Är ju jättekul att skriva blogg, men samtidigt svårt då man ju helst vill skriva något bra.
Men nu ger vi oss på det igen och jag önskar alla som läser ett gott nytt 2020.
Fel med extra sophämtningskostnader bara för man bor längs en enskild väg
På kommande Kommunfullmäktige kommer vi att besluta om reviderade avfallstaxor för Umeå kommun. Ett förslag som vid första anblicken inte såg så dramatiskt ut, och som i stort överensstämmer med den nu gällande taxan.
Men som alltid så finns det saker som inte alltid syns när man läser ett förslag..
Torbjörn Wennebro upptäckte efter ett hastigt väderomslag att sopbilen inte kunde komma på grund av halka, och beställde därför en extra hämtning. Något han berättar om i denna krönika i Västerbottningen.
Då visar det sig att om sopbilen inte kan ta sig fram vid hämtning efter statlig eller kommunal väg så kör man extra vid senare tillfälle utan kostnad. Men bor man efter en enskild väg debiteras däremot en framkörningsavgift på 210 kronor samt en lyftavgift på 55 kronor/kärl!
Det här innebär att kommunen behandlar sina medborgare olika beroende om man bor vid offentligt finansierad eller enskild väg. Vi i Centerpartiet förutsätter att likabehandlingsprincipen skall gälla för alla våra medborgare!
Vi yrkade därför på dagens sammanträde med Kommunstyrelsen att:
Boende längs enskild väg inte ska behöva betala någon extra avgift för särskild beställd framkörning och lyft då ordinarie hämtning ställts in pga. otjänligt väglag.
Det är givetvis så att man skall betala extra om man beställer extrahämtning, men vilken typ av väg man bor efter kan inte avgöra om det kostar extra.
Hur får vi befolkning i hela länet?
Dagens Nyheter har en väldigt intressant artikelserie nu där de skriver om småkommunernas villkor och förutsättningar och exemplifierar med besök i Västerbotten, hittills har man varit både i Dorotea och Malå. Och artiklarna är både välskrivna och intressanta: Uppenbart att Stockholm har blivit norm, Storstäderna har växtvärk landsbygden avfolkas, Akut läge för välfärden, Bokslut över ett långt liv. Verkligen intressanta artiklar, läs dem gärna för de tar faktisk död på några av de myter som finns runt läget i länet.
Arbetslösheten är rekordlåg i Västerbotten
Den första är ju den om att folk flyttar för att det inte finns jobb. Västerbotten har lägst arbetslöshet i landet.
Problemet vi har är snarare att det är svårt att rekrytera personal. Och att jobb man önskar sig som individ kanske inte finns där man bor och det kan vara ett skäl att man flyttar.
Men även detta med flyttning är också en sanning med modifikation, eller som Länsrådet Lars Lustig säger i en av artiklarna:
” Det är en felaktig föreställning att det går en massa flyttlass till storstäderna, den typen av omflyttning har vi i stort sett inte haft i Sverige sedan 1980-talet, säger Lars Lustig.
Av 15 kommuner i Västerbotten hade elva i fjol fler invånare som flyttade till kommunen än bort från den.”
Utan problemet ligger ju i demografin, det föds färre än det dör, och om man bryter ner statistiken så är det så att de som flyttar från de mindre kommunerna generellt sett är yngre och de som flyttar dit generellt sett är äldre.
Så utmaningen som vi står inför är jättesvår, hur gör vi för att få fler människor att vilja bo i de mindre kommunerna, vad måste vi göra för att människor aktivt skall välja Malå eller Dorotea? Finns det några incitament man kan fundera på som gör Västerbottens mindre kommuner än intressantare att välja att leva i?
Nu låter det ibland i den svenska debatten som att det bara är i Sverige som befolkningen minskar i de mindre kommunerna, så är det ju inte utan detta är en global trend städerna växer i hela världen men befolkningen på landsbygd/landsort står still eller viker sakta.
Så det är ju lite en tröst att våra utmaningar är gemensamma med resten av världen, men det visar samtidigt hur komplex och svår denna fråga är. Men inte desto mindre viktig!
