Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: YH

Expansion

Av , , Bli först att kommentera 8


Efter ett morgonmöte på distans slank jag in på sluttampen av morgonens dialogfrukost i Vännäs. Ämnet var fastigheter och Balticgruppens exploateringschef Björn Johansson berättade om arbetet med samhällsutveckling och exploatering i Umeå.
Känt är att stora saker är på gång och mycket handlar om förtätning.
Några spridda reflektioner hann jag få med mig under frågestunden på slutet;

Även fastighets- och projekteringsområdet har stora svårigheter att få fram utbildad och kompetent arbetskraft. Min fundering, hur lyckas vi flytta fler framåt till jobben som finns?

Ingen verkar veta hur vi ska få fram tillräckligt med infrastruktur och effekt för att riktigt många ska kunna köra elbil. Björn ansåg att vi måste ha flera hållbarare alternativ, det räcker inte med el.
Min fundering, hur ska vi undvika att stoppa utveckling av ny och befintlig teknik som så lätt sker om alla springer åt samma håll?

Det sades inte mycket om det planerade handelsområdet uppe vid Green zone (ersbodarondellen) som enligt uppgift har krympts, men blir tämligen stort. Nu sägs att det inte blir ett område med ”vanliga affärer”, utan mer av större verksamheter. Min fundering, för övrig handel i Umeå och regionen låter det klokt.

Baltic är idag verksamma på några platser till, utanför Umeå. Blir spännande att se om det även kan bli på fler ställen i regionen.

Raplex värld

Av , , Bli först att kommentera 5


Ett ord som dykt upp ett par gånger på de seminarier jag besökt är ordet raplex. Det är en kombination av engelskans rapid och complex och används för att beskriva vår snabbföränderliga värld.

Jag har stött på ordet i samband med arbetsmarknaden där förändringarna går snabbt på olika sätt och vis. Jobb som inte fanns uppstår, jobb vi utbildat till försvinner. Utbildningar till jobb som finns och behövs möts ibland av litet intresse. Arbetslöshet och arbetskraftsbrist krockar.
Nog är det raplext alltid.

Igår var jag på ett seminarium om vuxenutbildningen i framtiden med VIS, Vuxenutbildning i samverkan. Jag skriver kanske mer om det framöver, men uppenbart är att vux i olika former och riktningar blir oerhört viktigt om jorden fortsätter att rulla på. Förändringstakten är snabb, samhälle och välfärd behöver arbetade timmar och de senare årskullarna är färre än de tidigare.

Vi behöver minskade arbetsmarknadshinder för de unga, det är inte hållbart med obefogat höga erfarenhetskrav. Det måste bli ett snabbt slut på åldersdiskrimineringen mot äldre. Vi har definitivt inte råd med den.

Och det behövs en bredare, vassare och tillgängligare vuxenutbildning, raplex som omgivningen.

Information overload

Av , , Bli först att kommentera 4


1998 sa en journalist att Almedalen inte kunde bli större. Då var det 18 arrangemang. 2004 var det 140 och anno 2014 är det kring 3400. Jag misstänker att verkligheten börjar komma ikapp det journalisten sa 1998.

Någon har sagt att denna vecka är Sveriges största folkbildningsinsats. Det kan man diskutera. I år beräknas bortåt 25 000 delta, kanske färre pga vädret – det regnar tungt nu. Frågan är hur media förmår vidarebefordra det som faktiskt sägs och debatteras. Och hur intresset är bland folk flest.

De som å andra sidan talar om veckan som en enda lång fest kanske mest beskriver egna erfarenheter eller andras skrönor. Jag tror många myndigheter, organisationer och företag går ut med lika strikta förhållningsorder som min arbetsgivare Academedia. I den mån det nu behövs.

Ingenstans I Sverige, kanske ingenstans i världen, kommuniceras lika mycket information och hålls lika många debatter under en vecka med så tung samhällsrepresentation som i Almedalen. Sen kan den som är här förstås göra lite som man vill med möjligheten.

Förutom möten och samtal som uppstår i vimlet hoppas jag kunna bevista mellan en halv och en procent av evenemangen på mina fem dagar här. Mest sådana som berör vuxenutbildning och arbetsmarknad – Eductus viktigaste områden – men också en del skola. Partiledartalen är också förbockade.

