Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: vårdutbildning

Stor stegvis utveckling

Av , , Bli först att kommentera 17


Här kan du ha ambulanssköterskan som tar hand om dig i ett kritiskt läge. Kanske din framtida läkare eller vårdbiträdet som sköter din mamma eller dig på äldreboendet framöver.
4C00D2EC-3661-499D-8111-E6025BE18EC6
Artikeln är från Dalkarlså folkhögskolas nya vårdbiträdesutbildning där det i dagsläget går 13 män och en kvinna. Utbildningen följer innehållet i Skolverkets nya utbildning på 800 gymnasiepoäng som kan byggas på med 700 till så att man når undersköterskenivån. Att få ta utbildning i steg, jobba och språkutvecklas emellan och sen gå vidare är helt avgörande för många.

Att bara höja kraven och göra tröskeln och startnivån högre gagnar varken individer, verksamheter eller samhälle. Det gör att fler helt outbildade får arbeta under osäkra förhållanden, eller får svårt att hitta en försörjning. I många kommunala omsorgsverksamheter är nästan hälften outbildade. Vi behöver mer av de små stegens stora och viktiga utveckling. Det finns kompetenta verksamhetschefer som en gång började med en termins vårdbiträdesutbildning, det kan bli fler.

Vård och omsorgscollege i Västerbotten har nu godkänt att vårdbiträdes- och undersköterskeutbildning på folkhögskola kan vara grund för tillsvidareanställning i anslutna kommuner. Får vi ge gymnasiebehörighet till deltagare som sen går läkarlinjen kan man tycka att folkhögskolornas vårdutbildningar bör godkännas i alla län.

Den här gruppen kör nu tre veckor med intensiv språkträning. Efter att flera sommarjobbat börjar de igen 5 augusti. Då kan utrikesfödda med bra svenska hoppa på utbildningen. Tipsa gärna någon som vill vård och kan behöva jobb efter 29 maj.

Vem ska vårda din mamma?

Av , , 2 kommentarer 7


Länge har jag utgått ifrån uppgiften att att Umeåregionen inklusive Övik behöver totalt 4 000 undersköterskor till 2025. Det är värre, enligt vad Dalkarlsås vårdlärare och jag fick höra under tisdagen.

Bara i Umeå kommun, utan kransen och Övik och med landstingets/regionens verksamheter oräknade, beräknas 4 500 undersköterskor och vårdbiträden behövas till 2028. Utbildningstakten är nu 100-120 st per år om man räknar ihop samtliga gymnasie- och vuxutbildningar i kommunen. Hoppas man räknat in att de ”äldre äldre”, över 80, ökar med 40 % på ungefär samma tid.

Digitaliseringen kan i den bästa av världar kapa personalbehovet med 30 %. Då behövs kanske bara 3000 fler vårdanställda i kommunen till 2028. (NUS och primärvården behöver några också) Hela Umeås alla utbildningar får med nuvarande takt fram drygt 1000 nya till dess. Hur många utbildas för Övik, Nordmaling, Bjurholm, Vännäs, Vindeln, Robertsfors och Lycksele m.fl. kommuner?

Den enda arbetskraftsreserv vi har nu är de utrikesfödda och svenskfödda som av olika skäl hamnat utanför utbildning och arbetsmarknad. Domen kommer att bli stenhård över politiker, profession, fack och utbildare om vi inte snabbt och resolut börjar flytta så många som möjligt mot framtid inom vården. För de flesta i arbetskraftsreserven behöver det ske i flera steg. Man går inte från SFI till en vårdutbildning på gymnasienivå.

Nyss har en utbildningsväg stängts då Folkhögskolornas bristyrkesutbildningar stoppats. En ny väg där grupper av utrikesfödda har kunnat utbildas med teori och praktik till tidsbegränsade anställningar, skaffa sig branscherfarenhet och fackspråkkunskaper så att man framöver också kan klara ”betygsutbildning” till vårdbiträde, undersköterska och sen kanske sjuksköterska. Utbildningsvägen har varit ett oerhört mycket bättre alternativ än att ta in totalt outbildade i verksamheterna. Som man tyvärr måste göra allt oftare.

