Jan Nilssons blogg
En välda blandning...

Etikett: sjuksköterska

Stor stegvis utveckling

Av , , Bli först att kommentera 17

…
Här kan du ha ambulanssköterskan som tar hand om dig i ett kritiskt läge. Kanske din framtida läkare eller vårdbiträdet som sköter din mamma eller dig på äldreboendet framöver.
4C00D2EC-3661-499D-8111-E6025BE18EC6
Artikeln är från Dalkarlså folkhögskolas nya vårdbiträdesutbildning där det i dagsläget går 13 män och en kvinna. Utbildningen följer innehållet i Skolverkets nya utbildning på 800 gymnasiepoäng som kan byggas på med 700 till så att man når undersköterskenivån. Att få ta utbildning i steg, jobba och språkutvecklas emellan och sen gå vidare är helt avgörande för många.

Att bara höja kraven och göra tröskeln och startnivån högre gagnar varken individer, verksamheter eller samhälle. Det gör att fler helt outbildade får arbeta under osäkra förhållanden, eller får svårt att hitta en försörjning. I många kommunala omsorgsverksamheter är nästan hälften outbildade. Vi behöver mer av de små stegens stora och viktiga utveckling. Det finns kompetenta verksamhetschefer som en gång började med en termins vårdbiträdesutbildning, det kan bli fler.

Vård och omsorgscollege i Västerbotten har nu godkänt att vårdbiträdes- och undersköterskeutbildning på folkhögskola kan vara grund för tillsvidareanställning i anslutna kommuner. Får vi ge gymnasiebehörighet till deltagare som sen går läkarlinjen kan man tycka att folkhögskolornas vårdutbildningar bör godkännas i alla län.

Den här gruppen kör nu tre veckor med intensiv språkträning. Efter att flera sommarjobbat börjar de igen 5 augusti. Då kan utrikesfödda med bra svenska hoppa på utbildningen. Tipsa gärna någon som vill vård och kan behöva jobb efter 29 maj.

Från kortutbildningsjobb till chef

Av , , Bli först att kommentera 6

…
I fredags talade jag med en handlingskraftig och innovativ förvaltningschef i en mellanstor kommun, en som gått en lång väg. Eller ska man säga trappa?

Den första utbildningen var drygt 20 veckor lång. Sen följde arbete där det tjänades pengar och skaffades erfarenhet. Yrkesvalet kändes rätt och det blev ytterligare utbildning på drygt 30 veckor. Efter en tid blev det tre terminers studier till ett legitimationsyrke.
Den styrning som länge utövats efter diverse internutbildning är förankrad i bred och djup erfarenhet.

Idag står vi inför en tilltagande brist på arbetskraft inom viktiga områden. Bland annat ställer teknisk utveckling skarpare krav på utbildning som i Sverige idag helst ska tas i ett steg. Inom vården togs vårdbiträdena bort och man talade länge om att ta bort även undersköterskorna. Sjuksköterskor skulle utföra allt det undersköterskor, vårdbiträden och vårdnära servicepersonal gör idag. Jo, vårdbiträden är nu på väg tillbaka och på plats inom omsorgen i flera kommuner.

Jag ser det olyckligt att ”utbildningstrappan” försvunnit i så hög grad och ersatts av stora, höga steg. Möjligheten att med kort utbildningstid och lite lån komma ut och göra nytta och känna sig för är värdefull på flera sätt. Med stegrade initiala krav har vi höjt tröskeln, ökat utslagningen och dessutom användningen av helt outbildad personal. Att som utrikesfödd eller efter en grundskoletid med diverse svårigheter t.ex. klara en undersköterskeutbildning är inte lätt.

Nu finns det kriterier för vårdbiträdesutbildningen igen, men många kommuner anställer inte vårdbiträden. Däremot ofta ett ökat antal vikarier utan någon som helst utbildning.

Låt oss gå tillbaka till förvaltningschefen som började med en termins studier, men gick vidare. Några studiekamrater stannade säker på första nivån och har gjort ovärderlig nytta för människor. Kortutbildningsyrkena behövs och kan också vara en bra början på något helt annat. De ska inte föraktas, istället ska vi se till att fler utbildningssteg bildar en trappa som sitter hyfsat väl ihop för den som vill gå vidare.

I Finland är det inte ovanligt att civilingenjörerna börjar utbildningen med teknisk yrkesskola. Varför är grannarna så ofta klokare än vi?

Bra gjort Nordmaling!

