Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: invandring

Arbete

Av , , Bli först att kommentera 5


Vi lever i en speciell situation på arbetsmarknaden. Även om arbetslösheten enligt gamla märken ”borde” vara några procent högre med tanke på vad vi och Europa gått igenom så är den för hög. Många far illa av arbetslösheten, resurser blir outnyttjade och samhället i stort begränsas.

Samtidigt bromsas näringslivet och samhället av arbetskraftsbrist. Det saknas kompetenta till flera yrken med både kortare och längre utbildningstid och situationen kommer att förvärras. Alltfler lämnar arbetslivet än som kommer in och det tar generellt allt längre tid innan unga kommer in på arbetsmarknaden.

Här behöver vi flera åtgärder framöver. Bland annat möjligheter till fler ”enkla” arbeten. Att ta bort RUT och göra det dyrare att anställa unga är definitivt fel medicin i detta nu.
Branscherna måste också ta större ansvar. Exempelvis genom att med olika anordnare aktivt engagera sig i utbildningsverksamhet inom Yrkeshögskolan där vuxna kan ”kompletteringsutbildas” för faktiska behov.

Vi måste också bli betydlig bättre på att matcha invandrares kunskaper och erfarenheter med Sveriges behov.
Har nyligen hört ett par trista exempel på kompetensslöseri.

Igår handlade det om en erfaren arkitekt från ett grannland med utmärkta kunskaper i svenska som till slut sökte städjobb hon inte heller fick för att hon saknade utbildning. Städjobb ska inte föraktas alls, men vi måste bli bättre på validering och matchning. Både för de nya svenskarnas skull och för att ta vara på den ”gratis” utbildning de hitflyttande har med sig.

För ett par dagar sedan hörde jag om en invandrad kvinna som för några år sedan blev anvisad en undersköterskeutbildning. Yrkesvägledaren på skolan frågade henne vad hon gjort tidigare. Det visade sig att hon var civilingenjör med bygginriktning i ett land med mycket hög ekonomisk, teknisk och utbildningsmässig nivå. Ingen hade fördjupat sig i hennes utbildning och erfarenheter. Vi behöver många undersköterskor, men just hennes kvalificerade och mångåriga utbildning skulle istället kompletteras för svensk arbetsmarknad. Arbetskraft som kommer på rätt plats bidrar till fler jobb. Inte färre.

Det finns mycket mer att ta upp, inte minst om våra ungas utbildning, återkommer med en del.

Varje bondgård en skattkista

Av , , Bli först att kommentera 11

En av de sista glimtarna från Mötesplats Lycksele handlar om integration på svensk landsbygd.

Djamal Hamail började sitt svenska liv i Norrland i en by med tre hus där två var tomma. Han träffade få människor, men säger att de han träffade räckte väl för hans integration. Det blev en mycket speciell resa där han "byggde upp sina integrationsmuskler" så han kunde "öppna de stängda dörrarna i samhället". Erfarenheterna räckte till att inspirera många invandrare att flytta till Valdemarsvik när han blev flyktingsamordnare där.

Svärföräldrarna var bönder och han såg varje bondgård som en arbetsplats – som de ju är. Han kontaktade LRF och presenterade sin idé för många jordbrukare, bland annat på marknader. Flickor, pojkar, män och kvinnor från olika länder – och Stockholm – togs emot i Valdemarsvik, flera på jordbruk. Många har blivit kvar på landsorten och landsbygden, vissa som företagare i andra branscher.

Några av Djamals ordspråk är: "En muskel ska användas", "Bättre vara ett lejon i en by än ett lamm i en stad" och "En kan inte hjälpa alla, men alla kan hjälpa någon".

En film man gjort om integrationen i den lilla kommunen Valdemarsvik visades på slutet. Filmen ska dubbas till en mängd språk och publiceras i höst. Hoppas den blir spridd, den berörde och inspirerade.

Nya företag via SFI & SFF

Av , , Bli först att kommentera 8

Man hör ibland att Sverige har världens mest välutbildade pizzabagare. Även att många välutbildade nyanlända, som det står i artikeln nedan, efter ett tag lämnar Sverige och får jobb i Storbrittannien eller Kanada. Medan vi saknar vissa kompetenser här och där.

Integrationen har inte gått alledeles lysande i Sverige det senaste kvartsseklet när invandringen varit stor och tilltagande.

Förhållandena är förstås väldigt olika över landet. När jag var med på Skolverkets SFI-samråd för en dryg vecka sedan hade man bjudit in 15 SFI-rektorer med varierande förutsättningar. Stockholms kommun var representerat med rektorn för Åsö Vuxengymnasium som har 3 500 elever bara inom SFI. Bjurholm har just nu 19, en viss skillnad.Hon som ledde SFI-träffen avslutade med att säga att hon var glad att få ha med ytterligheterna Stockholm och Bjurholm i samma rum. 😉

Det går inte att rakt av tillämpa innehållet i AB-artikeln nedanför till mindre kommuners förhållanden, men ett och annat kan man tveklöst lära sig och inspireras av. Vi små är mer snabbrörliga och har ofta ett smidigare samarbetsklimat mellan t.ex. SFI-skolor och Arbetsförmedlingen. Hur kan vi bättre ta vara på det människor kan och har med sig?

