Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: Morgondagen

Sverige får inte krossas

Av , , 2 kommentarer 15


Allt är inte ekonomi. Det bästa och det mesta i livet är inte det. Det kommer också en dag fortare än vi tänker då inget ekonomiskt Längre spelar oss någon som helst roll. Ekonomin har dock en koppling till det mesta i samhället. Oberoende av system.

I företagen blir pengar till. Av tid, kunnande och arbete, råvaror, service och tillverkning blir det värden som människor lever av och här betalar världens högsta skatter på. Av dessa skatter blir det mycket. Sjukhus, vägar, lärartimmar, vård, barn- och äldreomsorg, försvar, polis och del av pensioner. Bland annat.

Skulle Sverige och världen mer eller mindre stå still i tre månader har väldigt många förlorat jobbet. Man kan tycka att det är okänsligt att lyfta dessa frågor nu, medan virusets verkan ännu är i sin linda hos oss. Men vi måste tänka bredare och se längre än löpsedlar och säljsugna medier.

Några talar om att stänga ner Sverige i ett halvt år. Det verkar finnas de som hoppas på det, om inte annat för miljöns skull. Tänk så mycket mindre utsläpp det skulle bli.
Det skulle bli mycket mindre av annat också. Till exempel resurser till långsiktigt hållbar omställning.

Jag är inte expert på något område och gubbgissar till stor del här, så rätta mig gärna om du tror att jag har tokfel.
Låt oss säga att vi stänger ner alla skolor och stora delar av Sverige till i mitten på sommaren. Hur stor del av våra arbetsplatser skulle försvinna? Hur många halveras? Hur många bussbolag skulle t.ex. vara kvar och hur stor del skulle ta med sig kollektivtrafik i fallet? Hur många butiker utanför dagligvaruhandeln skulle stå pall? Hur många service- och tillverkningsföretag skulle klara sig? Hur skulle det gå för fastighetsbolagen som till stor del ägs av våra pensionsfonder när verksamhet efter verksamhet ställer in betalningarna? Vilka pensionskonsekvenser skulle detta få?

Ekonomi är inte allt, men den sitter ihop med obehagligt mycket. Med ett kraschat näringsliv skulle skatteinbetalningarna till kommuner, regioner och stat gå ner med otäcka procentsiffror och starta en nedåtgående spiral med okänt slut. Hur skulle skola, vård och omsorg se ut i kommunen vid en depression med kraftigt minskade skatteintäkter och exploderande försörjningsstöd? Kanske under det närmaste decenniet. Vilka skulle styra?

För att motverka en härdsmälta behöver vi öppna upp samhället så gott det går tidigare än vad som känns alldeles bra. Riktigt när vet jag inte, men signalerna kan inte dröja länge. Det kan komma att skörda lidande och död hos en del av oss som liksom jag medicinerar för astma eller lider av andra sjukdomar. Det skulle under en tid innebära en otäckt ökad press på en vårdens hjältar och räddare som redan går på skrapade knän.

De största frågorna kommer nära nu, i den tillvaro där dödligheten faktiskt är 100 procent. Några av oss kanske inte överlever det här perioden, men så länge vi lever och jorden snurrar måste vi göra det bästa vi förstår för människor, samhälle och morgondag.
Vi måste tänka Både hälsomässig riskminimering och försiktighet på kort sikt och samhällelig riskminimering för stora och små på lång.

Har vi besinning, mod, omdöme och handlingskraft till det?

Vart tar vårdpengarna vägen?

Av , , 11 kommentarer 8


OECD har gett ut en rapport om vården inom organisationen. De 35 i-ländernas satsningar, kostnader, vårdanvändning m.m. tas upp.
Svenskt Näringsliv har gjort en film på 7 minuter om rapporten som väcker frågor.
Varför kostar svensk vård så mycket när vi nyttjar den så relativt lite? Varför står vi så mycket i kö fast vi har mer personal än många andra?
Filmen kan väl ses som en partsinlaga, men förefaller rätt objektiv utifrån rapporten. Den mynnar ut i en fråga. Vad ligger bakom läge och kostnadsnivå? Jag skulle också ärligen vilja veta. Jag har ett par teorier, men är inte säker.
Hjälp mig förstå. Hittar vi svar kan morgondagen se ljusare ut.

