Vart tog de vägen??
Finns alliansen i Vilhelmina??
Kristdemokraterna i Vilhelmina har gått ut stenhårt i valet för att visa hur förträfflig deras politik är och hur bra det blir om de vinner valet. Det de inte nämner ett ord om är vilka de ska samarbeta med och hur det ska ske.
Vi har inte hört ett ord om någon allians inom borgerligheten i Vilhelmina. Jag tror inte den existerar?
Inget samlat grepp i valarbete eller annonsering.
Det bäddar för kaos om borgarna vinner. Ingen vet vad som kommer att hända.
Allra minst de själva.
Det är min analys.
58 timmar kvar
Valet går nu in på sin slutspurt.
Inget är givet ännu men vi jobbar på in i det sista för att Sverige ska få en statsminsiter från fotfolket.
Vi inom (s) i Vilhelmina har varit ute och pratat med folk på arbetsplatser, vid torgmöten, i byamöten i alla delar av vår kommun, sålt lotter på parkeringar och utanför butiker. Vi har knackat dörr. Vi har deltagit i debatter via tv, radio och webbutsändningar. Vi har samtalat vid vår valstuga.
Överallt har vi mött ett genuint intresse för politik. Nästan ingen har varit avvisande eller otrevligt.
Vi har tagit till oss många bra synpunkter till vårt fortsatta arbete inom politiken.
Vi hoppas att vi får fortsatt förtroende.
Vi vill vara med och utforma Vilhelminas framtid.
Rösta på söndag 14 september.
Manligt ryggdunkarparti??
Består Kristdemokraterna i Vilhelmina enbart av män?
Den frågan är berättigad när man tar del av KDs skriverier och kommentarer på ni sociala medier.
Det är fyra herrar som utmärker sig och kommenterar allt och alla. Rickard Norberg och Göran Jonzon, de två första namnen på deras kommunlista.
Ingen varannan damernas här.
De supportas av Ronny Thellbro och Max Fredriksson. Var finns kvinnorna i KD?
Säger borgarna upp avtalet??
Jag ställer en fråga till både Maria Kristoffersson och Max Fredriksson.
Kommer alliansen i Vilhelmina att säga upp avtalen med landstinget om de vinner valet i kommunen?
Vilhelmina kommun har ett avtal om 16 gemensamma vårdplatser och en familjecentral på sjukstugan och ett avtal om att behålla distriktssköterskemottagningarna i båda fjälldalarna.
Båda avtalen med medborgaren i fokus.
Båda två har uttryckt sig kritiskt till samverkansmodellen mellan kommun och landsting.
Vi vill veta!
Vård i världsklass
Vad har vi gjort sedan förra valet
Här kommer ett axplock av allt som gjorts under den gångna mandatperioden med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i majoritet.
* Byggt ny sporthall vid gymnasieskolan
* Köpt mark i Kittelfjäll för fortsatt utveckling av besöksnäringen
* Förlängt strandpromenaden längs baksjön
* Investerat teknisk utrustning vid flygplatsen
* Påbörjat projektering och ombyggnad vatten- och avloppsanläggning i Kittelfjäll
* Byggt ut förskolan med en ny avdelning på Strandvägen, Nya Vågen, samt tre nya avdelningar på Tallåsvägen, Sagobacken
* Byggt om skolan/förskolan i Nästansjö och Saxnäs för att säkra verksamheten
* Samordnat handikappomsorgens verksamhet i långsiktigt Galaxen
* Samarbete med landstinget angående distriktssköterskemottagningarna i Saxnäs och Dikanäs så att de blir kvar under överskådlig framtid
* Inrättat en gemensam vårdavdelning vid sjukstugan tillsammans med landstiget. 16 platser
* Satsat 4 miljoner kronor på bredbandsutbyggnad 2014-2015 utöver tidigare satsningar
* Byggt om och till avloppsreningsverket i tätorten för att klara långsiktigt arbets- och miljökrav
* Byggt om läktarna i Sagahallen / ishallen
* Inrättat ett trapphusboende med boendestöd
* Inrättat en familjecentral
Vårdvinnaren i glesbygd
Glesbygdsmedicinen som bedrivs i Västerbottens inland är en världsunik
verksamhet. Med hjälp av IT och innovationer har omständigheter som länge
betraktats som ogynnsamma – långa avstånd och en allt äldre befolkning –
lyckats överbryggas.
Idag har Glesbygdsmedicinskt centrum sin bas i Storumans kommun. Men
ambitionen är att verksamheten ska växa och spridas. Därför tar
Västerbottens läns landsting och Region Västerbotten nu initiativ
tillsammans med Vilhelmina kommun för att öppna ett så kallat virtuellt
vårdrum även i Vilhelmina kommun.
Det finns idag ett virtuellt vårdrum i Slussfors. Projektet har lockat
besökare från hela världen. Det som attraherar är arbetet med att tillämpa
IT för att kunna överbrygga avstånd och tillgängliggöra den senaste
medicinska tekniken för medborgarna. Idén med det virtuella vårdrummet är
att digitalt upprätta en direktkontakt med hälso- och sjukvården, för att
människor exempelvis ska kunna mäta blodtryck eller beställa mediciner.