Brexit en tragisk historia
Mats Olofsson hade en klok ledare om Brexit i dagens VK (går att läsa här). Håller helt med honom i det han skriver, och även om Brexit inte är något önskvärt inte minst för Sverige som ofta haft gemensamma ståndpunkter med Storbritannien i många frågor i EU så är det nog lika bra att låta britterna gå sin egen väg. För deras krångel med sitt utträde har på många sätt förlamat EU i många andra frågor.
Jag har under det senaste året intresserat mig personligen för detta fenomen, inte minst var det ju aktuellt för en par år sedan då man ofta hörde från olika håll att vi borde lämna EU, något man väldigt sällan hör idag när det framgår med önskvärd tydlighet att det inte är så enkelt som att bara gå ur och slippa alla åtaganden, men behålla fördelarna.
Tycker faktiskt denna bild är lite rolig
Tyvärr så tycker jag att en del av den svenska Brexitbevakningen mer har utgått från våra svenska önskemål (att vi vill ha kvar Storbritannien i EU), samt en slags snusförnuftighet (det är dumt att gå ur EU). Men tyvärr så speglar det inte hur debatten går i Storbritannien, där är man nu så less på Brexit som totalt lamslagit brittisk politik i tre år, så en bred opinion säger nu att det är dags att lämna så snabbt det går. Och lyssnar man sedan på en del Brexitförespråkare som exempelvis Jacob Rees-Mogg som finns i detta klipp:
https://www.youtube.com/watch?v=Wc9b08J2KrA
Så blir man uppriktigt orolig, det verkar som att man helt missat att Imperiet är borta och att framtiden bygger på samverkan och samarbete, inte isolation.
För att försöka hålla mig ajour med brexitnyheterna så lyssnar jag på några brittiska poddar i ämnet, vill framförallt framhålla BBC:s Brexitcast, och The Thelegraphs: Choppers Brexit podcast. Bägge två ger en bra inblick i hur debatten går i Storbritannien och man förstår att britterna kommer att lämna EU.
Jag tror tyvärr att vi kommer att se ett valresultat där de partier som förespråkar lämna alternativet kommer vinna med en ordentlig övervikt. Så jag tror vi får försöka minimera de negativa effekterna på Sverige så gott det går.
Vi måste vårda dialogen i Umeå kommun
Igår hade jag detta debattinlägg infört i VK. Det handlar om min bild av vad jag tror vi måste tänka på och göra för att Umeå skall kunna fortsätta att utvecklas i framtiden. Och vara ett bra ställe att verka och bo på eller för den delen en arbetsgivare man vill arbeta åt.
Jag är väl medveten om att Umeå kommun inte är vare sig den perfekta kommunen eller den perfekta arbetsgivaren men vi har goda förutsättningar att om inte bli bäst så i alla fall kliva uppåt.
Jag tror vi måste ägna mer tid åt att upplysa fler människor om de utmaningar som Umeå och alla andra kommuner står inför! Vi har en generell demografiförändring som gör att andelen yngre och äldre i befolkningen kommer att öka vilket gör att behoven ökar samtidigt som skatteintäkterna inte ökar i samma takt.
Förenklat så måste Umeå kommun anställa ALLA som kommer ut på arbetsmarknaden under perioden 2019-2029 i Umeå + ytterligare 1634 personer! Då finns det INGA (eller snarare -1634 personer) kvar till alla andra arbetsgivare i Umeå kommun.
VK har haft några bra artiklar om det skriande kompetensförsörjningsbehovet: Nysvenskar räddar busstrafiken, Ont om personal i hela skogssektorn, Växande äldrevård slukar undersköterskor, Arbetsgivare måste erbjuda goda villkor.
Tycker detta manar till eftertanke, det är inte arbetslöshet som är problemet framöver, det är arbetskraftsbrist. Detta kombinerat med att vi har en grupp som är permanent arbetslösa, en grupp som måste komma in på arbetsmarknaden både för sin egen skull, men också för att vi kommer behöva alla framöver!