 

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15904448.ab

 

Behöver inte gå så sakta

Av , , Bli först att kommentera 4

För många nyanlända som fått uppehållstillstånd går vägen till sammanhang och jobb i det nya hemlandet plågsamt sakta. Ofta för att man träffar få svenskar och inte lär sig våra kulturella koder fort nog.

Det kan bevisligen gå fortare, något som är angeläget för alla parter. Särskilt där kompetensförörjningen börjar vara ett problem. Var och hur kan vi få till mötesplatserna som underlättar?

Den här artikeln från Aftonbladet ger en del inspiration och idéer:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15901333.ab

Hatgrupper

Av , , 4 kommentarer 5


Läste just en SvD-artikel av Karin Henriksson om växande hatgrupper i USA. Sorglig och oroande.

Visst kan man se liknande tendenser även i Sverige, även om galenskapen oftast inte är lika färggrann och extrem som på en del andra håll. Fast mångfärgad är den nog. Den kan exempelvis vara både röd och brun och som vi såg av självmordsbombningen i Stockholm även religiöst ”grön”.

När det gäller de bruna tycker jag mig märka att vissa som inte är nazister men läser media som är mer främlingsfientliga och spelar på förenklat ”vi och dom”-tänkande ofta får i sig förvriden information om just nazismen. En del av våra riktigt unga som i början kanske bara är kritiska mot vad man anser vara en större invandring än Sverige klarar riskerar att dras över i något helt annat. Det finns många nätsidor som inbjuder till en sorgligt enkel svart-vit värld med tillhörighet, starka känslor och gemensamma fiender där svammel om judarna och desinformation om världskrigen är ett steg på vägen. En (o)lustig detalj är att just i synen på judarna står de drivande ofta i samma pöl som vissa av de muslimer man per definition hatar.

När det gäller hatgrupper av olika slag har vi alla och inte minst föräldrar anledning att vara uppmärksamma.

Gömda små

Av , , 14 kommentarer 7


Ett land måste ha regler för in- och utflyttningar. Alla fungerande länder med en fungerande centralmakt har det.

Gränsdragningarna är inte lätta och känns på individnivån ofta inhumana, men lagar måste finnas, stiftas och följas. Upplevs något galet måste lagen ändras politiskt. En situation där man kan ta emot alla som skulle vilja leva i Sverige istället för i sitt eget land anser nog de flesta vara en dröm. Det går inte heller att ta emot alla som har en hemsk situation där man lever.

Att papperslösa nu kan få hjälp med sjukvård är positivt, liksom att sådana barn som redan finns här kan få gå i skola. Överenskommelsen mellan Alliansen och Miljöpartiet känns bra i det jag hunnit se.

Jag har inte mött många gömda, men några. De jag träffade oftast hade en situation som då för tiden inte togs på allvar, man hade kanske "fel" religion. Till slut fick man bli svenskar och bidrar idag för fullt till samhället på flera nivåer.

Men jag minns de små rädda ögonen och oron som kastade skuggor över allt.

Fler utlandsfödda

Av , , 8 kommentarer 3

Det är ganska anmärkningsvärda siffror Rapport presenterade igår, om de är korrekta.

15 % av de utlandsfödda männen i Sverige driver företag. Det ska jämföras med 6 % av de sverigefödda. 200 000 personer arbetar i dessa företag.

Sverige har riktigt dåliga siffror för nyföretagandet. Vi ligger nästan sämst till i Europa. Ganska nya siffror visar att 20 % av nyföretagandet åstadkomms av utlandsfödda.

Det är klart att det höga egenföretagandet kan bero på svårigheter att få jobb, det finns kanske inte så stort val för en del. Men siffrorna säger ändå någonting. Inte minst de 200 000 anställda.

Man ska inte glömma de här siffrorna när man räknar på kostnaden för invandringen.

Brist på arbetskraft

Av , , 7 kommentarer 1

Håhåjaja, det är inte allt som är lätt att förstå. Banverket har svår personalbrist.

Svenskar har inte utbildat sig åt det här hållet, eller vill inte ha just de ingenjörsjobb som Banverket erbjuder. När Södertälje kommun började kolla upp utbildningsnivån på sina irakiska invånare visade det sig att 4 av 10 har högre utbildning. Klicka på länken och läs vidare i artikeln. Den är lite intressant för oss som är intresserade av att lösa problem.

