Jan Nilssons blogg
En välda blandning...

Etikett: grundskola

Använd tekniken för hela landets bästa

Av , , Bli först att kommentera 6

…
För ett tag sen var jag på en folkbildningsdag på regeringskansliet där Gymnasie- och kunskapslyftsministern var med.
På skämt frågade jag en utbildningschef i en av våra norrlandskommuner jag träffade dagen innan om han ville hälsa något till Anna Ekström.

Jo, det ville han. Dels att det skulle göras lättare att distansutbilda lärare så att det går smidigare att bli lärare i hela Sverige. Kanske mitt i livet och utan att flytta. Dels ville han att de kvarvarande hindren för distansundervisning skulle tas bort. Allt för att grund- och gymnasieskolelever i glesbygd och på mindre orter lättare kan få undervisning i språk och andra ämnen man vill läsa. Med lärare på plats och behöriga lärare på skärmen om de saknas lokalt. Ibland, i vissa ämnen. Oavsett vad vi önskar kommer lärarbristen bara att bli värre.

Idag ser jag att i alla fall ett lärarfack motsätter sig detta. Jag förstår delvis hur man tänker, men behoven i de geografiskt största delarna av Sverige måste väga mycket tungt i denna fråga.
I Tyskland börjar man jobba på att få folk att flytta till landsbygd och småorter. I väntan på att vi ska bli lika kloka, kunde vi inte göra det möjligare att bo kvar där med goda utbildningsmöjligheter?

Använd teknik som finns för hela landets bästa.

Behövas och bidra

Av , , Bli först att kommentera 3

…
Har den senaste tiden påmints om problemet att gymnasieelever inte tar utbildningen och framtiden på allvar, att frånvaron ibland ligger på stadiga 20-30 %. Med allt det innebär efter utbildningen. Detta ger problem i många led och på många nivåer, främst för eleven själv.

Vad gör att denna personliga möjlighet och dessa enorma samhällsresurser hanteras så? Det finns säkert hundra orsaker, men tror dessa unga att de behövs, att de och deras kommande uppgifter är viktiga? Personligen tror jag att det är oerhört viktigt för självkänslan, självförtroendet och engagemanget att man får hjälpa till och bidra långt innan man egentligen gör nytta. Att man inte servas sönder och samman långt innan gymnasiet.

Men vad gör man här och nu? Många har inte alls de här problemen, men jag tror motivationen är en av de större utmaningarna vi har för den aktuella gruppen. Varje människa behövs, måste få bli medveten om det och få visionerna om det positiva det innebär. Vi har inte råd att slarva bort de viktiga unga, inte heller samhällsresurserna som satsas.

Svenska som andraspråk?

Av , , Bli först att kommentera 4

…

Har just pratat med med några SFI-lärare och en SFI-rektor i mitt sökande efter verksamma eller nypensionerade lärare som läst svenska som andraspråk. Skulle behöva några stycken i uppdraget yrkessvenska. Har fått ännu mer insikt i att de som finns oftast har jobb. 

Det som gör att jag skriver om det är att jag fick höra av rektorn hur väldigt få som platsläste detta ämne förra året och gör det nu. Sen finns tack och lov fler som läser på distans. Behovet är väldigt stort. 

Tänker igen på frågan om man vill springa efter jobben eller ha ett yrke där jobben springer efter en. Svenska som andraspråk borde vara något mycket attraktivt att lägga till på sitt CV. Att kunna göra stor nytta för barn, unga eller vuxna och veta att det sannolikt finns väldigt mycket att göra under lång tid. Ofta i positiva grupper, större eller mindre.

Check ut out, teachers.

Kvalitet och sunt förnuft

Av , , Bli först att kommentera 6

…
I Almedalen där man träffar den ene och den andre mötte jag även Jonas Sjöstedt.

Jag har hört en del han sagt om Academedias skolor, saker som jag inte får ihop. Jag passade på att byta några ord om skolorna med honom. Den lite stressade partiledaren hade ont om tid, men sa att han skulle dyka upp på Vännäsdagarna.

Dit hade jag i helgen tagit med mitt ex av Academedias kvalitetsredovisning som tar upp en del av det som Jonas brukar nämna.

