Etikett: tuff

Arbetsskada eller arbetsglädje…

Av , , 2 kommentarer 13

När jag var på väg hem från jobbet igår kväll, så ser jag en kille i rullstol, han kämpar med att ta sig fram. Det går inte speciellt fort, det är uppför, det har snöat och frusit på, och det börjar på vara kallt ute.

Jag ropar och frågar om han vill ha hjälp. Hör inte vad han svarar men jag går dit, och jaa, lite draghjälp, kunde han behöva, sa han. Jag tog honom upp till huset där han skulle in, och han tackade så mycket och sa att det verkligen var uppskattat.

Mm, dagens goda gärning tänkte jag… som inte kostade mig nånting överhuvudtaget. Men belöning fick jag, ändå. När jag sedan gick till garaget igen, så kom jag på att jag skulle ha sagt till honom, att han var tuff ändå. Att sätta sig i en situation som tar på krafterna, men inte ge sig, utan fortsätta, framåt och uppför, även om det gick tungt.

Sen funderade jag om jag hade gjort samma sak, för 12 år sedan. Innan jag började jobba som personlig assistent.

Jag kan inte svara på den frågan. Och nu menar jag inte att jag hade struntat i det, men jag hade nog inte ens tänkt på, att nån hade behövt hjälp, om dom inte bett om det.

Här tänker jag att för min del, är det en arbetsskada, fast det låter knäppt att säga skada. Eftersom jag gjorde nytta utifrån det jag lärt mig. Så man kanske skulle kalla det för nåt annat. Arbetsglädje skulle det kunna vara, viljan att göra det man kan, och man gör det med glädje. Man lär sig ju av sakerna man dagligen hanterar och kommer nära. Har man styrt en rullstol, så vet man hur det känns, och kan föreställa sig hur det är att sitta där själv.

Men, jag vet också att man ska fråga, och inte bara ta kommandot. Alla vill vi ju, innerst inne, prestera och göra det vi kan, alldeles själva, utan hjälp. Det är sällan vi ber om det, även om vi borde göra det oftare. Folk i allmänhet, är hjälpsamma, och gör gladeligen det dom kan för att bistå.

Nog om detta. Ni vet alla annonser som poppar upp som är anpassade efter dina val och kanske visar sånt du beställt tidigare, eller liknande produkter som dom då tror att man kan vara intresserad av…mm. Dom stämmer inte alltid, let me tell you.

Är det nån, av alla jag känner som tror att jag ens skulle komma på tanken att prova såna här brallor…aldrig i livet. Nu har dom blandat ihop mig med nån annan. Haha…


Fast kul att se att allt inte är som det sägs ska vara. Då kan man ju fortfarande bli glatt överraskad.

Överraskad blev nog Eksjö Sören, då deras växt i Ernst kruka, började likna nåt helt annat. Sören vill dock lägga över ansvaret på växtens utseende på Ernst, fast… krukan kanske skulle haft namnet Sören istället Vet inte hur vi ska tänka här 🤔😅

Fler överraskningar var det även i månadens smakbox som jag hämtade ut igår. Måste läsa på i broschyren, vad man kan använda vissa av varorna till.

Ha en fin tisdag, allihop!

Slurp sa det bara…

Av , , 4 kommentarer 12

Jag som var så glad att jag fått i ordning en symaskin, efter flera år av att hand sy, tyg lim, och så vidare. Jo, det funkar, det med, men är ändå lite mer pyssel. Krånglet med symaskinen är väl att den ska dras fram, men sedan går det undan.
Så var det dags att sy in några byxor igen, och en favorit tröja, jag haft i många, många år. Då jag höll på med tröjan, som värst, så upptäckte jag ett litet hål, på baksidan, nå, det syr man väl lätt igen, tänkte jag.

Och testade, slurp, sa det så satt tröjan fast, nere i matar saken. Den var som gjuten, där. Fick ta i lite och när den släppte så slapp även en bit av tröjan. Nu började man känna sig lätt frustrerad. Men man ger ju inte upp, utan jag tänkte att jag tar en liten bit av tyget jag klippt bort, och lagar det större hålet, med. Borde ju funka, och det sitter ju där bak, så det syns nog inte.

Trodde hon ja…ett ännu större slurp och nu satt tröjan som nerkörd i maskinen och då jag drog så blev hålet, typ, som två femkronor, och där var det bara att slänga bort, favvo tröjan, svära åt maskinen som nu åker på återvinningen, och jag lämnar in en annan maskin för service, jag vill inte vara utan, heller.

Jag har i min viktnedgång och om modellering av kroppsdelar, hamnat mellan två storlekar, det är också irriterande, byxorna jag har och tjaschar runt i, är för stor i baken, men jag gissar att en storlek mindre, så är dom för tight, vad gör man då? Är less på att springa och dra upp byxorna, hela tiden. Hängslen, ja, fast det är som med vissa andra saker, det skulle aldrig falla mig in, sådeså.

Roligt att höra kommentarer numer, som: Vad smal du blivit! Vad du är mager! Vad liten du är! Haha…jo tjena, jag har nog kvar att ta av, så speciellt mager är jag inte, Men ser ut att ha blivit 10 år äldre, då jag inte längre har nåt att fylla ut mina rynkor i ansiktet, med.

Fast rynkor är inget som skrämt mig, jag tyckte min farmor såg tuff ut med sina, så jag får väl hoppas  att jag kommer att fortsätta tänka så, om mina, också 😀
Här är en bild, tagen 1 månad innan operation:

2015-08-31 18.39.59Och så här gammal är jag idag…5 månader äldre, eller hur var det nu? 😀

2016-02-23 15.02.09Ha det gott, allihop!

Maria Lundmark Hällsten