En annan sak är att ändan alltid är bak. De som vill hata människor som ser annorlunda ut har två huvudkanaler. Antingen kan man hata dem för att de inte arbetar, eller också kan man hata dem för att det gör just det. Antingen fokusera på att de kostar pengar eller på att de tar jobben. Men just jobben det står om här vill svenskarna tydligen inte ha.

Svåra saker om invandring

Av , , 2 kommentarer 0


När jag kom till medborgarhuset i Vännäs för KS-sammanträde igår såg jag något som jag inte hört ett ljud om. Riksteaterns "Asylshopping" gick för gymnasiet och skulle även gå på kvällen. Man lockade bland annat med en bild på Migrationsminister Tobias Billström. Ämnet, ministern och nyfikenheten gjorde att jag gick på föreställningen trots att sammanträdet blev långt.

Jag har knappt varit på något som haft så få åskådare. Det beror förmodligen på att svag annonsering, man hade väl fokuserat på skolorna. ("Asylshopping" går även 2 gånger under tisdagen för skolorna i Vännäs. Dock inte ikväll som jag skrev först!)

Föreställningen handlar inte om lätta saker. Inte för dem som ska besluta om regler för invandring och flyktingmottagande. Inte för dem som sköter hantverket, för handläggare och poliser. Absolut, absolut inte för dem det främst gäller, dem som kommer med en bakgrundshistoria som bara de själva känner fullt ut.

En pjäs ska väl vara skruvad, mycket gjorde starkt intryck, men jag hade blivit illa berörd om jag arbetat på Migrationsverket. Att framställa det som om personalen gärna hjälper asylsökande begå självmord kändes billigt och orättvist. En annan sak är att man sett tidningsuppgifter om bekymmersamt uppträdande från några tjänstemän och att risken att man blir alltför härdad förmodligen är stor.

Jag bearbetar fortfarande tankar och intryck, men en sak vet jag. Jag vill inte byta med sådana som av olika orsaker tvingats lämna sitt hem och försöker komma in i vårt land – de invandrare som är flyktingar. Inte heller vill jag byta med dem som av andra orsaker väljer att komma till ett land där de varken har språk eller familj. Inte med dem som arbetar med migrationen heller.

De finns de som menar att invandringen i Sverige ska vara fullt fri. Att vårt samhälle skulle klara och må bra av att dörrarna ställdes vidöppna för alla oavsett skäl. Att Sverige självklart skulle fortsätta att vara välkomnande och bra för dem som kommer. Dit tror jag i stort sett alla politiska ungdomsförbund hör. Jag kan på ett sätt förstå teorin, men tror inte på praktiken.

På andra sidan finns de som tror att det skulle vara rätt och riktigt om man stängde gränserna och kastade ut alla som inte var födda här eller i våra grannländer. De är rätt få, lyckligtvis, men ändå för många. Följden av en sådan mörkerdriven konfrontation och alla dess följder skulle bli ett samhälle som inte är hanterbart och som jag inte skulle vilja bo i.

Det finns mycket att fundera över i spannet mellan dessa åsikter. Särskilt för dem som ska utarbeta rättssäkra riktlinjer som stämmer med internationella konventioner och har plats för barmhärtighet. Det behövs, även för oss svenska medborgare. Sverige, kanske särskilt Norrlands inland, kommer absolut inte att klara den stora pensionsvågen utan "nya svenskar" med de låga födelsetal vi haft de senaste årtiondena. (I Norrlands inland dessutom ungdomsutflyttningen) De "svenskar" som inte finns är ett hot mot välfärden, inte de som flyttar hit och slår rot. En del tror inte det när de ser ungdomsarbetslösheten, men det blir förmodligen obehagligt tydligt inom några få år.

Något som ofta kommer bort i debatten är andelen företagare bland invandrarna. Enligt Nutek är var nionde företagare invandrare,  bland svenskarna är det var tionde. 2002 var hade en femtedel av nyföretagarna utländsk härkomst medan de utgjorde en niondel av befolkningen. Nyföretagandet som helhet är skrämmande lågt i Sverige. Lägst i norden och på plats 38 av 40 i en hyfsat ny undersökning. Vad innebär det för vår framtida välfärd? Får vi sätta vårt hopp till nysvenskarna?

Samtidigt hamnar alltför många i passivitet, utanförskap och bidragsberoende, vi ljuger om vi förnekar det. Vi har, kanske  välmenande, jobbat oss neråt under årtionden och nu måste Sverige bli mångdubbelt bättre på integration. Invandrare som fått permanent uppehållstillstånd eller medborgarskap, med rättigheter och skyldigheter, måste släppas in i det samhälle där de lever. (Vilket inte betyder att etniska svenskar ska utplåna sin kultur och gömma bort resterna som kan finnas kvar av det kristna arvet) I en undersökning från EU-kommissionen som presenterades sommaren 2007 hörde Stockholm och Malmö till de storstäder i Europa där integrationen lyckats allra sämst.

Det finns en del att göra.