Kvalitetsredovisningen ville han tyvärr inte ha. Han litar mer på SCB, sa han. Nog är de bra, men man måste fråga om rätt statistik.

Lärartätheten är en av flera saker som påverkar resultatet. Den varierar också mellan stad och land. Där eleverna är färre och klasserna mindre blir tätheten högre. Academedias skolor ligger ofta i städer och tätheten bör jämföras med skolor i städer. Då är skillnaden verkligen inte stor.

Något som i allra högsta grad påverkar resultaten på gymnasierna är hur stor andel av eleverna som blir färdiga på avsedd tid. Där ligger Academedias skolor riktigt högt. Av fyra gymnasieskolor i hela Sverige som Skolinspektionen inte hade något alls att anmärka på hör två till Academedia. Det visar också på att det knappast är så genomuselt som Jonas vill påskina. Tvärtom riktigt bra.

Sverige har inte råd att slå ut en stor mängd av de riktigt bra skolorna, som V, FI och MP vill. Skolor som dessutom inte kostar samhället mer än andra. Kvalitet, samhällsekonomi, fakta och elevnytta måste styra mer än grumligt avund.

20140715-001218-738751.jpg

Information overload

Av , , Bli först att kommentera 4

…
1998 sa en journalist att Almedalen inte kunde bli större. Då var det 18 arrangemang. 2004 var det 140 och anno 2014 är det kring 3400. Jag misstänker att verkligheten börjar komma ikapp det journalisten sa 1998.

Någon har sagt att denna vecka är Sveriges största folkbildningsinsats. Det kan man diskutera. I år beräknas bortåt 25 000 delta, kanske färre pga vädret – det regnar tungt nu. Frågan är hur media förmår vidarebefordra det som faktiskt sägs och debatteras. Och hur intresset är bland folk flest.

De som å andra sidan talar om veckan som en enda lång fest kanske mest beskriver egna erfarenheter eller andras skrönor. Jag tror många myndigheter, organisationer och företag går ut med lika strikta förhållningsorder som min arbetsgivare Academedia. I den mån det nu behövs.

Ingenstans I Sverige, kanske ingenstans i världen, kommuniceras lika mycket information och hålls lika många debatter under en vecka med så tung samhällsrepresentation som i Almedalen. Sen kan den som är här förstås göra lite som man vill med möjligheten.

Förutom möten och samtal som uppstår i vimlet hoppas jag kunna bevista mellan en halv och en procent av evenemangen på mina fem dagar här. Mest sådana som berör vuxenutbildning och arbetsmarknad – Eductus viktigaste områden – men också en del skola. Partiledartalen är också förbockade.

Men att fara som en tätting mellan allt man teoretiskt kan hinna med är ett nybörjarmisstag jag ska undvika. Den här dagen blir lugn överhuvud taget.

20140629-135317-49997864.jpg
Utomhusarrangemangen blir som synes lite glesbesökta idag.

Pisa

Av , , Bli först att kommentera 7

…
Det är nästan bara schackbrädorna som i regel är svartvita. Verkligheten har ofta fler nyanser.

Jag tror att vi verkligen har kunskapstapp att ta på stort allvar. Det visar en del rapporter från gymnasium och högskola.

Samtidigt har jag hört flera lärare i Pisa-skrivande klasser berätta om elever som på pin kiv lämnat in ofullständiga eller nästan blanka prov, även längre tillbaka i tiden. När man hör att provet inte spelar individuell roll så blir det för några oemotståndligt att kombinera en slapp timme med att få ge vuxenvärlden en spark i baken. Särskilt när proven blivit väldigt många.

Jag gissar att beteendet är mer sällsynt i Sydkorea. Förmodligen även i Finland.

Vägledning

Av , , 1 kommentar 5

…
I Finland har man 100 timmar studie- och yrkesvägledning genom grundskolan. 100 timmar.

Om man låter en timme per år i 9 ämnen ha ett studie- och yrkesvägledande syfte, då kommer man upp i 90 timmar.

Kunde vi uppnå en tidigare och bättre vägledning skulle det kunna bidra till betydligt bättre underbygda val. Kanske även dra ner kostnaderna för ”extra år” på gymnasiet. Alla kan och ska inte passera på tre år, men kostnaden för ett och två extra gymnasieår uppgår nu till över 2 miljarder per år.

