Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: kunskapssamhället

Hjärnan och läsningen

Av , , 2 kommentarer 6


En Mycket intressant artikel om läsningens betydelse för hjärnans utveckling hittar du här. Läs den!

Det är i allra högsta grad en artikel som berör det här med skola och framtid.

Martin Ingvar som intervjuas hade själv mycket svårt med läsningen från början. Men mamma gav sig inte.

Fler vill bli lärare

Av , , Bli först att kommentera 7


Nu presenterar SKL en del tecken på att fler unga vill bli lärare.

Vissa tecken kan ha inbyggda osäkerheter, t.ex. att undersökningar visar att omkring hälften av våra unga kan tänka sig att bli lärare. Jag är lite tveksam till det resultatet, men att 20 % fler har sökt lärarutbildningar 2013 än 2012 går inte att komma förbi. Riktigt roligt.

Sverige behöver många fler motiverade och inspirerande unga pedagoger med goda kunskaper. Det behövs ett antal 10 000 fler än vi ser nu fram till 2020. Ett större söktryck till lärarutbildningen ökar förutsättningarna för att morgondagens unga får en bra start.

Att ta vara på det man får

Av , , Bli först att kommentera 8


Igår kväll var jag på lärcentret i Bjurholm. Tidigare höll projektet Kraftverket till där och nu används det främst för SFI, Svenska för invandrare.

På tisdagkvällar finns det möjlighet för nyanlända elever från SFI, gymnasiet och grundskolans internationella klass att läsa läxor och öva svenska med hjälp av anpassade program. Igår kom det många.

Det var väldigt roligt att se hur fokuserade man är. Många kommer från länder där utbildning kostar familjerna personliga pengar. De flesta tycks inse att den är en stor förmån, inte ett straff. För några handlar det kanske mest om vuxenstöd hemma och på skolan. Det är hur som helst sällan man får se ambition på den här nivån i så stor grupp. Många har förstås mycket jobb med att komma i fas med sina svenskfödda jämnåriga och klara kommande utbildningar.

Det är sorgligt att en hel del unga idag inte tar vara på det man får. Grundskolan kostar ungefär en miljon kronor från förskoleklassen till nian och är som det låter grunden för senare utbildning och jobb. Gymnasiet kostar sen i runda slängar 300 – 500 000. Vissa utbildningar mer.

I kommunerna skenar kostnaderna för gymnasiet idag. Många små kommuner spräcker budgetarna med flera miljoner och måste spara på annat. Delvis för att ett antal elever inte är tillräckligt förberedda för gymnasiet och/eller för att man ofta uteblir från undervisningen. Följden blir att man måste gå ett eller två år till. A’ 100 000 eller 150 000. Det är klart att några har svårigheter eller mår så dåligt att det är fullt förståeligt med extra tid, men alltför ofta finns inga hållbara skäl.

Man skulle önska att ambitionen och arbetsivern hos ”tisdagsgänget” på lärcentret i Bjurholm sprider sig. När det gäller språket har man sämre förutsättningar för att klara det krävande kunskapssamhället, men trägen vinner. Många unga som idag frestas att ”droppa ut” skulle själva tjäna väldigt mycket på att ta efter de här nysvenskarna. Samhället och morgondagen också.

Rektorerna

Av , , Bli först att kommentera 5

Har idag sett programmet Rektorerna för första gången. Hostade mig igenom förra veckans program och "Rektorerna direkt" också.

Förutom ett humorinslag som inte var "kvalitetssäkrat" så tycker jag det var intressanta och viktiga program som angår ganska många. Förutom rektorer, lärare och politiker av olika slag så borde det intressera stora delar av allmänheten och inte minst föräldrar till barn i skolan.

Hur det går med och i skolan avgör t.ex. rätt mycket av om Sverige har förutsättningar att vara ett välfärdsland eller inte om någon generation.

Blir vi dummare av nätet?

Av , , 4 kommentarer 5

Den här lilla intressanta artikeln av Göran Rosenberg berör frågan. Vad tror du?

Lärarlösa lektioner m.m.

Av , , Bli först att kommentera 4

Även om man inte köper eller delar allt, och förvånas över annat, blir man oroad när man läser den här artikeln i Lärarnas tidning:

http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2012/11/15/lararutbildning-bygge-forfall

I artikeln kommer det fram att de lärarledda lektionerna på lärarutbildningen gått från 24 timmar per vecka 1970 till 9 år 2010. Ett snitt kring 2 timmar om dagen. Att lärarstudenterna samtidigt är de som lägger ner minst egen studietid och är den grupp där det är mest sällsynt att man läser dagstidningen oroar också. Liksom att det blivit färre med utpräglade ledaregenskaper – hur man nu mäter det.

