Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: Läkare

Stor stegvis utveckling

Av , , Bli först att kommentera 17


Här kan du ha ambulanssköterskan som tar hand om dig i ett kritiskt läge. Kanske din framtida läkare eller vårdbiträdet som sköter din mamma eller dig på äldreboendet framöver.
4C00D2EC-3661-499D-8111-E6025BE18EC6
Artikeln är från Dalkarlså folkhögskolas nya vårdbiträdesutbildning där det i dagsläget går 13 män och en kvinna. Utbildningen följer innehållet i Skolverkets nya utbildning på 800 gymnasiepoäng som kan byggas på med 700 till så att man når undersköterskenivån. Att få ta utbildning i steg, jobba och språkutvecklas emellan och sen gå vidare är helt avgörande för många.

Att bara höja kraven och göra tröskeln och startnivån högre gagnar varken individer, verksamheter eller samhälle. Det gör att fler helt outbildade får arbeta under osäkra förhållanden, eller får svårt att hitta en försörjning. I många kommunala omsorgsverksamheter är nästan hälften outbildade. Vi behöver mer av de små stegens stora och viktiga utveckling. Det finns kompetenta verksamhetschefer som en gång började med en termins vårdbiträdesutbildning, det kan bli fler.

Vård och omsorgscollege i Västerbotten har nu godkänt att vårdbiträdes- och undersköterskeutbildning på folkhögskola kan vara grund för tillsvidareanställning i anslutna kommuner. Får vi ge gymnasiebehörighet till deltagare som sen går läkarlinjen kan man tycka att folkhögskolornas vårdutbildningar bör godkännas i alla län.

Den här gruppen kör nu tre veckor med intensiv språkträning. Efter att flera sommarjobbat börjar de igen 5 augusti. Då kan utrikesfödda med bra svenska hoppa på utbildningen. Tipsa gärna någon som vill vård och kan behöva jobb efter 29 maj.

Vem ska vårda din mamma?

Av , , 2 kommentarer 7


Länge har jag utgått ifrån uppgiften att att Umeåregionen inklusive Övik behöver totalt 4 000 undersköterskor till 2025. Det är värre, enligt vad Dalkarlsås vårdlärare och jag fick höra under tisdagen.

Bara i Umeå kommun, utan kransen och Övik och med landstingets/regionens verksamheter oräknade, beräknas 4 500 undersköterskor och vårdbiträden behövas till 2028. Utbildningstakten är nu 100-120 st per år om man räknar ihop samtliga gymnasie- och vuxutbildningar i kommunen. Hoppas man räknat in att de ”äldre äldre”, över 80, ökar med 40 % på ungefär samma tid.

Digitaliseringen kan i den bästa av världar kapa personalbehovet med 30 %. Då behövs kanske bara 3000 fler vårdanställda i kommunen till 2028. (NUS och primärvården behöver några också) Hela Umeås alla utbildningar får med nuvarande takt fram drygt 1000 nya till dess. Hur många utbildas för Övik, Nordmaling, Bjurholm, Vännäs, Vindeln, Robertsfors och Lycksele m.fl. kommuner?

Den enda arbetskraftsreserv vi har nu är de utrikesfödda och svenskfödda som av olika skäl hamnat utanför utbildning och arbetsmarknad. Domen kommer att bli stenhård över politiker, profession, fack och utbildare om vi inte snabbt och resolut börjar flytta så många som möjligt mot framtid inom vården. För de flesta i arbetskraftsreserven behöver det ske i flera steg. Man går inte från SFI till en vårdutbildning på gymnasienivå.

Nyss har en utbildningsväg stängts då Folkhögskolornas bristyrkesutbildningar stoppats. En ny väg där grupper av utrikesfödda har kunnat utbildas med teori och praktik till tidsbegränsade anställningar, skaffa sig branscherfarenhet och fackspråkkunskaper så att man framöver också kan klara ”betygsutbildning” till vårdbiträde, undersköterska och sen kanske sjuksköterska. Utbildningsvägen har varit ett oerhört mycket bättre alternativ än att ta in totalt outbildade i verksamheterna. Som man tyvärr måste göra allt oftare.

