Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: invandring

Beroende av nysvenskar

Av , , 16 kommentarer 9


Vi har många saker att hantera efter vårt stora mottagande av invandrare. Bilden haltar alltför mycket och ofta. Åt olika håll.

Många har idag sitt nyhetsintag nästan uteslutande från sidor där det inte är ovanligt att 75-80 % av materialet är migrationsanknutet. I regel med ett starkt negativt urval. ”Här finns något positivt med invandringen” hörs aldrig på dessa sidor som berömmer sig av att säga ”sanningen”.
Ibland presenteras också sanning, ibland överdrifter och ibland ren lögn, men urvalet ger totalt sett en väldigt vriden bild. Ofta ännu skevare än de kanaler som å andra sidan aldrig vill lyfta en utmaning eller ett invandringsanknutet problem. Hedersproblematik, brottsstatistik, språkhinder eller arbetsmarknadsrelaterade frågor.

Landets invånare har både problem och utmaningar – och mycket att vara tacksamma för.

Hur skulle Sverige se ut denna tisdag om inte miljonen första och andra generationens utrikesfödda gick till jobbet, betalade skatt och bidrog till BNP och att landet fungerar? Bussförarna, läkarna, barnskötarna, politikerna, byggnadsarbetarna, lärarna, sjuksköterskorna, taxichaufförerna, vårdbiträdena, konstnärerna, undersköterskorna, lantarbetarna, poliserna, kockarna, köksbiträdena, lokalvårdarna, ingenjörerna och journalisterna. Med mera.

Med vår demografi där så många i arbetsför ålder saknas skulle Sverige inte klara sig en vecka utan dem vi talar om. Det är cirka var femte människa på arbetsmarknaden. Inom många omsorgsyrken är det 80 % på vissa ställen och alternativ saknas.
En vinterinfluensa brukar drabba 2-5 % av befolkningen, ibland mer, ett antal veckor några månader per år. 10 % lamslår ofta verksamheter. Tänk då vad 20 % eller var femte person skulle betyda för verksamhet och ekonomi, permanent.

Vi som kanske invandrat tidigare eller senare är gravt beroende av våra nyinvandrade och jag tycker vi har en moralisk skyldighet att ibland uttrycka och lyfta det. För vår egen och de invandrades skull. Inte minst ska vi vara medvetna om detta när vi behöver åtgärda problem som invandringen för med sig.

Sprängningar, påtryckningar och skrämsel

Av , , 8 kommentarer 13


Jag har länge tvivlat på att en majoritet av sprängningarna (många så helt mål- och meningslösa) är ”gängrelaterade” i vanlig bemärkelse. Skjutningarna är däremot en del av kriget mellan knarklevererande ligor. Där ser man en mening ur de samvetslösas perspektiv.

Ibland kan man ana syften när sprängdåd drabbar restauranger och näringsverksamheter i gråzon, men varför skulle klangäng och allmänkriminella blåsa av slumpvisa sprängladdningar, ofta vid tomma fastigheter och kontorshus? Inget att vinna, men risk att upptäckas, åka fast och hindras i liv och kriminell karriär.

Var finns nyttan? Vilka tjänar på gagnlösa explosioner?
GW Persson och andra börjar nu tala om att många sannolikt görs av nationalistiska våldsinriktad grupper som vill piska upp motsättningar, hat, rädsla och en opinion någorlunda i deras riktning. De kan i sin tur vara stödda av krafter som inte smutsar ner egna händer, men vill trycka landet i en önskad riktning. Bilbränder i utsatta områden har förmodligen i huvudsak orsakats av unga arga nysvenskar, kanske AFA-liknande grupper ibland, men har ibland även avslöjats som försäkringsbedrägerier. Unga invandrare uppger också att det hänt att man erbjudits pengar av utländska journalister för att bränna bilar. Man kanske kan tjäna en hacka på att cykla ut med lite byggdynamit också.

I några länder göds bilden av Sverige som ett kriminellt, brinnande kaos. Den bilden är helt enkelt inte sann, inte i storstäderna heller. Det ökande antalet galenskaper och våldsdåd till trots. Ryssland och Kina tycks toppa svartmålningen. Det är sorgligt att de får så mycket aningslös hjälp inifrån vårt eget land. Ingen politisk makt och karriär kan vara värd att man hjälper till med denna nedbrytande verksamhet. Att man skrämmer människor med de ”snednationalistiska” hemsidornas skruvade, enögda bild av ett undergångsland där morden flerdubblas, automatsalvorna viner över gatorna och sprängningarna liknar dem i Afghanistan. Det är ju inte sant.