Det är sannerligen inte lätt att ta fram fler vägar till vårdutbildning på passande nivåer. Ofta tycks det intressantare att bevaka principiella ståndpunkter, hävda olika intressen och orealistiska målsättningar eller att söka formella hinder. Tyvärr kommer det framöver en salt nota på det som inte blir gjort. Jag ser framför mig bilder från en drastiskt försämrad vård och mediadrevens frågor varför vi lät tiden gå när arbetskraftsbristen varit känd så länge.
Att många som kunnat bidra hamnar i försörjningsstöd istället för i förvärvsarbete för vår handlingsförlamnings skull dränerar oss dessutom på ekonomiska resurser.

Allt är inte bara svart. Det händer positiva saker här och där, på komvux, folkhögskolor, yrkeshögskolor och vissa gymnasier där man har fler sökande än tidigare. Det snickras på kreativa initiativ, men vi är ändå milsvitt från behoven. Det behövs mer.

Vi måste få ändan ur vagnen!

Inte bara svenska

Av , , 1 kommentar 4

Fick en del reflektioner från Norrlandskonferensens landstingsdag vid frukosten. Jag tänkte på en detalj jag har att göra med utifrån arbetet med yrkessvenska för utrikesfödda.

Svenska ungas intresse för vården har sjunkit kraftigt och många utrikesfödda utbildas idag till undersköterskor. Många har tidigare erfarenheter att bygga vidare på. Antalet i utbildning svarar inte på långa vägar mot pensionsavgångarna.

Igår tog man på Norrlandskonferensen i Sundsvall upp behovet av IT-vana. För att klara svenska världsrekordnivån i dokumentation behövs inte minst svensk- och särskilt skrivkunskaper, men det finns fler flaskhalsar. Datorvanan i sig är nog ofta en sådan.

Det är något att tänka på för oss som på olika sätt arbetar med att fylla hålen inom arbetsmarknadens bristområden. Det är inte bara språket som krävs. Det är även den IT-förtrogenhet som inte är så självklar. Utvecklas inte den generellt är risken att personerna vi utbildar inte kommer till sin rätt på arbetsplatserna och att det blir onödiga slitningar. 

Sjuksköterska i morgon

Av , , 2 kommentarer 7


Det kommer reflektioner när man ser läget på oerhört viktiga avdelningar vid NUS, t.ex. Kirurgcentrum.

Läget kan sannolikt bli värre, bl.a. för att det utbildas för få sjuksköterskor och, inte att förglömma, specialistsköterskor. Här behövs både kort- och långsiktiga lösningar.

Under senhösten har vi på min arbetsplats haft förmånen att ha en grupp mycket motiverade och målmedvetna deltagare som läst svenska inför sina undersköterskestudier. Utvalda från en dubbelt så stor grupp sökande från Umeås kranskommuner.
Nu har man gått vidare till själva vårdutbildningen på Medlearn och man säger där att flera tänker läsa vidare till högre nivåer. Jag tror avhoppen blir få.

Vi har många utrikesfödda med vårdbakgrund eller lust och god kapacitet att ta sig in på den banan. Här bör det tänkas till snabbt så att det så fort som möjligt kommer igång även akademiska vårdutbildningar för utrikesfödda. Modellen att få läsa vårdsvenska några månader innan och sen få stöd under utbildningen kan verkligen rekommenderas. Jag ser gärna att de som behöver kan få språkstöd även under sitt första arbetsår, för att snabbt nå goda språknivåer i sin viktiga uppgift.

Vi behöver vårdpersonal och många utrikesfödda vill gärna ha jobben. Här bör det tänkas nytt och kreativt för allas bästa. För oss potentiella patienter, dem som vill ha arbetet och för olika delar av vårt gemensamma samhälle.

Jobb som finns

Av , , Bli först att kommentera 3


På Utbildning och rekrytering igår mötte jag en flicka jag känner rätt väl. Hon gjorde ett fåfängt försök att få mig att karriärväxla så här på gammeldagarna, men jag hoppas att hon och de andra lyckades övertyga några om sin vara. Utbildningen till medicinsk analytiker. De som med eller utan apparater analyserar diverse prov inom vården.

Jag tog en bild på något de visade. Det ser onekligen ut som det är ett bristyrke om du tittar längst till vänster i diagrammet. Efter att den unga kvinnan försökt värva mig en stund och en annan testat ådrorna på min hals gick en ännu mer nitisk dam igång. Hon var pensionerad, men jobbade än för att vi ska få våra prover analyserade. Här finns det också jobb.

Biomedicinsk analytiker, någon?