Men största vinnarna på bra information vore förstås eleverna.

Skolan

Av , , Bli först att kommentera 5

…
Aktuell Skolpolitik är en konferens för skolpolitiker och förvaltningsfolk från Norr- och Västerbotten. I år är även en grupp från Österbotten med – ett svarsbesök på ”Skolchefsskuggningen” några av oss dåvarande skolchefer i Västerbotten gjorde där hösten 2012.

Konferensen brukar hållas på sensommaren, men på grund av att Yrkes-SM hålls här nu har den flyttats.

Det finns flera intressanta programinslag, Region Västerbotten har jobbat hårt med saken. Punkterna om lärlingsutbildningar och entreprenörskap lockar mycket, liksom de om SYV-verksamhet och finska skolförhållanden. Likaså debattinslagen som leds av Ola Nordebo och de punkter som handlar om långsiktig kvalitet, hur elever klarar sig efter skolan. Intressant blir förstås också debatten mellan blockens skolföreträdare Tobé och Baylan.

Det är inte så smidigt att börja med ett nytt intensivt jobb och samtidigt vara fritidspolitiker. Det blir lite dåligt samvete åt båda hållen. De här två veckorna är riktigt speciella, fyra av tio arbetsdagar går till politik. Vore det många sådana veckor blev det till att välja.

Där skolan fungerar bra

Av , , Bli först att kommentera 9

…
Vi hör ofta om skolmiljöer och skolsituationer som inte fungerar som man skulle önska. Igår talades det i P1 om närmast systematiserad trotsighet som nästan omöjliggjorde undervisningen i en klass. Det är tragiskt när unga berövas och berövar sig själva den utveckling man behöver och kan få. Det talas mer sällan om skolmiljöerna som fungerar alldeles utmärkt, där ”jordmånen” är god mitt i all olikhet och utvecklingen påtaglig. De miljöerna finns på många håll och kan bli fler.

Igår hörde jag en erfaren lärare i mogen ålder berätta hur det var på hennes skola. Om trivseln, om positiva, mottagliga och kreativa elever som det är väldigt roligt att umgås med. Som ibland knorrar en smula över något som måste göras, men gör det. Där man då och då får en kram av elever, även i mellanstadieåldern. Där utveckling upplevs varje dag.

Skola är ett samspel, det glöms också ibland för alla utbildningens trender och modeord. En trend har ibland varit att lyfta allt ansvar från elev och hem. Det går inte när det handlar om ett samspel.
Skolorganisation och ledning, lärarna – huvudpersonerna, eleverna – de som är orsaken och målet för det som görs, hem och föräldrar och i viss mån samhället runt omkring. Alla bär ett ansvar, alla kan och behöver bidra positivt till skolans förutsättningar.

Det sker på fler ställen än vad som hörs. Skolan är väldigt bra på mycket fler ställen än det låter, särskilt under ett valår. Nerpratandet av skolan är bekymmersam, bland annat för att det skrämmer bort många goda lärarämnen från en av de roligaste och mest meningsfulla uppgifter och platser som finns.

Bra skolpaket

Av , , Bli först att kommentera 5

…
Här hittar man en kort beskrivning på Alliansens skolpaket.

Det är inte drastiska reformer vars implementering kommer att ta fokus och stor kraft från undervisning och skolarbete, men rimliga tilläggsåtgärder för att vi snabbare ska komma till rätta med de utbildningsproblem vi har i skola och samhälle.

Om detta att göra förskoleklassen till det första obligatoriska lågstadieåret genomförs klokt, då kan en följd bli att tidiga stödinsatser kommer igång snabbare än idag. Detta vore mycket värt. Till en del kan det kanske kompensera att allt färre svenska föräldrar tycks läsa för sina barn, men kombinationen vore optimal. Mer läsande och lyssnande tidigt hemma. Tidig hjälp med läsningen, alltings grund, i skolan.

Återkommer om detta.

Presentation

Tomas o Emelies bröllop 60 D 1284 - Kopia (2)

Jan  


Blogg listad på Bloggtoppen.se

 

 

 

 

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se