Vi har verkligen seriösa problem med utanförskap, utsatta områden och knarkbruk som gör några kriminella stormrika och extremt våldsbenägna, de flesta bara våldsbenägna och utnyttjade. Vi har människor som vuxit upp mitt i våld vi aldrig sett maken till, vant sig vid detta och som tappat respekten för liv. (Och så oerhört många fler som ser likadana ut, men som flytt för att undkomma vansinnet) Vi har problem med ett rättsväsende som ofta upplevs för tandlöst och på sina håll skolor som inte fungerat för sin målgrupp vilket medverkat till att unga, ofta invandrade, valt fel väg. Vi behöver fler synliga poliser med nya strategier. Vi behöver skarpare konsekvenser för dem som väljer kriminaliteten, tidiga insatser i utsatta områden och måste bevisa för så många fler att den kriminella vägen är den ultimata loservägen. Vi behöver få samköra register i rimlig omfattning för att stoppa dem som idag t.ex. har flera identiteter (inte bara vissa försvarsministrar) och kan plocka pengar man inte ska ha av sina medmänniskor. Det gäller även pursvenska gängkriminella knarkleverantörer som HA och andra som i överväldigande omfattning har visat sig ha orättmätiga bidrag som basinkomst som ger dem tid att vidareutveckla kriminaliteten. Vi kan inte ta emot och fylla på de utsatta, trångbodda områdena med människor i den omfattning vi gjort de senaste åren. Samhället måste inte minst i högre grad utbilda människor till jobb som finns och bli bättre på att styra i den riktningen. Vi behöver varje hederligt arbetande människa, oavsett ursprung. Så tror jag det är.

Och ändå. Bilden som många alt-right-sidor på nätet ensidigt trummar fram stämmer inte. Sanningar, halvsanningar och lögner processas till en enkelriktad, giftig och fördummande cocktail med en tes – allt ont i samhället är den stora invandringens fel och nu krävs enkla, resoluta lösningar och ett annat sorts ledarskap. En nationalistisk ”skränhöger” med skrämselagenda och oklara mål förtjänar inte stöd från någon. Definitivt inte från en konservativ som vill bevara det som fungerar, lyssna, samla och agera konstruktivt istället för att driva isär. Som vill ersätta eller förbättra det som inte gör det och inte vill se snabba, oöverlagda ”revolutioner” med lösningar alltför enkla för att fungera.

Sammanfattningsvis, det finns de som vill skrämma oss i sin riktning och vill vi ska bli ”nyttiga idioter” (Kolla Wikipedia). Jag tror sprängningarna till stor del kan vara en del av deras projekt. Något jag inte på något vis vill underlätta. Jag är tacksam för mitt Sverige, ett av världens bästa länder som jag vill vara med och ta hand om, skydda och förbättra så gott det bara går.

Inga enkla kommunlösningar

Av , , Bli först att kommentera 16


Många kommuner sliter hårt med ekonomin idag. Åldersfördelning, utflyttning, mindre andel förvärvsarbetande skattebetalare, ökningar i försörjningsstöd m.m. pga stor invandring och trög integration är några orsaker. Faktum är ändå att många kommuners besvärande skulder byggdes upp för länge sedan. I ofta överglorifierade tider då kommunerna inte gjorde pensionsavsättningar utan lämnade de kostnaderna till framtiden, d.v.s. nutiden.
Ett antal större kommuner med goda förutsättningar tycks dessutom ha haft för lite respekt för utgifter och skuldsättningen i tro på intäktsökningar och i ”skönhetstävlingen” med andra.

Lösningarna man hoppas på ser också olika ut. Mer pengar från staten leder kanske. Sammanslagning, helst med rikare kommuner finns också med som hopp för många mindre.
Här finns knappast enskilda lösningar. Statens börs är inte hur stor som helst, där är begränsad hjälp att vänta. Att ”gifta sig rikt” kan bli dyrköpt när konjunkturen vänder eller räntan stiger för en högbelånad partner. De som vill lösa problemen med att kasta ut alla invandrade blundar för några grundläggande fakta. Till exempel bristen på arbetskraft.