Flera resor sparas in när undersökningar, behandlingar och rådgivning
istället flyttar till människorna. Om några år kanske virtuella vårdrum
finns i hela länet, mitt i kvarteret i staden eller i anslutning till en
byskola.
Ofta beskrivs läget i Västerbottens inland som svårt, med en befolkning som
blir allt äldre. Men ett sätt att se på situationen är att vända på
perspektivet. Västerbottens inland ligger 25 år före i tiden. Den
demografiska situation vi har i vårt län nu, kommer att vara verklighet för
stora delar av världen framöver. Vi har därför möjligheten att ligga i
framkant och bana väg för framtidens hälso- och sjukvård. Det sätt som som
vi utvecklar vår välfärd nu, kan i förlängningen även bli en produkt som
många i världen kommer att efterfråga. Intresset som finns pekar på det.
Glesbygdsmedicinen är ett sådant utvecklingsprojekt. Med utbyggnaden av
glesbygdsmedicinen i Vilhelmina finns möjligheten att på sikt skapa två
centra som vardera arbetar inom Vilhelmina, Dorotea och Åsele, samt
Storuman, Sorsele och Malå.
I Vilhelmina finns idag de rätta förutsättningarna för en utbyggnad. Det
finns en samlad politisk vilja att utveckla sjukstugan, där landstinget och
kommunen tillsammans driver en ny vårdavdelning i en gemensam
personalsamverkan. Med samverkanslösningen uppstår ekonomiska vinster för
både kommunen och landstinget. Men framför allt innebär det fördelar för
medborgaren. Den som blir inlagd behöver inte byta vårdplats beroende på
vem som är huvudman för stunden, utan allt kan ske på samma ställe.
Glesbygdsmedicinen gör att specialistvård som bedrivs vid sjukhusen i länet
kan bli tillgänglig på sjukstugan. Detta i kombination med att det bedrivs
forskning på vård i glesbygd gör verksamheten till en mycket intressant
framtidsbransch, som kan locka människor att vilja arbeta i länet.
Vi har under mandatperioden ökat det ekonomiska anslaget till
glesbygdsmedicinen i länet. Det handlar dels om att finansiera en
utbyggnad, men även om att skicka signal om vad vi tror på. Det finns stora
möjligheter här.
Ett hinder för hälso- och sjukvårdens utveckling i allmänhet och även för
glesbygdsmedicinen är dock rekryteringen. I många fall handlar det inte om
brist på pengar utan om att det är svårt att få tag på kompetent personal.
Problemet finns i hela landet, men behöver hanteras både nationellt och
regionalt.
Möjligheten att kunna få tag på kompetent personal är därför en prioriterad
fråga. Vi socialdemokrater vill bland annat utöka antalet
utbildningsplatser på vårdutbildningarna. Det handlar om att det behövs
fler utbildade på lång sikt. Men det behovs även göras insatser som ger
effekt nu. Vi socialdemokrater avsätter därför pengar för en
studielönssatsning, som innebär att dubbelt så många sjuksköterskor som
idag ska kunna utbilda sig till specialister och samtidigt erbjudas
studielön från landstinget.
Vi satsar även på traineejobb inom sjukvård och omsorgen, så att unga
människor garanteras arbete och utbildning. På så sätt vill vi samtidigt
tillgodose de ökade behoven som finns inom välfärden och även klara av
generationsväxlingen. Vi socialdemokrater menar att det behövs en aktiv
arbetsmarknadspolitik för att lösa både arbetslösheten och personalbristen.
En viktig del för hälso- och sjukvården i glesbygd är att det finns
välfungerande hälsocentraler och sjukstugor. I våras upprättade
socialdemokraterna i Västerbotten ett kontrakt för sjukstugemodellen. För
oss är det viktigt att bevara och utveckla våra sjukstugor. Kontraktet är
ett avtal mellan socialdemokraterna i landstinget och i samtliga berörda
kommuner, där vi lovar att bevara befintliga vårdplatser och tillsammans
arbeta för en bättre personalrekrytering. Sjukstugemodellen med gemensam
vårdavdelning bygger på att vi har en samverkan med kommunen och är en
viktig långsiktig lösning för att garantera en väl utbyggd hälso- och
sjukvård i hela länet.
Våra hälsocentraler och sjukstugor har i dagsläget ett så kallat brett
åtagande. Det innebär att varje hälsocentral eller sjukstuga besitter flera
kompetenser och att alla medborgare i länet garanteras att en större del av
behoven kan tillgodoses på nära håll i sjukstugan eller hälsocentralen,
utan att behöva åka till sjukhusen.
Att hälsocentralerna och sjukstugorna ska ha sitt breda åtagandet är ett
politiskt beslut, vilket vi socialdemokrater vill. Men här är vi inte
överens över blocken. Om åtagandet istället smalnas av, vilket de
borgerliga partierna föreslår att det ska göra, får det stora konsekvenser.
