Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: lärande

Med blomsterkrans i håret

Av , , Bli först att kommentera 7


En av de svalare midsomrar jag minns har passerat. Men ändå mycket bra. En midsommar jag behövde.

Under helgen fick jag några bilder från i torsdags. Dagen innan midsommarafton då det var Kulturens dag på Eductus Umeå med både den svenska och många andra kulturer rikt representerade. Deltagarna i vår integrationsgrupp fick möta flera svenska specialiteter och samtidigt fick man visa sina egna för varann, sina lärare och för den personalen som annars arbetar i andra delar av verksamheten.

Smakupplevelser från flera kontinenter och många länder blandades. Man beskrev bakgrund, innehåll, tillagning och sammanhang för mat, efterrätter och bakverk på sitt nya språk. Det var fest och mycket skratt.

Jag önskar att jag hade fått vara där. Måste kanske hitta på en ny orsak att fira något så att man inte behöver vänta så länge till nästa festlighet. 🙂

20140622-215456-78896086.jpg

20140622-215540-78940568.jpg

20140622-215600-78960551.jpg

20140622-215613-78973870.jpg

Om skolresultat

Av , , Bli först att kommentera 7


Det finns mycket som pekar på att våra skolresultat handlar om mer än bara skolan isolerat.

Något som är svårt att komma förbi är att vi har större lärartäthet och satsar mer pengar på skolan än de många länder som slår oss i Pisa-resultat. Trots att våra skollöner är lägre än mångas.

Här finns väl onekligen ett område för vidare analys. Hur och varför hamnade vi här? Och riktigt var är ”här”?

Och med så många barn i tidig pedagogisk verksamhet borde vi ju klara oss mycket bättre nu än när många av oss ingen sådan fick? Eller?

Jag raljerar inte, bortförklarar inte ansvar, men skulle verkligen vilja förstå det som är svårt att få ihop. Finns det stenar vi inte vågar vända på, saker som inte får sägas?

Ett tvärsnitt

Av , , Bli först att kommentera 7


Är på väg hem efter väldigt intensiva dagar på SETT-mässan i Kista. Projektet SFI Online stod för resan och lärare och skolledare som deltar i projektet träffades igår kväll.
Förhållandena är olika mellan skolorna, men det finns behov av utbyte. De som arbetar med svenska för invandrare har oftast rätt få medarbetare, eller inga.

Förutom det som direkt eller indirekt rör SFI har det blivit föreläsningar som rör både gymnasiet, grundskolan, fritids och förskolan. Den sista handlade om en undersökning om hur läsplattornas intåg på förskolorna påverkar lek och lärande. En av de jag påverkades mest av var en som handlade om fritidshemmen och deras betydelse när de nya verktygen sprider sig i skolorna. Ska försöka återkomma till det. Där fritids inte blir ren förvaring är det troligt att betydelsen för lärandet kommer att öka.

Föreläsningarna av svenska och utländska skolledare och skolutvecklare som kommit en längre bit i utvecklingen har också varit intressanta, med något undantag. Man kan inte få fullträffar jämt.
Det är alldeles klart att det finns många misstag att göra, digitalisering är inte bara solsken och möjligheter. Det gäller att lära av andra och komma ihåg att det finns många som vill sälja något.

På SETT och vis

Av , , 2 kommentarer 6


Idag och imorgon befinner jag mig på SETT-mässan i Kista. Det är en skandinavisk mässa om teknikomvandlingen inom utbildningsområdet.

Vårt samhälle förvandlas mycket snabbt och det gäller att även skolan följer med, samtidigt som man sållar agnarna från vetet. Inte lätt. Här krävs både information och intresse och vishet att lära av andras misstag. Det går inte att bara blint ”haka på” och definitivt inte att sätta klackarna i backen och längta tillbaka till tider som aldrig kommer tillbaka. Information och lärande är och blir i högsta grad en digitalt kopplad fråga och små kommuner har inte råd att bli efter på vägen.

Jag reser i egenskap av SFI-rektor, men räknar med att hinna ta del av saker som berör både förskola och skolan som helhet. Två mycket intensiva dagar väntar.

Det behövs nya

Av , , Bli först att kommentera 7

Under slutet på veckan var jag med på konferensen "Förskolechefen" tillsammans med stora delar av förskolefchefsnätverket i Västerbotten. Nätverket stod förresten också  för konferensavgiften. Det var mycket som var intressant i både i föreläsningarna och våra samtal inom nätverket. Temat var "Vuxnas lärande i förskolan" och det kan komma en del glimtar här efter att jag bearbetat anteckningrna en smula. Först och främst ska de ut till våra förskoleavdelningar.

