Tomtar…

Med små marginaler är bilen lastad

Ska börja med att klargöra att jag inte har tomtar på loftet. Det var ju ett utdrag från bloggen insatt i vk:s papperstidning i fredags och där hade jag då berättat lite om granen, alltså granen som i startlyktan i dragracing, inte julgranen, som många trodde att jag hade bloggat om. Mina föräldrar hade läst meningen och småskrattat och trott att jag skrivit helt fel, dom trodde att jag pratade om trafiklyset, min chef ringde upp och sa att hon trodde att det brunnit hos mig då jag skrev om längtan till julgranen och dess lyktor. Ja där ser man hur man tolkar saker olika.

Vi tog oss från Umeå vid halv sju tiden på fredagskvällen, lastade, inte packade, och klara för en helg i Fällfors.

Tog ett snabbt stopp i Skellefteå för att köpa dricka och var framme i Fällfors 22.30. Fortfarande med ljuset ute, en fördel med att vara i norra Sverige den här tiden på året. Blev anvisade en parkeringsruta på 13 meter av en funktionär, snacka om service, då dom fortfarande är på alerten den tiden på dygnet. Vi gick och pratade på vägen tillbaka till bussen och hon läste papperen och sa till Åke, jamen då är det väl du som är Krister, nä svarade jag, det är jag som är Maria Lundmark Hällsten. Dom flesta tar för givet att det är killar som kör och inte ’tanter’ på 41 år.

Halv två gick vi i säng Zzzzzz och jag fick 4 timmars orolig sömn, det stormade så jag trodde att markisen skulle ha flugit till skogs och det slamrade och levde om, hela tiden. Från halv sex fram till mobilen larmade klockan 7, så kanske jag sov den sista kvarten. När den satte igång så trodde jag att ögonen skulle ploppa ut ur skallen, så trött kände jag mig. Förarmöte 9.30 och första start strax blev efter 10. Eftersom det stormade ganska rejält så fick vi av säkerhetsskäl, köra solo resor, hela dagen. Banan var ny för säsongen vilket innebar att den var ganska slirig trots allt arbete dom lagt ner på att få den preparerad. Jag med mina gatdäck sladdade och slirade hela tiden. Men jag hade ändå bästa reaktionstiderna.

Fred och Birgitta, 2 av våra grannar på gården, dök upp strax före första start med fikakorg och glatt humör. Dom stannade kvar ända till efter ett för att kolla in körningarna.

Jag körde inte sista rundan, jag var alldeles för trött och kände mig rätt så stirrig. Jag la mig på sängen istället, efter en kopp kaffe, och vilade i 40 minuter. Sen kom Jeppe förbi och bjöd oss på varsin öl, sedan blev det middag för våran del och nånting drickbart till det, sen kände vi oss ganska färdig för kvällen och gick i säng relativt tidigt.

Söndagen startade vi också klockan tio med mera kavlomgångar, 4 stycken körde vi och jag var fortfarande kvaletta men bilen ville inte längre så det blev ingen eliminering för min del. Tyvärr blev det en ordentlig krasch med en super comp bil (tror jag att det var), han fick släng efter målgången och hamnade ute i sanden där han voltade ett par gånger. Han fick åka iväg med ambulans och vad som sedan hänt tänker jag inte spekulera i. Det är alltid tråkigt då sådant inträffar och det lägger sorti på hela stämningen. Vi hoppas i alla fall att han klarade sig utan större blessyrer. Skriver mer imorgon. Ha en bra måndag!