Etikett: deckare

Tredje advent

Av , , 2 kommentarer 6

Vaknade halv tio i dag, det tillhör inte vanligheterna att jag sover så länge. Kan bara skylla på en bok. Vi lade oss tidigt i går, Livskamraten har väldigt ont i hela kroppen pga det kalla vädret så han ville bara "fly från verkligheten". Sömn är ett bra flyktmedel så jag lade mig också tidigt, men började läsa en bok från biblioteket. Tro mig eller ej, men jag blev tvungen att läsa ut boken, hela boken, innan jag kunde släcka lampan.

Det var debutboken av Louise Anderson och fortsätter hon att skriva på detta sätt så kommer hon att bli en "stor" deckarförfattare. Jag gillade henne i alla fall och hoppas att hon kommer ut med fler böcker. En förutsättning för att man ska tycka om boken är förstås att man gillar deckare, boken skulle bli en utmärkt film.  Skulle man välja att filma alla otäckheter så skulle jag inte vilja se den faktiskt för det fanns underlag för riktiga ruskiga scener. Skulle man filma den utan detaljer så skulle den kunna bli jättebra. 

Känner mig alltså lite "under the weather" så här på morgonen, kämpar mot en förkylning som finns i kroppen, men som inte bryter ut och kämpar nu även mot tröttheten efter i natt. Men en mysig adventsmiddag med vers och småttingarna ska väl kunna råda bot på det. Njut av tredje advent!

 

11 timmar??

Av , , 2 kommentarer 10

Inatt sov jag 11 timmar i sträck!? Hur är det möjligt, jag måste ha varit helt slut. Inte ens finalen på Let’s Dance orkade jag med. Lite töntigt känns det att gå och lägga sig före 21.00 en fredagkväll, det måste jag erkänna, men är man trött så är man.

Idag har vi varit till sta’n och köpt en födelsedagspresent åt sonen. Han fyller 31 år den 1 april. Tänk vad tiden går fort! Nyss var han en liten lintott, som glatt delade med sig av sina upplevelser och nu är han en stadgad familjefar, helt otroligt! En annan sak som är lite märklig är att vi nu, efter min återkomst tillbaka i arbete, arbetar inom samma område; Lean, men där han är väl utbildad, har alla teorier och sammanhang klara för sig, så får jag ta till mitt sunda förnuft. Tur att jag har en del av den varan! (om jag nu får säga det själv). Man kommer långt med sunt förnuft, men det förstås, nog har jag haft hjälp av utbildningsveckan i Bryssel liksom de böcker jag tragglat och läst.

Läst har jag alltid gjort, tidigare läste jag med glädje olika faktaböcker bara för att förkovra mig lite om allt möjligt, men idag är den senaste faktabok jag läst Maintenance Planning and Scheduling, och för att säga sanningen, så skulle jag hellre läst en god deckare. Men den blev läst i alla fall. Eloge till mig själv!

Igår läste jag om en designer av något slag som skrev uttrycket du är fin på många av sina alster. Det är ingen dum idé, vi borde kanske lite till mans, och kvinns, uppmuntra oss själva lite oftare.

Lite i den andan slutar jag att skriva med att betyga för mig själv – du (jag) är inte så dum i alla fall!

Mördande?

Av , , 2 kommentarer 4

Jag tittar på de böcker jag lånade nu senast på biblioteket; Sweet Virginia av Michael Simon, Offerlek av Mark Billingham, Drömmar ur snö av Anna Jansson. Den ena ruskigare än den andra.

Hur kan det komma sig att jag alltid hamnar vid deckarhyllan på biblioteket ? Hur kan det komma sig att det börjar bli svårare och svårare att hitta deckare jag inte läst? Allt oftare händer det att jag kommer hem med böcker som jag efter ett par kapitel upptäcker att den här har jag redan läst. Böcker som kan ha sådan otäck framsida att jag inte kan låta den ligga med framsidan uppåt?

Jag som inte kan se filmer om aliens eller övernaturliga hemskheter, men som helt oberört kan titta på den ena våldsamma deckaren efter den andra utan att beröras. Säger det något om mig? Vad döljer sig månne bakom min snälla yta?

Till min fördel kan jag säga att jag tycker mest om engelska deckare som utspelar sig i underbara små byar med fantastiska trädgårdar och naturscener. Inte minst gillar jag om där förekommer någon liten äldre dam som sitter i sin trädgård och dricker thé omgiven av stockrosor och rosor. Sedan går hon in i sitt lilla mysiga kök i sin lilla mysiga stuga med vasstak och nynnande blandar hon ihop några märkliga örter på den lilla vedspisen, kråkan kraxar utanför fönstret, mörkret sänker sig… nej, hejda dig nu, Anne-Marie. En sådan liten tant vill jag bli, komplett med rosor och stockrosor, men utan örterna såklart.

PS! Vet ni varför engelsmännen säger "it’s raining cats and dogs" när det regnar häftigt? Det handlar om vasstaken, man höll efter och lade på ny vass, taket blev tjockare och tjockare och erbjöd många krypin för allehanda djur. Kom det så ett slagregn så sköljdes djuren ut från taken och vips! it’s raining cats and dogs. DS!