Detta då kombinerat med den blixtsnabba förändring som globalisering och digitalisering medför gör att jag är helt övertygad som att vi måste hitta andra sätt att föra dialog, diskutera och besluta.
Och inte minst, hitta ett sätt att kunna bryta åsikter utan att hamna i ett läge där tonläget blir onödigt högt och vi inte accepterar att misstag är en naturlig del av utvecklingen, att någon gör ett fel är ingen katastrof, det är ju felen som ger oss chansen att ändra riktning inför framtiden!
Sänkta hastigheter är inte bra, att överklaga sänkta hastigheter är inte bra
Som VK skriver så beslutade vi i KSNAU idag om att föreslå att Umeå Kommun skall överklaga Trafikverkets beslut om sänkta hastighetsgränser.
Detta tycker jag är dubbelfel, del tycker jag det i grunden är fel att gränserna sänks då man istället borde göra åtgärder för att möjliggöra ökad trafiksäkerhet och därigenom oförändrade hastighetsgränser. Men nu måste ju Trafikverket precis som Umeå Kommun följa givna lagar och förordningar och då blir detta deras beslut. Problemet är ju att vi misslyckats med att få tillräckligt med resurser till upprustning av vägar i norra Sverige, och detta är något vi inte lyckats med oavsett regering så Trafikverkets beslut är ju på något sätt oåterkalleligt.
Det vi måste göra är ju att se till att få resurser så vi får bättre vägar, men även att vi faktiskt vågar fundera på om Umeå och Västerbotten skadas mest av att det tar några minuter längre tid om man skall köra till Vindeln, eller om den något ökade körtiden faktiskt kompenseras av att ett antal allvarliga olyckor kanske inte inträffar.
Givetvis vill man alltid färdas så snabbt som möjligt, och inget hindrar ju att vi även fortsättningsvis har en dialog med Trafikverket om att kanske ”sommarskylta” vissa vägsträckor framöver med en högre hastighet men jag anser att säkerheten måste gå först och att ett överklagande bara är ett spel för galleriet.
Översiktsplaneringen av Sävar går åt rätt håll!
Tänkte jag skulle försöka återuppta bloggandet som legat i träda ett tag, det är faktiskt inte helt enkelt att skriva Blogg. Det handlar inte egentligen om tiden man skriver, det handlar mer om att man måste ha något att skriva som man känner man kan stå för och som man gillar. (Väl medveten om att alla inte gillar det jag skriver, men om jag gillar det så har man ju i alla fall en nöjd läsare)
Påminner mej lite om en historia/anekdot som min pappa berättade åtskilliga gånger när jag var liten som handlade om en norsk diktare/författare som hette Björn Stjerne-Björnsen.
Han väcktes varje morgon klockan fem av sin hustru som stod i köket under kammaren och dunkade med kvastskaftet i taket så det skulle höras till kammaren ovanför och ropade ”Opp å dikte, Opp å dikte!” Sedan fick han ingen frukost innan han författat ett antal alster. Och återigen enligt min pappa så präglades hans författarskap av svårmod och tungsinne.
Jag har aldrig kollat upp sanningshalten i pappas berättelse då jag tycker den är alltför bara för att riskera att förblekna i sanningens kranka ljus.
Men en sak jag skrivit om är Översiktsplaneringen för Sävar, här tycker jag det är kul att det verkar som mycket går åt rätt håll!
Trafikverket valde ju den centrala linjesträckningen (Se länk) men det har inte hindrat Umeå kommun från att arbeta vidare med en lösning som möjliggör godsanslutning till sågen i Sävar samtidigt som det skapas möjligheter till ett industriområde med järnvägsanslutning.
Kul!
Vill du veta mer om hur ÖPL-arbetet i Sävar fortskrider så kolla gärna på kommunens hemsida.
: Omtag för järnväg genom Sävar
: Omtag för järnväg genom Sävar! Jag blev jätteglad när jag läste att Trafikverket aviserar ett omtag avseende Norrbotniabanan genom Sävar.