Av , , Bli först att kommentera 13

Väldigt roligt att se integrationsresultaten i Nordmaling. Det finns många goda exempel här i Västerbotten, men Nordmaling har jobbat riktigt målmedvetet med att få utrikesfödda i arbete inom vård och omsorg.
Vi har definitivt många kommuner där vi är helt beroende av våra utrikesfödda för att äldreomsorgen ska fungera. Vi behöver flytta fler närmare jobben, var det nu än är. Det är olika lång väg beroende på startläge, personliga förutsättningar och yrkesmål.

B28DB9BB-E1E9-44E5-AC3F-DE2CA17A56B7

Bild och artikel kommer från Västerbottningen.

Vem ska vårda din mamma?

Av , , 2 kommentarer 7

…
Länge har jag utgått ifrån uppgiften att att Umeåregionen inklusive Övik behöver totalt 4 000 undersköterskor till 2025. Det är värre, enligt vad Dalkarlsås vårdlärare och jag fick höra under tisdagen.

Bara i Umeå kommun, utan kransen och Övik och med landstingets/regionens verksamheter oräknade, beräknas 4 500 undersköterskor och vårdbiträden behövas till 2028. Utbildningstakten är nu 100-120 st per år om man räknar ihop samtliga gymnasie- och vuxutbildningar i kommunen. Hoppas man räknat in att de ”äldre äldre”, över 80, ökar med 40 % på ungefär samma tid.

Digitaliseringen kan i den bästa av världar kapa personalbehovet med 30 %. Då behövs kanske bara 3000 fler vårdanställda i kommunen till 2028. (NUS och primärvården behöver några också) Hela Umeås alla utbildningar får med nuvarande takt fram drygt 1000 nya till dess. Hur många utbildas för Övik, Nordmaling, Bjurholm, Vännäs, Vindeln, Robertsfors och Lycksele m.fl. kommuner?

Den enda arbetskraftsreserv vi har nu är de utrikesfödda och svenskfödda som av olika skäl hamnat utanför utbildning och arbetsmarknad. Domen kommer att bli stenhård över politiker, profession, fack och utbildare om vi inte snabbt och resolut börjar flytta så många som möjligt mot framtid inom vården. För de flesta i arbetskraftsreserven behöver det ske i flera steg. Man går inte från SFI till en vårdutbildning på gymnasienivå.

Nyss har en utbildningsväg stängts då Folkhögskolornas bristyrkesutbildningar stoppats. En ny väg där grupper av utrikesfödda har kunnat utbildas med teori och praktik till tidsbegränsade anställningar, skaffa sig branscherfarenhet och fackspråkkunskaper så att man framöver också kan klara ”betygsutbildning” till vårdbiträde, undersköterska och sen kanske sjuksköterska. Utbildningsvägen har varit ett oerhört mycket bättre alternativ än att ta in totalt outbildade i verksamheterna. Som man tyvärr måste göra allt oftare.

Det är sannerligen inte lätt att ta fram fler vägar till vårdutbildning på passande nivåer. Ofta tycks det intressantare att bevaka principiella ståndpunkter, hävda olika intressen och orealistiska målsättningar eller att söka formella hinder. Tyvärr kommer det framöver en salt nota på det som inte blir gjort. Jag ser framför mig bilder från en drastiskt försämrad vård och mediadrevens frågor varför vi lät tiden gå när arbetskraftsbristen varit känd så länge.
Att många som kunnat bidra hamnar i försörjningsstöd istället för i förvärvsarbete för vår handlingsförlamnings skull dränerar oss dessutom på ekonomiska resurser.

Allt är inte bara svart. Det händer positiva saker här och där, på komvux, folkhögskolor, yrkeshögskolor och vissa gymnasier där man har fler sökande än tidigare. Det snickras på kreativa initiativ, men vi är ändå milsvitt från behoven. Det behövs mer.

Vi måste få ändan ur vagnen!

Fler administratörer än läkare

Av , , 4 kommentarer 7

…
Sedan 2010 har antalet läkare ökat med ca 16 %, knappt 4000 personer enligt den här artikeln i Läkartidningen. Chefer och administratörer har ökat med 35 %, drygt 8000, och är nu fler än läkarna. Sjuksköterskorna har minskat lite. Befolkningen har ökat med 7 % under samma tid.

Det finns några naturliga förklaringar till att administrationen sväller, men på det hela taget måste Sverige dra i handbromsen när det gäller den administrativa tillväxten och alla b- och c-uppgifter som tar mer tid och resurser snart sagt överallt.

Vi måste förenkla där vi kan, vi har bara inte råd med annat.

Här har du artikeln.

Göra skillnad

Av , , Bli först att kommentera 12

…
Det finns uppgifter och uppgifter. Ibland försöker man sig på att rangordna betydelsen av olika yrken, men det blir i regel snett. De flesta är viktiga.