Det är också enligt artikelmakarna en tredjedel som hoppar av studierna innan examen. Om det beror på det som också sägs här, att man i snitt kommer sämre rustade för studierna än tidigare (och jämfört med andra akademiska utbildningar), eller att man tvivlar på yrkesvalet eller tröttnar på ett ineffektivt upplägg kommer inte fram.

Jag har svårt att ta in beskrivningen av läget när jag tänker på ambitiösa nybakade lärare jag mött på slutet. Samtidigt är det uppenbart att vi måste öka lärarjobbets attraktivitet, drastiskt. 1980 hade vi enligt artikeln 10 sökande per plats till lärarutbildningarna, precis som Finland har idag. Nu har vi 1,2 sökande per plats. I början på 80-talet var man inte garanterad att komma in på utbildningen om man hade 3,6-3,8 i dåtida snittbetyg. Det säger inte allt, men ger en fingervisning om att det skett en betydande förändring.

Hoppas att den nya lärarutbildningen som sjösatts blir en markant förbättring. Men framför allt måste det bli mycket mer attraktivt att vara lärare så att många fler söker den.

Antiskolkulturen

Av , , Bli först att kommentera 6


Skrev just på ett annat ställe att antiskolkulturen nog är den dyraste kulturform som finns. För hela det svenska samhället, men främst för sina utövare.

Antiskolkulturen odlas av alltför många, främst pojkar, och den har många bakomliggande orsaker. Varför är den så mycket mer utbredd i Sverige än i t.ex. Finland? Odlas den även av många vuxna som i det närmaste uppmuntrar den, utan att förstå vad den kan komma att kosta den unge som ska leva och verka i morgondagens samhälle?

Det är en stor utmaning att hantera och vända den här trista kulturformen, men väldigt viktigt att alltid försöka inspirera. Som föräldrar och lärare. Och att inte ta på sig alla nederlag.

Sen ska vi kanske testa lite måttligare mycket. Efter alltför många bekräftelser på att man inte håller måttet kan det vara svårt att hålla styrfarten uppe. Jag tycker mig se många tecken på att det var bra att återinföra betygen från och med sexan, men för övrigt kan det vara dags att börja lita mer på lärarna igen.

Detta skrivet med anledning av de nya bekräftelserna på att pojkar i snitt får lägre betyg.

Lärarnas dag

Av , , Bli först att kommentera 8


Idag är det 19:e året som Världslärardagen firas. I USA finns ”Appreciate your teacher-day” och på andra ställen andra liknande dagar, men 5:e oktober instiftades 1994 som Världslärardagen av UNESCO.

Många yrkesgrupper i Sverige har sett stora förändringar de sista decennierna, men det kan hända att lärarna ligger långt fram i den tävlingen. De här morgonminuterna vill jag inte fokusera på sådant som jag tror i förlängningen kan komma att påverka oss mycket negativt om vi inte kan börja vända utvecklingen.

Jag vill istället tacka alla lärare, nya som erfarna, som dag efter dag går till skolan med gruppers och enskildas bästa för ögonen. Förberedda för att vidga kunskaper, insikter och medvetande hos elever vars lärandelust och ork varierar på många ledder. Inte minst lärarna som minns sin egen barndom och ungdom. Det här sista kan vara mer betydelsefullt än man tror.

Jag vill tacka er som just nu har klasser med mycket studiero och många synliga framsteg och ofta har glädjen att få leverera aha-upplevelser som både syns, hörs och känns och liksom skjutsar iväg ungdomarna i utvecklingen. Ännu mer vill jag tacka er som den här hösten står i särskilt ansträngda och utmanande situationer, lägen som påverkar ert liv och mående.

Lärarna har en svåröverskattad betydelse för ett lands utveckling. På olika sätt måste deras situation förbättras i vårt land. Det upplevda stödet måste öka och belastningen minska. Fördelarna med att vara lärare, och möjligheterna att utföra jobbet, måste i förlängningen upplevas så pass stora att vi får se köer till lärarutbildningen.

Och till dig som lider av svårartad avundsjuka mot lärarna redan idag – utbilda dig snarast till lärare. Det står alla fritt.