Men att fara som en tätting mellan allt man teoretiskt kan hinna med är ett nybörjarmisstag jag ska undvika. Den här dagen blir lugn överhuvud taget.

20140629-135317-49997864.jpg
Utomhusarrangemangen blir som synes lite glesbesökta idag.

Besök på Yrkes-SM

Av , , Bli först att kommentera 9

Det är roligt att så många barn, unga och vuxna har varit och tittat på tävlingarna och utställningarna på Yrkes-SM på Noliaområdet i Umeå. Man behöver få bilder av arbetslivets olika delar, tidigt. Men, det finns möjlighet att åka och titta även i morgon fredag. Det kan man göra även om ens yrkesval är passerade och det bara är för nyfikenhets skull.

I Finland är det ungefär 50-50 vad gäller sökandet till yrkesutbildningar och det studieförberedande gymnasiet. Här är det mer 25-75, det har ett bra tag varit för få som söker de praktiska yrkesvägarna. Många unga och deras föräldrar är ganska ovetande om möjligheter, karriärvägar och löner inom de jobb som vissa yrkesutbildningar leder till.

På Aktuell Skolpolitik hann vi få en liten guidad tur, men jag tänker ta en liten sväng även i morgon. Fattas det nu många utbildade yrkesarbetare framöver så hoppas jag att vi kan bli bättre på lärlingsvux och att många av våra nysvenskar kan slussas in på den här delen av vår arbetsmarknad.

Det går bättre

Av , , 6 kommentarer 6


Igår fick jag höra att AF regionalt ser en bättre fart på arbetsmarknaden. Det går bättre. Samtidigt blir utvecklingen mot större arbetskraftsbrist mer tydlig.

Brist på arbetskraft motsäger tyvärr inte alltid en relativt hög arbetslöshet. Många går i pension nu och privata och offentliga arbetsgivare kommer förmodligen att få allt svårare att hitta den kompetens som behövs för att ersätta dem. Matchning, vidareutbildning och hjälp till karriärväxling blir ännu viktigare, både för enskilda, arbetsgivare och samhälle. Läget kan kräva större satsningar på arbetsmarknadsutbildning än man historiskt brukar göra i högkonjunktur.

För att inte tala om hur viktigt det är att unga får bra hjälp och stöd av både SYV:are och föräldrar att söka utbildningar som svarar mot verkliga behov på arbetsmarknaden.

Brödfödan

Av , , Bli först att kommentera 5


Idag är det som sagt mässa om utbildning och framtid på Nolia i Umeå. ”Utbildning och rekrytering” är namnet på gratisutställningen.

Det handlar djupast sett om ”brödfödan”, försörjningen, inkomstmöjligheterna, förmågan att klara sig själv.

Jag är rädd att vi ofta har betonat ”lustmomentet” inom utbildning och jobbsökande så hårt att vi försvårat för många unga. ”Vad vill jag egentligen, innerst inne?”, blir en alltmer krampaktig och svårbesvara fråga för en del.
Visst kan ett jobb vara alldeles fantastiskt roligt (som mitt!) Och inte är det heller fel att drömma. Men det är allra viktigast under solen att man kan försörja sig. Min älsklingssysselsättning kanske gör sig bäst som fritidssyssla? Det är inte så många som kan få sitt absoluta drömjobb eller ha hobbyn som levebröd, definitivt inte i början. Oftast aldrig.

Jag tror det är rätt att mer betona försörjningsmöjligheterna för dem som ska välja till gymnasiet och annat. Särskilt när vi har både arbetskraftsbrist och arbetslöshet. Var finns de jobb som finns idag och i morgon?

På tal om brödfödan är det förresten roligt att se att flera lokala och regionala politiker börjat lyfta frågan om Sveriges och Norrlands matförsörjningsgrad och om morgondagens möjligheter att vara jordbrukare. Mat är inte som andra varor. Det är inte hållbart och omtänksamt att lämna ett extremt ”just-in-time”-samhälle till de efterkommande när det gäller just maten. Både väder och annat kan slå mer fel än det korta mannaminnet varit med om.

