Tro det eller ej, liljebaggarna är redan i farten! Jag nöp ihjäl 9 stycken igår! Ilska, ilska, ilska. Jag vill ha mina vackra liljor i fred. De små rackarna har tydligen inga andra intressen än att äta upp mina liljeblad och att ägna sig åt att skapa fler liljebaggar, se bild.

Ni ser, det går inte ens att fota dem en och en, de är alltid upptagna på detta sätt!

Jag undrar vad det var för fel på den nionde, ensamma baggen som jag smashade. Alla andra var två och två, men den lille var ensam. Jag kanske borde ha sparat honom (henne?) som ett gott exempel för de andra. Tala om att leva ut sina känslor. Inget fel i det men varför hos mig?