Om inte näringslivet vill satsa och kan blomstra har vi ingenstans att hämta grundfinansieringen av samhället ifrån. Det får bli en egen blogg, vi lämnar det nu.
Staten måste sluta att vältra krav och kostnader på kommunerna och statens bidrag till kommunsektorn måste öka. Främst till kommuner med utflyttning, arbetskraftsbrist och särskilda integrationssvårigheter. Framför allt måste administrationstillväxten mer än bromsas. Vi kommer att måsta backa, på alla adminnivåer (stat, region och kommun) till förmån för utförarkraft. Detta mycket svåra svåra måste ske samtidigt som vi noga vakar över arbetsmiljön för våra ofta hårt pressade anställda. Många i.o.f.s. nyttiga saker måste helt enkelt lyftas bort, inte utföras. I kommunerna måste också både oppositioner och majoriteter i och mellan valrörelserna sluta inbilla invånarna att det finns ”fria luncher”. Så allt för ofta matas det på med nya, röstfiskande förslag på utvidgningar och subventioner. Skamligt ofta från partier som i bokslutstider klagar på majoriteternas brist på återhållsamhet. Här bör våra profileringssträvanden och maktkamper generellt bli hederligare. Morgondagens medborgare har inte råd med dessa överbud.

Låter det här tråkigt? Inte så röstmagnetiskt? Känns det mer lockande med en kraftfull och enkel lösning från vänster eller nationalistisk höger?
Glöm drömmarna om snabba lösningar. Morgondagen kommer att se bäst ut där nyanserade gnetare med ambition att hålla ihop samhället har tungt inflytande.

Vilka skulle annars jobba?

Av , , Bli först att kommentera 7


Har de senaste dagarna läst flera klagomål på att det snart inte finns svenskfödda i serviceyrken. Undertonen har varit främlingsfientlig.

En våldsam överdrift skulle jag först vilja säga, att det snart ”bara” är utrikesfödda i servicen. Därefter, fundera på vilka som skulle ha arbetat i de jobb som utrikesfödda har? Var glad för varje arbetande människa du ser. Det fattas människor och inom en snar framtid har antalet i arbetsför och skattebetalande ålder minskat med 80-100 000 tusen enligt SKL:s beräkningar. Samtidigt som behoven av välfärd ökar.
Det vill jag definitivt kalla ett problem.

Man får inte vara naiv kring hur många Sverige kan ta emot och hjälpa till etablering och integration. Inte heller kring att vi har en del som vill ha ett annat Sverige med andra lagar – men tänk inte att det t.ex. är alla muslimer eller ännu dummare, alla med annan hudfärg.

Man får heller inte vara varken främlingsfientlig eller dum när det gäller Sveriges obalans i befolkningssammansättningen. Vi har inte för många äldre, vi har för få yngre och i den ekvationen får vi vara väldigt glada för dem som kan och vill arbeta. Det behöver bli ännu många fler av de invandrade som kommer i arbete. Inslaget av första, andra och tredje generationens invandrare kommer att öka i arbetslivet. Det finns inga som helst alternativ om vi tänker oss ett fortsatt välfärdssamhälle av liknande snitt som idag.

Och Gud bevara oss för vågen av fördummande generell främlingsfientlighet.

Kostnadskoll på invandringen

Av , , 4 kommentarer 7


Man bör ha koll på kostnaderna, i privatlivet och definitivt när man i offentlig sektor förvaltar andras pengar. Även när man ger till humanitära insatser bör man ha koll. Så det inte blir som när en av våra större hjälporganisationer sålde in ett månadsgivande till mig på ett sätt som gränsade till bedrägligt beteende.
Vi bör ha koll på våra utgifter hemma, i stat, landsting och kommun. Annars drabbas några förr eller senare av hålen som uppstår.
Man bör också samtidigt ha koll på intäkterna, vad som drar in medel så att vi kan betala för det vi vill göra.

Att veta vad invandringens olika delar kostar, det är inget ont i sig, tvärtom. Vi ska inte luras och mörkar samhället finns andra som räknar, mörkar på sitt sätt och använder siffror till maximal intressekonflikt. Några för att få samhället att likna kampen mellan ett gäng tokkategoriserande fotbollshuliganer. Typen som kan knocka en okänd person med fel halsduk eller hämnas för vad någon ur en folkgrupp ska ha gjort ens släkting. I en annan världsdel för några generationer sedan.