Just nu tänker jag på några människor jag inte känner och vars ansikten jag med några undantag inte sett. De som i en väl koordinerad insats hämtade, stod och väntade på, och mötte en sjuk människa på NUS igår. De som kämpade och bokstavligen slet för att det skulle bli så bra det bara kunde bli. De som det senaste dygnet tagit hand om en sjuk människa och ibland anhöriga. De som funnits där, fungerat och gjort gott.

Än en gång inser jag vilka hjältar de är. Vårdens människor. Vilken betydelse de har och vilken skillnad de gör.

Din och min vård

Av , , 8 kommentarer 9

…
Hur får man fram 129 000 undersköterskor inom 3650 dagar? SKL beräknar att vi behöver det tillflödet de närmaste 10 åren.
Rätt svar är inte att sitta med händerna i kors. Vänta är inte heller i närheten av korrekt.

Lösningen är inte heller att så småningom ta in vem helst som vill, utan eller med väldigt lite utbildning.

Det behöver startas flera utbildningsvägar där man från olika utgångslägen och bakgrunder kan få en fullständig utbildning till undersköterska. 129 000 på 10 år är 12 900 per år. Vi utbildar inte så många och långt ifrån alla som utbildas blir kvar i yrket.

Sjuksköterskor är det också brist på. Där beräknar SKL att det behövs 38 000 ett decennium framöver. Många specialiserade.

Utbildningar, förbättringar i arbetsmiljön och andra saker som lockar till uppgifterna. Sådana saker kommer inte för att vi pratar om dem och knäpper med fingrarna. Vi behöver börja nu.

Vem tar hand om?

Av , , 2 kommentarer 11

…
SKL presenterade häromdagen en undersökning som pekar på att det behövs 225 000 nyanställningar inom vården de närmaste tio åren. De flesta inom äldreomsorgen.

129 000 undersköterskor och vårdbiträden, 38 000 sjuksköterskor och 12 000 läkare behöver nyanställas, enligt SKL. De flesta på grund av pensionsavgångarna. För varje år som går så förbrukas ju kring 2,5 % av vårt arbetsliv och många inom vården är i slutet av sin aktiva tid.

Problemet blir inte minst i de bygder som exporterat sina unga till städerna. I vissa glesare kommuner säger man att behovet av vårdpersonal inte täcks ens om alla som går ut gymnasiet söker sig till vården. Och tendensen ser inte ut riktigt så.

I förrgår besökte jag en sedan länge avsidestagen 84-åring som inte haft medvind i livet under solen. Just då var en glad kvinna från hemtjänsten där. 37 år hade hon arbetat med gamla. Ofta hade det varit tungt, ibland hade hon kommit hem arg, men inte hade hon ångrat yrkesvalet. Meningsfullt hade det varit. Hon hade fått göra skillnad. Alla hennes döttrar hade valt samma yrkesbana.

Frågan är hur fler ska hitta tillfredställelsen i vårdarbetena? Jag tror det finns en del att göra i arbetsmiljön och styrningen och vi måste absolut hitta något som kryddar och lockar. Något mer än lönen.

En dellösning kan vara våra invandrare. Synen på gamla är ofta positivare i andra kulturer. Här har det blivit – ska vi säga svalare? Förhoppningsvis kan vi med medvetna åtgärder och goda utbildningsinsatser överbrygga hindren och få fram fler som vill göra skillnad till dess det är vår tur att behöva hjälp.

Annars ser det bistert ut. Om SKL bara har tillnärmelsevis rätt.

Var man landar

Av , , Bli först att kommentera 7

…
Har bollat framtid, utbildningar, bristyrken och möjligheter till jobb med en gymnasiegrabb i eftermiddag. Ett intressant samtal som kanske resulterade i lite aha-upplevelser på båda håll.

Har även pratat motivation och arbetsglädje med en ung undersköterska inom åldringsvården. Ett samtal som nog resulterar i en egen bloggtext snart.

Under veckan fick jag notera att minst två, kanske tre, som började sin utbildningsbana med att bli bilmekaniker via Liljaskolan i Vännäs är piloter inom trafikflyget idag. Det är svårt att veta var man till slut landar utifrån vilken gymnasieutbildning man väljer.

Att välja något som är efterfrågat på arbetsmarknaden måste vara ett förstahandstips. Att verkligen få jobb och snabbt få visa att man vill och kan, det kan öppna oanade vägar vad det lider.

Som det ser ut nu verkar både teknikyrken och jobben där man gör skillnad för människor i olika åldrar vara väldigt bra tips om man söker en framtid i arbete.

Presentation

Tomas o Emelies bröllop 60 D 1284 - Kopia (2)

Jan  


Blogg listad på Bloggtoppen.se

 

 

 

 

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se