budgeten för Umeå kommun. Inte alls förvånande egentligen. Finns viljan och finns målen, ja, då går det mesta. För den politiska högerns företrädare har samarbetet varit besvärande. 

Den senaste mandatperioden har varit fylld av riktiga välfärdssatsningar. Dessa har genomförts i Umeå kommun tack vare Vänsterpartiet. De borgerliga politikerna försöker därför i oärligt töcken påskina annat rörande samarbetet mellan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. De är desperata. De är oseriösa.

Orsaken är enkel: Borgerligheten har varit emot dessa välfärdssatsningar, men de kan inte enkelt rulla tillbaka dem. Reformerna har skapat trygghet och ger framtidstro. Det gör dem frustrerade och det måste vi förstå: Det är svårt att göra ogjort det andra lever på. Därför proklamerar de hot om underskott och att Umeå måste gå igenom ett stålbad (något jag tog upp tidigare). Något som borgerlig media också dundrar vidare på.

Det är tufft för dem som vill sänka skatterna istället för att satsa på välfärd. För hur skulle en politiker kunna sälja in till dem som arbetar inom omsorgen att delade turer är något vi ska ha kvar? Eller till de som tar del av omsorgens välfärd att omsorgen ska skära ner? Eller säga till våra ungdomar att jobbsatsningarna måste sparas bort? Eller till oss alla som åker kollektivt att kollektivtrafiken ska försämras? Eller till barnföräldrarna att barngrupperna skall bli större? Och så vidare.

Peder Westerberg (folkpartiet) och Anders Ågren (moderaterna) har det knivigt. Därför kommer en kakafoni av tomma ord, retorik och överdrifter på löpande band på deras bloggar och på debattsidorna.

Anders Ågren hycklar, igen!

Av , , 21 kommentarer 24

Vi går från storhet till storhet. Det är inte utan att jag tappar hakan när jag läser Anders Ågrens blogginlägg idag: Alliansen värnar välfärden! Jag vet inte i vilken värld Anders Ågren lever. Det verkar som att han inte alls varit med i budgetprocessen i Umeå kommun, eller ens tittat åt Västerbottens läns landstings ekonomi (eller något annat landstings för den delen). Hur i hela friden kan Anders Ågren ens med någon som helst heder i behåll påstå det han gör? Jo han gör det enkelt:

”Så pratet om att Alliansen monterar ner välfärden är på ren svenska inget annat än skitsnack. Vi satsar på riksplanet mer än någonsin till vård, skola och omsorg. Är man missnöjd med sakernas tillstånd i den egna kommunen eller landstinget, så ska man lägga ansvaret där det hör hemma: hos de partier som styr i din kommun eller ditt landsting.”

Så bekvämt och så ansvarslöst på en och samma gång. För Anders Ågren är det lokalpolitikernas problem. Enligt honom verkar regeringen sväva i en helt egen värld vars ekonomiska beslut inte påverkar kommunerna. Vidare skyller han regeringens utgiftsöverföringar på kommunerna till att vara kommunernas egen förskyllan. Han skyller också de frysta statsbidragen på kommunerna (frysningen har inneburit att kommunerna gått minste om tiotals miljarder kronor). I båda fallen är detta regeringens politik. Hans parti har drivit fram dessa försämringar av kommunernas och landstingens ekonomi och därmed välfärdens förutsättningar.

SVTViktigt är att väljarna inte håller med Anders Ågren. En överväldigande majoritet upplever att välfärden har blivit sämre under den borgerliga regeringens tid, inte ens Ågrens egna väljare ger honom rätt. Jag skulle vilja säga som den borgerliga debattören Anna Dahlberg: Värna välfärden från högerns lättsinne. Hon menar att högern har ett lättsinne när det kommer till synen på välfärden och att den är välfärdspopulistisk. Hon anser förvisso inte att dagens välfärd med nödvändighet hotas av skattesänkningarna, men menar att morgondagens kommer att krackelera.