Min uppfattning är att den fysiska brödfödan kräver större marginaler och beredskap än allt annat. Och man måste kunna leva på att producera mat. Även i Norrland.

Arbete

Av , , Bli först att kommentera 5


Vi lever i en speciell situation på arbetsmarknaden. Även om arbetslösheten enligt gamla märken ”borde” vara några procent högre med tanke på vad vi och Europa gått igenom så är den för hög. Många far illa av arbetslösheten, resurser blir outnyttjade och samhället i stort begränsas.

Samtidigt bromsas näringslivet och samhället av arbetskraftsbrist. Det saknas kompetenta till flera yrken med både kortare och längre utbildningstid och situationen kommer att förvärras. Alltfler lämnar arbetslivet än som kommer in och det tar generellt allt längre tid innan unga kommer in på arbetsmarknaden.

Här behöver vi flera åtgärder framöver. Bland annat möjligheter till fler ”enkla” arbeten. Att ta bort RUT och göra det dyrare att anställa unga är definitivt fel medicin i detta nu.
Branscherna måste också ta större ansvar. Exempelvis genom att med olika anordnare aktivt engagera sig i utbildningsverksamhet inom Yrkeshögskolan där vuxna kan ”kompletteringsutbildas” för faktiska behov.

Vi måste också bli betydlig bättre på att matcha invandrares kunskaper och erfarenheter med Sveriges behov.
Har nyligen hört ett par trista exempel på kompetensslöseri.

Igår handlade det om en erfaren arkitekt från ett grannland med utmärkta kunskaper i svenska som till slut sökte städjobb hon inte heller fick för att hon saknade utbildning. Städjobb ska inte föraktas alls, men vi måste bli bättre på validering och matchning. Både för de nya svenskarnas skull och för att ta vara på den ”gratis” utbildning de hitflyttande har med sig.

För ett par dagar sedan hörde jag om en invandrad kvinna som för några år sedan blev anvisad en undersköterskeutbildning. Yrkesvägledaren på skolan frågade henne vad hon gjort tidigare. Det visade sig att hon var civilingenjör med bygginriktning i ett land med mycket hög ekonomisk, teknisk och utbildningsmässig nivå. Ingen hade fördjupat sig i hennes utbildning och erfarenheter. Vi behöver många undersköterskor, men just hennes kvalificerade och mångåriga utbildning skulle istället kompletteras för svensk arbetsmarknad. Arbetskraft som kommer på rätt plats bidrar till fler jobb. Inte färre.

Det finns mycket mer att ta upp, inte minst om våra ungas utbildning, återkommer med en del.

Arbetskraftsbrist och framtid

Av , , Bli först att kommentera 5


Det är frustrerande med både betydande arbetslöshet och arbetskraftsbrist.

Även om ungdomsarbetslösheten inte är så stor som den ser ut är den alldeles för stor. När man sen läser om hur företags tillväxt begränsas (även då som arbetsgivare och välfärdsfinansiärer) för att man inte hittar utbildad arbetskraft, då blir man beklämd.

I den här artikeln i SvD tar man upp löneutfallet vid högskolestudier och jämför dem också med studier vid Yrkeshögskolan. Det skrivs mycket att reflektera kring, två ord fastnade särskilt hos mig. Relevans och karriärväxling.

Det behövs fler ”relevanta” utbildningsplatser som likt Yrkeshögskolan (YH) svarar mot existerande behov. Inom YH finns stark koppling mellan arbetsmarknad, företag och utbildning. Inom högskolan, och även gymnasieskolan, skulle man önska att relevansen kunde växa. Det är betydelsefullt för både ungdomar och samhälle.

Karriärväxling är en annan viktighet som försvåras i onödan. För att mota att ekonomi och samhälle bromsas måste den underlättas. Allt fler förstår vad som sker när fler lämnar arbetslivet än som kommer in. Fler ska försörja färre = svår ekvation.

Många utanför arbetsmarknaden har ofullständig eller mindre relevant utbildning och det är betydligt svårare att hävda papperslösa kunskaper och färdigheter, även där de finns. Åtskilliga upplever sig inlåsta och vågar inte byta yrke i en tid då man kan anses för gammal innan fyrtio. Allt pekar på att fler måste jobba längre, samtidigt som vissa företag fastnar i trender som skulle kräva ålderskonservering. Sånt fungerar inte, dagens 35-åring blir 50 om mindre än 5 500 dagar. Vi åldras och måste på grund av demografi m.m. ha möjlighet till uppgradering och karriärväxling längre än förr.