Önskar er lärare en god dag och en god framtid!

En gång i Malax

Av , , Bli först att kommentera 6


Jag har inte så många skolanknutna minnen från Finland, men ett svårutplånligt har jag.

Det var när jag var med på den längsta bussresan som Mariaskolan gjort. Vi besökte alla länder där våra dåvarande högstadieelever kom ifrån, eller hade sina rötter. Bussen var en osedvanligt välvårdad Volvo B-58 av 1979 års modell som rullat i Saxnäs. Ansedd som för gammal av många, men med relativt måttliga mil och ombyggd men kyl, frys och liggplatser.

Vi sov över i skolan i Malax och träffade elever och lärare. Med just Malax har för övrigt Castorskolan i Bjurholm haft ett utbyte som tyvärr tog slut när det blev dyrt och svårt att resa mellan grannländerna.

Jag ska inte dra allt som hände, men på morgonen så gick växellådan sönder, och med musik! Det fanns inte en chans att laga den, trots att vi hade med oss en omvittnat skicklig bussmekaniker.

Eleverna fick ha skoldag med några av lärarna, medan andra kollade alternativa bussmöjligheter och några letade växellådor på Internet. Att hyra buss för 800 mil och 17-18 dagar gick långt utanför alla ekonomiska ramar.

En enda växellåda till den 27 år gamla bussen kunde hittas. Förutom den som fanns i en okörbar reservdelsbuss i Vilhelmina. Den lådan skulle ta minst tre dagar att få tag i. Den som hittades på nätet fanns på en skrot 1,5 timmes bilfärd bort. Jag lånade bil och släp och åkte och köpte den för 600 Euro. Bussmekaniker Kvarnström och vår medhavde tekniske officer och busschaufför Stoltz började montera lös den stora tunga växellådan med hjälp av spännband och handverktyg. Med bussen stående lite på snedden på skolans grusplan. Folk började strömma till och även lokal-TV kom förbi. Det var alldeles klart att Gamla Bettan och vi hade stort stöd.

När vi åkte hade VK haft en bild på elever och buss på halva framsidan. På något sätt hade Benny Stiegler nu fått nys om våra problem och ringde under reparationen och frågade, med lenaste rösten, hur det egentligen gick. Snart stod det längst upp på vk.se: ”Extra – resan tog slut i Malax”.

Det arbetades och bads och nio timmar efter smällen rullade Bettan mot Helsingfors. En busslast elever av alla de slag hade fått lära sig att saker kan ordnas mot alla odds. Min lätt elaka tanke var att
vi skulle rulla på och fortsätta att blogga från resan medan VK stod där med långnäsan och artikeln som sa att resan slutade i Malaxlimpans hemby.

Nu är jag ju lite blödig och nån timme innan pressläggning ringde jag VK och sa att man hade en gravt felaktig artikel på nätet som man borde ta bort innan den kom i tryck. Min vekhet gällde mer elevernas bekanta och släktingar än stortidningen, man ville ju inte att någon skulle oroa sig i onödan.

VK snodde ihop en kompletterande artikel på nolltid. Sedan ringde Benny på kvällarna och undrade hur det gick för oss, alltmedan vi reste genom 14 av Europas länder. Några passerades snabbt, andra besöktes. När vi kom hem möttes vi av bland annat VK som tog emot oss på hamnplan i Umeå.

Det hade varit roligt att komma tillbaka till Malax, men nu ser jag fram emot att bildningsdirektören Åsa Snickars ska visa skolorna i Närpes.

Vad kan Amerika lära av Finland?

Av , , Bli först att kommentera 4

Det är en fråga som ställs av Tony Wagner från Harvard University i den första av de fyra kvartslånga youtubefilmerna om ”Finlandsfenomenet” som man hittar här. Filmerna gjordes förra året för att visas i USA.

Ja, man får tänka, tro och mena vad man vill om skolan i Finland, men vi som jobbar inom skolan måste rimligen vara nyfikna på den utveckling som Finlands utbildningsväsen haft. Finns det något som Sverige kan lära?

Ta en kvart och se den här första filmen. Kanske också de senare. När filmen är slut kan man klicka vidare på de kommande. Orkar du inte med engelskan, eller har du inte tid, så se gärna de första minuterna av filmen och läs de tankeväckande bildtexterna där i början.

Hittade bl.a. de här filmerna när jag har tittat runt lite bland det som finns om finska skolan inför skolchefsskuggningen i Österbotten som börjar i morgon.