Tidigare har ju kommunen gjort samma sak! Nu gäller det bara att se till att det blir ett verkligt omtag och att inte samma förslag återkommer på nytt!
Från Crnterpartiets sida så har vi upprepade gånger hävdat att det är ett kartidnalfel att bygga en järnväg som är tänkt att förbättra möjligheterna att frakta gods på järnväg och inte dra den via Europas modernaste såg, den i Sävar!
Dessutom är det ett tecken på total oinsikt om Skogforsks betydelse om man gör någon form av planering som riskerar deras verksamhet!
Flip the Flop ett trevligt exempel från Kajiado
Nu är ju inte allt vi upplevt i Kajiado under veckan nattsvart eller hopplöst. Vi fick även besöka en par exempel på miljöarbete i det lilla, exempel på hur man arbetar med att lyfta samhället samtidigt som man hör en insats för miljön, Ett sånt exempel är Ocean Sole som är ett initiativ däer man ger ungdomar möjlighet till arbete genom att göra konstverk eller vardagsprylar av begagnade Flip Flop sandaler som fiskats upp ur havet. Ett bra sätt att kombinera miljöarbete med möjlighet till inkomst för de som bor i Ngong.
Råvaran kommer i säckar plockat från stränderna.
FlipFlopsen tvättas och limmas ihop och sedan skär man ut djur ur den ”skumgummikloss” som man då får.
Och resultatet blir riktigt coola djur i alla regnbågens färger!
Det är klart att detta lilla projekt varken löser miljöproblemen, eller fattigdomsproblemen i Kenya men samtidigt är det lite trösterikt att se att det går att gör något även där det är riktigt tungt!
Besök på Soptippen i Ngong bland det värsta jag varit med om
Igår besökte vi bland annat soptippen i Ngong eller Oloolula Dump Site som det egentligen heter. Och jag måste säga att det var något av det mest gripande jag upplevt. som jag nämnt tidigare så är den organiserade sophämtningen väldigt bristfällig i Kajiado. Och det man har är ett antal stora soptippar som ofta ligger nära städerna eftersom det måste vara billigt att framta dit soporna eller man måste kunna gå dit med dom så det gör att soptipparna ligger där människor bor och dessutom bosätter sig de som på olika sätt arbetar på soptippen där.
Exempelvis så pågår det en viss utsortering av material på tippen, men det sker helt manuellt på sådant sätt att människor rotar runt i soporna för att hitta något som går att sälja. Exempelvis så plockar man rätt på en del plast (det finns ingen pant på PET flaskor).
Glas eller metall som återvinns men det är försvinnande små mängder. Kenyanska regeringen har beslutat om att soptippen skall stängas av miljöskäl, och det är där vårt projekt kommer in för att hjälpa till med med kompetens kring hur man gör när man startar upp en ny tipp så den inte påverkar exempelvis dricksvattnet eller hur man organiserar återvinning innan soporna kommer till tippen. i annat fall så kommer ju det att uppstå samma sanitära problem på ett annat ställe så nyttan för människor och miljö blir ganska liten
Jag är väldigt glad om det är så att lite av den kompetens vi kan ge till Kajiado gör att de kan börja hantera de enorma utmaningar de har kopplat till sina utmaningar.
Mot soptippen som ligger mitt i Ngong som har omkring 60 000 invånare.
Framme på soptippen ett veritabelt berg av sopor!
Det är omöjligt att fotografera och få med hur enormt tragiskt det är!
På vågen där uppe väger man det som sorteras ut och återvinns.
I direkt anslutning till soptippen och delvis på tippen så ligger hus där många av de som på olika sätt arbetar på tippen bor
under fruktansvärda omständigheter. ett av skälen till att bor här är att många av de som sysslar med att sortera ut
soporna är kvinnor och för att de skall kunna arbeta så måste de finnas nära sina barn då det inte finns barnomsorg.
Countyt äger endast en sopbil som kör på denna soptipp. Övriga sopor kommer via andra kanaler.
För det är inte rimligt att barn skall växa upp på en soptipp!
Senaste kommentarerna