Efter att debatten om Umåker och travet intagit nya höjder kan man inte låta bli att tycka till. Jag gör det från ett perspektiv långt från scenen där detta utspelas. Har aldrig varit intresserad av trav men förstår och respekterar de som så gör.
Med all tydlighet pågår en inre maktstrid om synen på Umåkers framtida utveckling. De ekonomiska resurserna sinar i takt med att varumärket Umåker tappar sin glans. De ideellt arbetande tappar sugen och är oroliga över vart allt är på väg. I styrelsen sitter flera kompetenta personer där flera besitter starka positioner i samhället i övrigt.
Kan det vara så att en klassisk situation uppstått på Umåker som det ibland gör på andra håll. De som vet hur det ska vara (läs styrelsen) kontra de som är oroliga över vad som ska ske, känner sig oinformerade och upplever att ingen lyssnar på dem?
För varje gång någon från styrelsen uttalar sig i syfte att värna varumärket Umåker ökar oron bland övriga. Varför? Därför att styrelsen varje gång tror att när de övriga speglar sin oro saboterar de varumärket Umåker.
Jag konstaterar att styrelsen för Umåker inte lyckats att tydliggöra den väg som Umåker ska ta i framtiden för övriga utanför styrelsen. Jag tror att anledning till detta är att styrelsen inte riktigt vet hur dom ska tackla den situation Umåker är inne i. Men säg det då och skapa medkänsla istället för motkänsla.
Kanske vågar inte den kompetenta styrelsen blotta sin egen osäkerhet. Men det skulle väl aldrig åtminstone en av styrelseledamöterna erkänna, Lennart Holmlund (S)!
Senaste kommentarerna