Sverige har betydligt fler som arbetar i vården än OECD-snittet. 16,7 % av alla här mot 10,1 % i snitt.

Sverige har fler läkare, 4,2 per tusen invånare mot 3,4 i OECD. (Storbritannien har 2,8, Korea 2,2)

Sverige har fler sjuksköterskor. 11,1 per tusen invånare mot snittet 9,0.

I Sverige går vi relativt sällan till läkaren, i genomsnitt 2,9 gånger per år. OECD-snittet är 6,9 gånger.

Svenska läkare tar emot minst patienter i OECD, 692 stycken per år. Snittet är 2295. (Kanadensiska läkare tar emot 3010)

I Sverige lägger vi nästan 40 % mer pengar på vården än snittet i OECD, sjunde mest av alla de länderna. Det är köpkraftsjusterat och innefattar betalning både via skatt och plånbok.

Sverige ligger fyra i tävlingen om vem som lägger högst andel av BNP till vården med 11,1 %. Snittet ligger kring 9 %.

Sveriges läkare är inte dyrare än i andra länder. Allmän- och specialistläkare ligger ungefär på lönesnittet.

Har vi då dyrare och mer avancerad utrustning? Verkar inte så. Vi har färre MR-kameror och datortomografer per miljon invånare än snittet. Länder vi inte skulle tro ligger före.

Handlar det höga kostnadsläget om att vi får mer betalt av staten? Verkar inte så heller, vi betalar mer för vården ur egen ficka än man gör i snitt inom OECD.

Har vi extremt mycket privata verksamheter? Nej, i Sverige och fyra andra länder är det offentliga störst på primärvård. Vi lägger totalt 235 miljarder på offentlig vård, 41 på privat. Inom OECD dominerar den privata primärvården stort.

Statistikfel kan uppstå, men OECD för knappast kampanjer åt något håll i Sverige. Se filmen, och som sagt, hjälp mig förstå.

Filmklipp där du hittar uppgifterna ovan.

Sälja allmännytta

Av , , Bli först att kommentera 6


Det blåser ofta när kommunala bostadsbolag säljer fastigheter. Många är rädda att få sämre hyresvärdar och sämre underhåll.
Sådant har hänt, ibland upplevs det betydligt bättre med ny ägare. Lagen kräver marknadsmässiga avkastningskrav vem som än äger. Vissa får inte ha billigare boende än andra genom subventioner med allas skattemedel.

I Vännäs säljs nu delar av allmännyttan.
Debatten i politiken har pågått länge, även i det gemensamma budgetarbetet. S, V och MP har inte velat sälja. Till stor del har debatten förts på ”Vännäsvis” där mycket av de viktigaste debatterna är intensiva men oftast ändå resonerande med respekt för argument.

Vännäsmoderaterna har varit särskilt angelägna om försäljning. Varför?
Kommunen har högre kostnader än andra jämförbara på flera områden. Trots kommunalskatt i Sverigetopp går vår fina, geografiskt nätta kommun med bra egen personal och hög sysselsättning inte ihop över tid. Vi uppnår inte ekonomisk hållbarhet, kommunallagens ”god ekonomisk hushållning”. Just i år har vi dock reavinster och annat som oväntat och tillfälligt ger ett bra resultat. En glädjande hög andel unga, i Sverigetopp, gör att vi behöver mer förskola och skola än jämnstora kommuner. Vi har också stora behov när det gäller våra äldre.

Ovanstående och svag förmåga att anpassa kostnader historiskt gör att kommunen har en hög låneskuld. Den är ett hinder för investeringar och blir ett ovälkommet arv till våra efterkommande. Vi närmar oss också taket där vi helt enkelt inte får låna mer.
Har du barn och barnbarn borde du ta med låneskulden när du tänker på vad som sker och bör ske, politiker måste göra det. Det är inte kul med höga skulder och det blir inte roligare om och när räntan blir normal igen.

Inom Moderaterna är vi glada att majoriteten till slut övertygats om nödvändigheten att sälja av.
Även om det inte alltid är bästa affären i sig måste vi hålla ner skulden för morgondagens medborgare och frigöra medel vi kan investera för ungas och gamlas behov idag.