Etikett: nitisk. pandemi

Ibland skrämmer jag mig själv :O

Gjorde en välbehövlig städning igår, ni vet, en svängom med snabeldraken, torka golv och plocka undan lite. Tycker inte att jag upplever nåt nitiskt städande som skulle vara typiskt för hittepå saker i pandemi tiden. Men det kan ju definitivt bero på, att jag inte är i nån karantän på det viset, jag jobbar ju på som vanligt.

Tycker nästan att det drar åt andra hållet, ingen kommer ju hit, så varför hålla efter ! Haha, ja, totalt förfall är det inte, vi bor ju här ändå.

Nå, så sitter vi i teverummet, jag och Åke, då jag gjort klart, och plötsligt hörs ett läskigt krafsande bakom teverumsdörrarna. Jag lovar, det var ett sånt där ljud som gör lite ont i magen, och drar i nackskinnet, för att man inte vet vad det är, och då jag frågar Åke, om han också hör det där, så ler han lite osäkert och svarar, ja, det är en katt som krafsar :O

Bredvid honom, ligger Winstone, så han är helt oskyldig till detta ljud:

Visst vet ni känslan, lättnaden, då polletten trillar ner och man plötsligt bara vet, svaret på det som skapade oron. Håret i nacken, lägger sig och den isande känslan i maggropen, släpper sitt tag.

Bakom dessa två dörrar, finns en inbyggd garderob, och i den garderoben står en skrivare, som jag slog igång, då jag påbörjade städandet:

Det var den som kom på att den skulle skriva ut en testsida, bara så där, för att, den kanske blev övervänt, haha… Jisses, ibland kan man skrämma slag på sig själv.

Åke har haft en dröm om att en dag bygga en tandemcykel. Och nej, jag vet inte vart han får sina drömmar ifrån, jag svär mig fri från många av dom. Och nu är han på god väg, faktiskt:

Saknas nu en kedja, en sadel samt ett extra stag, eller rör, för att hålla ihop cyklarna på den nedre delen. Vem han sen ska ut och cykla med, har jag ingen aning om, jag lär vara svårflörtad då det kommer till cyklar överhuvudtaget. Nå, tiden får utvisa det.

Hoppas solen stannar hos oss hela dagen, idag, var ju inte så trevligt igår, med ösregn, hagel och annat:

Ha en bra dag, allihop!

Maria Lundmark Hällsten