Vi måste se hela bilden också när vi talar ekonomi. Vad betyder t.ex. de utrikesföddas arbetade timmar för oss idag? I morgon när bortåt 100 000 nu arbetande inte längre jobbar och inte har ersatts? Hur ser hela ekvationen ut, så där ungefär? Vad betyder det för stat, landsting, kommun, näringsliv, oss och samhället när någon kommer in och arbetar osubventionerad heltid efter 2-3 år i Sverige? Eller gör det efter några år med särskilt anställningsstöd eller nystartsjobb? Jämför den personens kostnads- och intäktsbalans med en jämnårig svensksvensks. Det finns så många goda exempel som också med till helhetsbilden.

Hur skulle vårt allt äldre samhälle, vars ålderspyramid inte är någon pyramid, se ut utan första och andra generationens invandrare? Hur skulle äldreomsorgen på Lidingö se ut, busstrafiken i Norrland eller äldreomsorgen i Vännäs? Hur skulle det vara i mängder med företag, organisationer och myndigheter i arbetskraftsbristens Sverige? Hur kommer det att se ut i morgon i kommunerna som idag har 40-50 procent pensionärer? I hela riket när vi 50- och 60-talister blivit 80 och den åldersgruppen ökat med ca 40 procent?
I min hemkommun, som vill ha Sveriges bästa hemtjänst, hade äldreomsorgen skurit ihop redan i somras utan de ensamkommande. Värt att reflektera kring.

Nej, vi kan inte ha öppna gränser.
Ja, vi måste ha en ordnad invandring där vi kan ta emot och integrera de allra flesta som kommer.
Nej, vi klarar oss inte utan våra invandrare.
Ja, vi måste bli mycket vassare på att utbilda och få dem i jobb och nyttja civilsamhället mer, inte bara institutioner och bolag.
Nej, det är inte lätt att hitta den lagstiftning som håller och vidmakthålla den.
Ja, vi måste göra det bästa av situationen.
Det finns ingen backväxel.

Tankar kring hyresrövarna

Av , , 6 kommentarer 6

Om det som skrivs är sant kan man säga mycket om de rövare som i vissa kommuner tydligen kan göra 1000-procentsvinster på lägenheter för ensamkommande.

En sak är vilken oerhörd skada de gör nysvenskarna. En del som redan hatar lär lägga på en hel del procent på sina hatobjekt, trots att dessa inte har något med röveriet att göra. Nya hatare tillkommer förmodligen.

Mindre nogräknade politiker kan också frestas att låta de här avarterna påverka politiken. Dels riktat mot invandrare generellt, dels mot sund företagsverksamhet i välfärden i stort. Hur stor skillnad det än är på 1600 procent i hyresocker och 4-5 i sunda samhällsnyttiga verksamheter kommer säkert några att försöka banka ihop det. Många har flera orsaker att vilja se ett snabbt slut på hyresröveriet.

En annan sak är att den här verksamheten visar hur illa vår bostadsmarknad fungerar. 40-60 000 för en etta  vore ens i yttersta undantagsfall omöjligt om den fungerade någorlunda.

En ytterligare tanke som kommer, hur ser de kommunala tjänstemän eller politiker som skriver under dessa avtal ut? Hur kan de se sina uppdragsgivare  skattebetalarna i ögonen?

Allra sist, nu återstår det för Expressen att ta fram några exempel på otaliga alldeles normala hyreskontrakt för ensamkommande ute i Sverige. För helhetens skull.

Islamismen motarbetar sig

Av , , Bli först att kommentera 12


Sedan jag skrev igår har det hunnit hända ännu mer i Danmark och jag har funderat en del på den ensamme (?) terroristens insats.

Bortsett från alla andra aspekter måste det blinda islamistiska våldet mot judar motverka de egna syftena rätt ordentligt. Jag tänker på internationellt uppmärksammade allmänna trakasserier, t.ex. i Malmö, och inte minst på sådant som attentatet mot den judiska butiken i Paris och mordet på mannen utanför synagogan i Köpenhamn.