Det blev många aha-upplevelser, men inte minst Stefan Einhorns bidrag var interessanta. Ofta allmängiltiga saker om förhållningssätt som alltför sällan blir tänkta och gjorta fastän de egentligen borde vara självklara. Och som kan betyda så mycket för både allmänhet, enskilda, grupp och organisation.

Här på fredagens sista intressanta föreläsning om småbarnspedagogik (med två professionellt och humoristiskt vassa värmlänningar) började det tunna ut. Många behövde hinna med tåg och flyg åt olika håll. Det var ett par saker som inte direkt hade med innehållet att göra som slog mig. Att det var väldigt få män var en sak, den andra var snittåldern.

Det är på ett sätt rätt naturligt att man är lite äldre som chef. Man har hunnit skaffa mycket erfarenhet och hunnit lära mycket av både egna och andras misstag. Samtidigt kändes det inte riktigt bra att det var så stor andel som säkerligen fyllt 60, en väldigt stor del 55 och 50. Inget generellt fel på oss i den gruppen, men det måste bli ganska massiva avgångar inom några år. Det bekräftades också av en områdeschef i en medelstor stad som jag språkade med.

Här finns uppgifter för kommunerna. Man behöver förbereda människor som kan och vill vara förskolechefer. Generellt är det ett viktigt och stimulerande jobb. Kanske något för någon som läser det här?

 

Vattenånga och minnen

Av , , 2 kommentarer 8


Har tittat igenom bilder från fornstora dagar ikväll. Bilder jag inte sett från resan till Indien för två år sedan och från Mariaskolans bussresor till Europa. Vi mjukade upp med en bastu, som sig bör när man besöker en en österbottning. Han försökte inte alls elda ut mig, det gick mycket civiliserat till.

Stora och små händelser, stora och små ställen och elever med ömsom pigga och ömsom trötta ögon. Elever som lagade mat, städade och sov. Lärande och växande. Elever man undrar hur det går för, vad de gör och hur de har det.

Vackra städer, sorgliga koncentrationsläger, kollegor, gemytliga bussbilder, Helsingfors, Tallinn, Budapest, Wien, Berlin, Bryssel, Amsterdam, Östersjö- och Nordsjöstränder och havet av kors i Verdun. Glad Jan och bister Jan.

Det är roligt att se andras bilder.

Sovmorgon, jakt och ledarskap

Av , , Bli först att kommentera 5


Jag vaknade strax efter att vi skulle ha varit på pass i morgondimman och det kändes riktigt skönt att vara där jag var. Sällan har sängen varit så behaglig. Jag kollade klockan, vände på mig och slumrade bort.

Faktum är att jakten hade blivit avblåst igår. Jag lämnade inget pass tomt så min sovmorgon var inte alls oansvarig. Bara skön.

Två dagars inhämtande av koncentrerad och kvalificerad information tar sitt, man blir rätt mör. Jag tänker gå igenom anteckningarna från ”Rektor och lagen” idag, mellan varven av annat, för att få upp så mycket som möjligt på ”minnespiggarna”.

Rektorsutbildarna och de centrala tänkarna säger ibland att ca 20 % av rektorernas arbetstid ska utgöras av påfyllning, läsning och reflektion. Jag har aldrig mött en svensk skolledare som kunnat ha det så. Uppdraget är för komplext och många vardagliga chefsuppgifter är för påträngande för att man ska kunna ägna sådan tid till laddning för förbättringsarbete och inspiration.

Nu har det lagts på ytterligare administrativa och juridiska krav. Ska det leda till verklig förbättring måste det finnas bra stöd för rektorerna. Samhället och skolans alla kategorier har inte råd att vara utan ledarna (och lärarna) som kan, hinner och orkar inspirera.

Tur det i alla fall kan bli sovmorgon ibland.

Elever som får lyckas

Av , , Bli först att kommentera 5


Sitter och gör en sammanfattning av ”skoldagen” på Medlefors.

Dagens bästa föreläsning tycker jag var den professor Monica Vinterek höll om elever som lyckas och konkreta pedagogiska insatser som kan ge framgång.

Hon har följt en lågstadieklass under tre år och håller på att sammanställa sina rön kring den. En klass i ett tufft område och med en sammansättning som indikerade svaga resultat, men där resultaten stack ut som förbluffande goda.

Jag gillar när alla rimliga förväntningar överträffas flera gånger om av elever med svaga förutsättningar. Har inte renskrivit anteckningarna än, men hade gärna tryckt in dem i en jätteblogg i morgon. Men så ska man kanske inte göra med opublicerat material.

Alla pedagoger hade kanske inte gillat det som sades, men inget passar alla.