Det är sannerligen inte lätt att ta fram fler vägar till vårdutbildning på passande nivåer. Ofta tycks det intressantare att bevaka principiella ståndpunkter, hävda olika intressen och orealistiska målsättningar eller att söka formella hinder. Tyvärr kommer det framöver en salt nota på det som inte blir gjort. Jag ser framför mig bilder från en drastiskt försämrad vård och mediadrevens frågor varför vi lät tiden gå när arbetskraftsbristen varit känd så länge.
Att många som kunnat bidra hamnar i försörjningsstöd istället för i förvärvsarbete för vår handlingsförlamnings skull dränerar oss dessutom på ekonomiska resurser.

Allt är inte bara svart. Det händer positiva saker här och där, på komvux, folkhögskolor, yrkeshögskolor och vissa gymnasier där man har fler sökande än tidigare. Det snickras på kreativa initiativ, men vi är ändå milsvitt från behoven. Det behövs mer.

Vi måste få ändan ur vagnen!

Fler administratörer än läkare

Av , , 4 kommentarer 7


Sedan 2010 har antalet läkare ökat med ca 16 %, knappt 4000 personer enligt den här artikeln i Läkartidningen. Chefer och administratörer har ökat med 35 %, drygt 8000, och är nu fler än läkarna. Sjuksköterskorna har minskat lite. Befolkningen har ökat med 7 % under samma tid.

Det finns några naturliga förklaringar till att administrationen sväller, men på det hela taget måste Sverige dra i handbromsen när det gäller den administrativa tillväxten och alla b- och c-uppgifter som tar mer tid och resurser snart sagt överallt.

Vi måste förenkla där vi kan, vi har bara inte råd med annat.

Här har du artikeln.

Läkaren från Syrien

Av , , 4 kommentarer 10

Att översätta utrikesföddas kunskaper måste gå betydligt snabbare. Inte minst när det gäller kvalificerade yrken där vi har stora behov. 

Vi måste också bli mycket snabbare och bättre på att hjälpa nysvenskar till de mindre kvalificerade jobb som ofta ratas i Sverige idag, trots att de ofta är inkörsporten till arbetslivet i allmänhet och grunden för så mycket i tillvaron. Vi har bara att acceptera att mer av språkets slutputs kan och måste göras på arbetsplatsen, det är där man i Sverige möter språket. Det får låta hur småskuret det vill, vi måste också få folk i arbete så fort det går. Det är fler i kön och arbetet är också i regel självkänslans och integrationens bästa drivhus.

Sakine Madon skriver klokt om den nuvarande långsamheten i Norran idag.

Göra skillnad

Av , , Bli först att kommentera 12


Det finns uppgifter och uppgifter. Ibland försöker man sig på att rangordna betydelsen av olika yrken, men det blir i regel snett. De flesta är viktiga.

Just nu tänker jag på några människor jag inte känner och vars ansikten jag med några undantag inte sett. De som i en väl koordinerad insats hämtade, stod och väntade på, och mötte en sjuk människa på NUS igår. De som kämpade och bokstavligen slet för att det skulle bli så bra det bara kunde bli. De som det senaste dygnet tagit hand om en sjuk människa och ibland anhöriga. De som funnits där, fungerat och gjort gott.

Än en gång inser jag vilka hjältar de är. Vårdens människor. Vilken betydelse de har och vilken skillnad de gör.

Vem tar hand om?

Av , , 2 kommentarer 11


SKL presenterade häromdagen en undersökning som pekar på att det behövs 225 000 nyanställningar inom vården de närmaste tio åren. De flesta inom äldreomsorgen.

129 000 undersköterskor och vårdbiträden, 38 000 sjuksköterskor och 12 000 läkare behöver nyanställas, enligt SKL. De flesta på grund av pensionsavgångarna. För varje år som går så förbrukas ju kring 2,5 % av vårt arbetsliv och många inom vården är i slutet av sin aktiva tid.

Problemet blir inte minst i de bygder som exporterat sina unga till städerna. I vissa glesare kommuner säger man att behovet av vårdpersonal inte täcks ens om alla som går ut gymnasiet söker sig till vården. Och tendensen ser inte ut riktigt så.

I förrgår besökte jag en sedan länge avsidestagen 84-åring som inte haft medvind i livet under solen. Just då var en glad kvinna från hemtjänsten där. 37 år hade hon arbetat med gamla. Ofta hade det varit tungt, ibland hade hon kommit hem arg, men inte hade hon ångrat yrkesvalet. Meningsfullt hade det varit. Hon hade fått göra skillnad. Alla hennes döttrar hade valt samma yrkesbana.