Israel förbereder sig nu på massinvandring av europeiska judar. Ett land som är en dryg tredjedel så stort som Västerbotten och har 8 miljoner invånare är beredda att ta emot stora delar av ca en miljon europeiska judar.

Förutom att det brukar vara en stor förlust för ett land att tappa sin ofta välutbildade och driftiga judiska befolkning kan det inte vara någon hit för islamister, dit också Hamas och andra hör, att fylla Israel ännu mer. Men det tycks vara just vad man gör.

Roligt möte en körig dag

Av , , Bli först att kommentera 7


Efter en sen politikkväll och lite efterjobb skulle jag fylla tanken med lite rysk diesel. Det kom en bil till macken strax efter mig och man kom ut och hejade med ett brett leende.

När han kom till Sverige var jag kommunal tjänsteman. Jag träffade honom först i Umeå dit han kommit för att han ville flytta till en liten ort i Sverige. Flytta, som om jag hade velat flytta till hans dåvarande varma, vackra hemland.
Han hade läst svenska i ett par intensiva månader, talade redan riktigt bra och ville nu veta mer om skola och utbildning innan han kom hit med sin familj. Naturligtvis ville vi hjälpa till med det.

Idag, lite drygt två år senare, har han fast heltidsjobb och talar en väldigt bra svenska. Hans fru har också arbete och tjänar Sverige med sina specialistkunskaper inom ett område där vi har arbetskraftsbrist. Svenskan är god, vilket också krävs i en sådan uppgift.

Ibland är det helt obegripligt fantastiskt hur snabbt det kan gå. De är också en del av berättelsen om de nya svenskarna.

Vi ska träffas mer framöver.

Anmärkningsvärt bra

Av , , Bli först att kommentera 5


Regeringens satsningar efter finanskriserna svartmålas kraftigt från vänster. Att det lönat sig bättre att arbeta och att människor fått behålla mer av vad man arbetat ihop har stimulerat och lyft vår ekonomi. Fast vi har en jämförelsevis stor invandring (och borde ha kunnat göra bättre ifrån oss när det gäller att få nysvenskar i arbete) har vi den lägsta andelen långtidsarbetslösa i EU.

Är ekonomin nu urholkad och sänkt jämfört med 2006 och andra länder? Som det låter i viss valpropaganda vänsterifrån.

Man ska vara nästan lika fräck som Anders Lindberg i Aftonbladet är om försvaret om man ska påstå det. Så här ser det ut med EU:s siffror:

IMG_1318.JPG

Det är väldigt mycket som står på spel om de som tycker att grundläggande ekonomi är måttligt viktigt får inflytande över hur Sverige ska skötas.

K14 i region och integration

Av , , Bli först att kommentera 6


Via Göstas buss hörde jag härom veckan att det väntades 120 journalister till invigningsdagarna av K14. Tre bussar bara till dem alltså, om inte fler. De stora evenemangen kommer att dra mycket folk till Umeå.

Som regionmedborgare hoppas man att den lokala, regionala och ofta ideellt drivna kulturen också kommer med under 2014. Roligt vore det om lokala och ”hållbara” arrangemang och verksamheter kunde lyftas så att fler upptäcker det som finns och sker.

För 100 år sedan var Sverige något av ett u-land i Europas utkant, och ett genuint jordbruksland. Många i invandringsstatistiken kommer nu från länder som på den tiden stod ”högre” än vi. Av invandrarna är ca 20 % flyktingar, även om några försöker ge en annan bild. Flera av dessa kommer från jordbruksmiljöer, även formella storstadsbor. Jag vet inte om det vore möjligt, men ibland önskar man mötesplatser där de som kommer med den bakgrunden kunde få ta del av vår historia och landsbygdskultur.

Fler sådana möten skulle kunna fylla flera syften. Historien och kulturen hör till samhällsinformationen. Möten med Sveriges agrara och kulturella bakgrund kunde också visa beröringspunkter man kanske inte trodde fanns. Jag tror även att Sveriges nära fattiga bakgrund kan vara en uppmuntran för många som egentligen skulle vilja återvända till hemlandet, när så är möjligt. Afrika har på många håll en god tillväxt sedan många år och fler möten med svensk kultur och historia kunde kanske förstärka insikten om att väldigt mycket faktiskt är möjligt.

Alltså: Kulturevenemang i hela Umeåregionen och mer kulturmöten med nya eller temporära svenskar efterlyses.