Oavsett vilka som sitter vid makten ska vi bereda oss på arbete längre upp i åldrarna, det är enkel matematik. Alla kan inte jobba längre, men samtidigt som vi måste se till att fler unga söker och finner relevanta utbildningar måste de som vill och kan kunna jobba fler år. Samhället, skattesystemet och välfärden behöver det. Det behövs också att fler nyanlända blir anställningsbara och får jobb, men det blir en egen text framöver.

Det måste bli lättare att hitta omställningsutbildningar där man lär nytt eller fräschar upp sin utbildning. Mekanikern som lämnade lastbilsverkstaden för 20 år sedan, blir arbetslös och har 10-20 år kvar till pensionen, måste kunna hitta en utbildning där man får det som saknas – t.ex. hela den gigantiska digitala utvecklingen.
Ska vi fortsätta att vara ett kunskaps- och höglönesamhälle i framkant på hundratals olika områden måste vi få fram utbildade lärare. Det måste alltid gå att lägga till pedagogiken m.m. till ämneskunskaper och erfarenheter man har för en lärargärning i grundskola och studie- och yrkesförberedande gymnasieprogram och inom VUX. Om inte, hur ska vi få fram de mängder av lärare som fattas 2020? Det finns ett gigantiskt behov av andra karriärväxlingar som måste göras. Vi behöver t.ex. ett stort antal olika tekniker, inte nödvändigtvis civilare.

Det är hög tid att tänka till, komma överens, kavla upp ärmarna och sätta igång.

Arbetskraft sökes

Av , , Bli först att kommentera 11


Sverige behöver välutbildad arbetskraft på många områden. Ibland lever näringarna länge på tidigare utbildade för att sedan stå med arbetkraftsbrist när större kullar pensioneras.

Detta gäller bl.a. vägmästare, arbetsledande väg- och anläggningstekniker. Många av fältets jordnära mellanchefer är runt pensionsåldern. Utbildningen har inte funnits på decennier och näringslivet behöver nya människor för byggande och underhåll av vägar, gator och skogsvägar. Kommunerna behöver också kompetensen. Man har ofta svårt att få tag i medarbetare med lämplig utbildnings- och erfarenhetsmix för att kunna leda arbetet både inne och ute.

I höst börjar en 73 veckors Yrkeshögskoleutbildning till Väg och anläggningstekniker (VAT) vid Liljaskolan i Vännäs. Den har en intressant blandning av ämnen, t.ex. branschekonomi, entreprenadjuridik, miljö, GIS, väg och anläggningsteknik, material och geoteknik samt organisation och ledarskap. Kompetensen man får är värdefull även för den som skulle vilja ha sin egen verksamhet inom området framöver. 23 av veckorna är LIA, lärande i arbete.

Målen för Yrkeshögskolan är högt ställda. 80 % av de utbildade ska ha jobb efter två år, annars får man lägga ner kursen. De som leder utbildningen är branschens eget folk. I ledningsgruppen för VAT finns representanter för bl.a. Sveaskog, SLU, Tyréns, Svevia, Sveriges Åkeriförerag och Trafikverket. Även några av kursdeltagarna ska sitta i ledningsgruppen. Här finns goda möjligheter att bygga ett nyttigt nätverk.

Sista ansökningsdag är 20 september och årets kull börjar 4 november. Man ska ha minst 2 års arbetslivserfarenhet för att antas. Allt arbete räknas, men vissa utbildningar är meriterande. Det finns vissa formella behörighetskrav, men är du intresserad ska du kontakta Liljaskolan och höra vad som kan göras även om du inte uppfyller dem. Det finns bara 20 platser och nästa kursstart är hösten 2014. Vänta inte med ansökan!

För mer information kontakta:
SYV Kurt-Ivan Sandberg. Mail: kurt-ivan.sandberg@educ.vannas.se Telefon: 0935-145 52.
Rektor Mathilda Idhult. Mail: mathilda.idhult@educ.vannas.se Telefon: 0935-146 00