Etikett: ekorren

Maj

Av , , 4 kommentarer 15

Igår såg vi en ensam trana spankulera över en åker. Lite ovanligt att se bara en, men efter en stund kom ytterligare en svepande ner från skyn. Den halvvuxna ekorrungen har haft full show för oss på morgonen. Han har verkligen hoppat från "tallegren till tallegren", i full karriär, full av livslust och med "spring i bena".

Livet sjuder runt omkring oss, det knoppas, vitsippebackarna lyser vita, vildrosen som stått i vatten har kommit fram och bladen är redan halvt utslagna. Visst är maj en vidunderlig månad? Livskamraten fyller snart år. Sonahustrun fyller år samma dag, det är mycket att fira, mycket att glädjas åt. Pingst närmar sig – hänryckningens tid.

Men det är också den månad när min svåger gick bort, alldeles alldeles för tidigt. Det är den månad när pappa gick bort. Snart har ett år gått. Jag drömde om min mamma i natt, hon frågade efter sin gula lampa. Hon såg liten och trött ut, men var väldigt glad och hade sin vita vårjacka på sig. Jag letade och letade efter den gula lampan, men kunde inte hitta den. Under tiden jag letade så plockade jag också fram de dukar jag fått efter henne för att hon skulle få dem åter.

Är det därför jag känner mig melankolisk idag? Jag har varit ute och plockat sten, det är grått och mulet tills jag fick ge mig för nu ösregnar det. Jag sveper min melankoli runt mig som en luddig filt, grå är den. Jag låter mig sjunka in i den och se….. där ser jag en invävd ljusblå tråd….och där en svagt rosa…..den är inte helt grå, det ser jag nu. Den skiftar i de mest underbara färger, svaga just nu, men jag tror att de kommer att växa och ta över det grå.

 

4 kommentarer
Etiketter: , , , , ,

8 meter ställning

Av , , 5 kommentarer 7

Nu står 8 meter ställning färdig för att jag ska kunna måla norrgaveln. Fy sjutton, säger jag. Att ställningen är så hög beror naturligtvis på källaren. Den lägger till 2 meter till det befintliga huset. Vad tänkte han på, den gode Knutte när han byggde huset så. 

Det är den enda "miss" jag sett med huset så långt. Visst är det bra med källaren. Det är ju den som gjort det möjligt att skaffa tanken med de miljövänliga komposteringsmaskarna, bara att sätta in tanken i ett redan utgrävt utrymme. Men, men att måla stående på 8 m hög ställning…. Jag har suttit och iakttagit småfåglarna i tallen utanför huset. Hur gör de egentligen, hänger upp och ner i en pytte, pytte gren, knappast något för mig.

Ekorren då, den nyfikna lilla rackaren. Han sitter och knaprar på en kotte och iakttar arbetet med att sätta upp ställningen. Se bara hur han kastar sig från gren till gren – kan det vara ett sätt för mig tro?

Nej, för mig gäller att packa en korg med piassavakvast för att kunna borsta rent under takfoten, en hink med vatten och målartvätt för att kunna tvätta plåttaket över norrfönstret, något att täcka över det lilla plåttaket med medan jag målar väggen, svart akrylatfärg, en pensel och en roller samt naturligtvis 10 liters burken med färg för den putsade väggen. Så gäller det att se till att man kissat, druckit ordentligt med vatten och sedan att ta sig upp på ställningen. När jag väl tagit mig upp så tänker jag inte gå ner förrän allt är färdigt. Är detta ett sätt för en äldre dam som fyller 57 på onsdag att tillbringa sin semester på? Borde inte jag sitta i den sköna solstolen, glittrande som en julgran av alla mina guldsmycken, vifta med mina rosamålade tånaglar och läsa en trädgårdstidning? Jag bara frågar…

Månne det blir lite mardrömmar i natt? Ska jag våga ta mig ett glas vin? Nej, håll mig stadig, läs en ruggig deckare så glömmar jag vad som ska ske i morgon.

Men, när allt är klart så hoppas jag att solen skiner så jag kan tillbringa eftermiddagen på flotten. Då blir det bad och soldyrkan för hela slanten.