Välfärden tvingas till nedskärningar
Anders Ågren påstår att Alliansen värnar välfärden, men realiteten är en annan. Med utgångspunkt i uppgifter från ETC, Aftonbladet, SvD, Statistiska centralbyrån, Ekonomifakta med flera har vi kunnat läsa hur Alliansregeringen, med Moderaterna i spetsen, satsat 27 gånger mer på skattesänkningar än på ”värnandet av välfärden”. Regeringen har genomfört skattesänkningar sedan 2006, som på årsbasis motsvarar dessa 130 miljarder kronor. Välfärden har tillförts 4,8 miljarder kronor (försämringarna i den sociala tryggheten tagen i beaktan). Under Alliansregeringens styre har den statliga delen av den offentliga sektorns andel av BNP minskat med drygt 10 procent. Det här är fakta. Och det påverkar naturligtvis kommuner och landsting.

Sedan alliansen kom till makten har vi gått minste om runt 1.000 miljarder kronor i möjliga välfärdssatsningar på grund av skattesänkningarna. De senaste åren har rapporterna duggat tätt: Vi vet alla om att det behövs byggas fler bostäder, att järnvägen behöver rustas upp och att sjukvården behöver mer pengar, för att ta några exempel. Om regeringen inte hade genomfört sina skattsänkningar hade det idag funnits 172 miljarder mer i ”reformutrymme” att fördela. Med den summan skulle arbetslösheten potentiellt kunna utraderas med stora resurser över till annat. Men inte ens med nära 1000 miljarder i skattesänkningar har högerregeringen lyckats minska arbetslösheten. Det är ett EXTREMT misslyckande!

Visst. Jag kan ge Ågren rätt angående en sak. Alliansen har tillfört offentliga sektorn resurser i kronor räknat, men dessa täcker inte ens i närheten upp de grundläggande kostnadsökningarna såsom exempelvis löneökningar eller dyrare behandlingsmetoder och mediciner. Det innebär i praktiken en nedskärning: Kan kommuner och landsting inte täcka sina kostnader går deras ekonomi inte ihop = de tvingas spara, det vill säga genomföra onödiga prioriteringar och nedskärningar.

Även regeringens flitigt anlitade ekonomiskt sakkunnige, Lars Calmfors, nationalekonom, anser att jobbskatteavdragen hotar välfärden:

”Det blir svårare att uppfylla det offentliga välfärdsåtagandet i en tid när fler äldre behöver vård och omsorg. Därför skulle inte jag ha velat sett ett femte jobbskatteavdrag. Det är min uppfattning som baseras på en värdering av att de negativa effekterna väger mycket tungt.”

Skattesänkningarnas fördelning och effekter
Att studera skattesänkningarnas fördelning och effekter är intressant. Det har gjorts av media och det har gjorts av offentliga och privata statistikverksamheter. Av skattesänkningarna mellan 2006 och 2011 hade 43,1 procent gått till den rikaste femtedelen av befolkningen, medan endast 3,1, procent gick till den fattigaste femtedelen.

Den disponibla inkomsten är den inkomst som vi kan använda till konsumtion och sparande. Innan jobbskatteavdraget utvecklades den som följande: Mellan 2002-2006 fick den fattigaste femtedelen en förändring på +13 procent i disponibel inkomst. Samtidigt fick den rikaste femtedelen +23,6 procent. Mellan åren 2006-2011 fick den fattigaste femtedelen en förändring på +3,5 procent i disponibel inkomst. Samtidigt fick den rikaste femtedelen +39,1 procent.

Det sker just nu en omfattande förmögenhetsomfördelning från fattig till rik och klassklyftorna ökar mycket snabbt och snart är Sverige ikapp OECD-genomsnittet i fattigdom. Moderat klasspolitik. Anders Borg erkänner själv att deras politik gynnat de rikaste i samhället och han försvarar att klyftorna ökar.

En annan effekt av skattesänkningarna är att löneutvecklingen försämrats. Detta påpekade bland annat Lars Calmfors, nationalekonom och ofta anlitad av regeringen i ekonomiska frågor. Hans med fleras studie visar jobbskatteavdraget och försämringen av A-kassan har bidragit till att lönerna hamnat 4 procent lägre än vad de annars skulle gjort.