De borgerliga partiernas syfte med att smalna av åtagandet är att det ska
få privata aktörer att etablerar sig. Men den politiken leder helt fel,
menar vi. Möjligen skulle det innebära att någon privat aktör etablerar sig
i kuststäderna, där det finns en marknad, men i övriga länet skulle det
bara få konsekvensen att vården blir sämre. Det finns helt enkelt för få
listade patienter för att det skulle vara ekonomiskt intressant. För en
jämlik vård i länet vore det ett dråpslag. Resurserna skulle flöda från
glesbygden till kuststäderna. Samma sak gäller för
distrikssköterskemottagningarna, även där vill de borgerliga partierna vill
se en privatisering.
Ett smalare uppdrag skulle innebära att färre behov skulle kunna
tillgodoses på sjukstugorna och hälsocentralerna. I förlängningen skulle
det innebära att undergräva möjligheterna för en utbyggd Glesbygdsmedicin,
eftersom den utgår ifrån att sjukstugorna har en gedigen verksamhet och ett
större underlag. För oss är det därför mycket viktigt att vi bevarar det
breda uppdraget så att vi kan upprätthålla en jämlik vård i länet, värna
sjukstugorna och utveckla glesbygdsmedicinen.
Västerbottens läns landsting och Vilhelmina kommun har idag utöver en
samverkan om sjukstugan, även en god samverkan kring
distriktssköterskemottgningarna. Det gör att steget till att tillsammans
utveckla glesbygdsmedicinen känns naturligt. Vi tror att ett virtuellt
vårdrum i Vilhelmina har alla möjligheter att bli lyckat. Men för att ett
projekt av det här slaget ska bli bra, tror vi också att det är viktigt att
utvecklingen sker i samarbete och dialog med medborgare, näringsliv och
föreningsliv. Det virtuella vårdrummet i Slussfors är ett gott exempel på
hur människor inte räds förändringen, utan är nyfikna på den och själva
vill vara med.
Vi vill att den andan ska prägla det fortsatta arbetet med att utveckla
glesbygdsmedicinen. Med ett bra samarbete kan vi också ta vara på alla de
möjligheter som finns för hälso- och sjukvården.
Åke Nilsson (S), kommunstyrelsens ordförande Vilhelmina
Peter Olofsson (S), landstingsstyrelsens ordförande
Politiskt klimat – rätt eller fel
Det ältas om och om igen om det dåliga politiska klimatet i Vilhelmina.
Frågan är om det verkligen är dåligt?
Inför nuvarande valrörelse har vi haft tre träffar med alla partier i en valsamverkansgrupp där vi diskuterat oss fram hur vi gemensamt ska förhålla oss. Var våra valstugor ska stå, när vi ska affischera, när vi ska vara på torget, hur valdebatten ska genomföras. Om klimatet är dåligt skulle vi inte kunna träffas flera ggr och prata om detta?
I Vilhelmina har alltid debatten varit livlig och intensiv. Skillnaden är att nu syns och hörs den på ett annat sätt via sociala medier och kommentars funktioner.
Jag gillar den nya tekniken och dess utryckssätt utom på en punkt. Det är dessa anonyma kommentarer som kan vräka ur sig vad som helst utan att behöva ta ansvar för detta.
Värst är VKs hemsida med tyck till funktionen. Där släpps vad som helst fram utan någon kritisk granskning. Det är dessa proffstyckare under anonymitetens tecken som sprider den dåliga stämningen. Hur många politiker syns och hörs i debatten?
När vi har sammanträden i kommunstyrelsen och nämnderna råder ett mycket gott och konstruktivt arbete. Fråga andra politiker och tjänstemän så tror jag de säger detsamma.
Sedan har media blåst upp hur illa kvinnor behandlad i politiken. Har media intervjuat alla kvinnor i styrelsen och nämnderna? I kommunstyrelsen är vi 11 ledamöter. 6 st är kvinnor, dvs en majoritet. Av fem ordförande är tre kvinnor. Vi har varannan kvinna/man i kommunfullmäktige. Alla röster är lika värda. Vem är det som då hörs och syns i debatten, jo Maria Kristoffersson. Hon har gjort sig till martyr för att hon inte beviljades ansvarsfrihet av kommunfullmäktige. Det var revisonen med dess ordförande Max Fredriksson som la förslaget om att inte bevilja ansvarsfrihet. Det hade inget med att hon är kvinna att göra utan endast med funktionen som kommunstyrelsen ordförande. Hon påstår tex att hon varit ledamot i kommunens näringslivbolag, citat ur hennes blogg ” Många situationer under åren kan man använda som exempel på vad kvinnor i politiken kan få vara med om, som när Det kommunala näringslivsbolaget där jag var ny invald ledamot hade möte i bastun och jag satt utanför och väntade,”.
Maria K har aldrig varit ledamot i Vilhelmina näringslivsbolag AB.
Vem granskar vad som skrivs??
Jag hoppas att vi i försättningen kan debattera kommunens viktiga frågor på ett rättframt och öppet sätt med vassa inlägg och skarpa kommentarer med respekt för vår motståndare.
Sakfrågorna i fokus, inga personangrepp eller smutskastningskampanjer med syfte att förminska varandra men att vi tål en tuff debatt som för frågorna framåt.
Senaste kommentarerna