Frågan är hur fler ska hitta tillfredställelsen i vårdarbetena? Jag tror det finns en del att göra i arbetsmiljön och styrningen och vi måste absolut hitta något som kryddar och lockar. Något mer än lönen.

En dellösning kan vara våra invandrare. Synen på gamla är ofta positivare i andra kulturer. Här har det blivit – ska vi säga svalare? Förhoppningsvis kan vi med medvetna åtgärder och goda utbildningsinsatser överbrygga hindren och få fram fler som vill göra skillnad till dess det är vår tur att behöva hjälp.

Annars ser det bistert ut. Om SKL bara har tillnärmelsevis rätt.

Förbättring

Av , , Bli först att kommentera 7


De två första dagarna denna vecka har varit väldigt intressanta och stimulerande. Dagar av förbättring och kommunikation som förhoppningsvis leder till förbättringar för många.

Morgondagen ser också ut att kunna bli en sådan dag.

Kvällarna har däremot varit mindre bra. Två, långa, kvällar på NUS har det blivit, som ledsagare. Gårkvällen gick riktigt bra. Det ärendet flöt fint. Kvällens, och nattens, går inte riktigt lika geschwinnt. Doktorn jobbar bra och håller humöret uppe när hon tittar in, men hon ser också trött ut.

Nytta görs i alla fall här på NUS. Yrkena som är representerade här måste ligga högt på ”känna-att-man-gör-nytta-skalan”. Som inom skola och övrig utbildning.

Rekordmånga läkare och brist

Av , , Bli först att kommentera 13


Det kan sägas om fler yrkeskategorier. Vi har aldrig haft fler poliser och de räcker inte till patrulleringen. Vi har aldrig haft större lärartäthet och det är en ganska sliten grupp med längre och betydligt mer styrd tid än i grannländerna. Mycket mer än i Finland t.ex.
Man kan undra hur vi hamnade här?

Det här är nuläget. Sen har vi några fina utmaningar framför oss. Vi behöver mer än 40 000 lärare till år 2020 för att täcka pensionsavgångarna. Många poliser är också på väg i pension och var tredje läkare går inom sju år. En stor andel i vårdens övriga kategorier slutar också.

Vi saknar många människor i vårt land, många som aldrig föddes och som skulle behövas både som arbetskraft, entreprenörer och arbetsskapare. För att inte tala om skattebetalare.

Det är ingen lätt uppgift vi har framför oss men dagens och morgondagens politiker och tjänstemän måste på några områden hitta tillbaka till gårdagen då läkaren, sjuksköterskan, polisen och läraren m.fl. kunde lägga mer tid på kärnuppdraget och ofta ändå upplevde sig mindre stressade. Då resurserna på många områden användes annorlunda än idag.

Problemet är att det är lättare att lägga till ”bra-att-ha-saker” och bygga ut än att förenkla och koncentrera. Men både tillgången på pengar och utbildade människor kommer att kräva det.

Blixtbehandling

Av , , 4 kommentarer 12


Man frågar inte läkare om sjukdomar och skador på dras fritid. De skulle ju aldrig bli lediga då, omgivna som de är av en värld av reellt och inbillat sjuka.

Men, vissa vänner som halkat in på den yrkesbanan kan ibland drabbas av en undran. *host*

Ikväll hann jag kläcka ur mig en fråga om min armbåge som värkt några månader och bl.a. gjort viss träning onödigt smärtsam.

På betydligt kortare tid än det tar att skriva det frågar han om jag har en upphakning. Detta samtidigt som han snabbt drar armen rak, vrider den lite i en speciell vinkel, lägger sin ena arm under armbågen och fjädrar till ”bakåt”. Ungefär som när man knäcker isär älgben, fast förstås väldigt, väldigt mycket lösare.

Jag tror hela processen tar 5-6 sekunder. Det knäpper till i armbågen, doktorn ler, och nu gör det nästan inte ont längre. Kan ha blivit en inflammation som ska läka ut.

Man borde lista sig hos sådana som fixar till en på en grisblink på detta sätt.

Några fattas

Av , , Bli först att kommentera 9

Två halvgamla makar är uppflugna med arbete i var sin soffa. Hon som läser landstingshandlingar sa just något som oroar.

Inom de närmaste åren räknar allianspartierna med att det fattas 200 specialistläkare i norra regionen. Det är många viktiga mantimmar som inte kommer att bli gjorda.

Undrar hur många specialistsköterskors platser som kommer att gapa tomma?