Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: Dalkarlså

Orätt av Region Västerbotten

Av , , Bli först att kommentera 19


Petter Bergner har i dagens VK en mycket bra och viktig artikel om Region Västerbottens orättvisa behandling av de rörelsedrivna folkhögskolorna.

De återigen allt viktigare folkhögskolorna har finansiering från både stat och region, tidigare landsting. Det mesta kommer från staten.
Region Västerbotten sticker ut rejält. Här betalar man ca 850 kronor per kursdeltagarvecka till sina egna skolor. Civilsamhällets ( rörelsedrivna) skolor får 209 kronor per vecka via en klumpsumma på drygt 7 700 000 till Dalkarlså, Strömbäck, Edelvik, Medlefors och Solvik. En summa som legat fast sedan 1998, utan ens indexuppräkning. Löner, hyror har däremot ökat under 22 år…

SKR rekommenderar regionerna att betala 400 kronor till skolor där länsinvånare väljer att gå. Det gör Region Västerbotten, till alla skolor i hela Sverige. Det är bara länets rörelseskolor som istället bara får 209. Skolor som drar in tiotals miljoner i statsbidrag till regionen som det blir anställningar, intäkter och skattepengar av.

Det finns fler principiella skevheter. 2011 sökte Västerbotten momskompensation hos staten för Västerbottens folkhögskolor. Detta gör också kommunerna för sina friskolor. En kommunal skola köper sina varor och tjänster utan moms, en friskola eller folkhögskola måste betala moms. Ett kollegieblock som kostar kommunala skolan 10 kronor kostar de andra skolorna 12,50. Därför ges dessa momskompensation på 6 % av sina bidrag.
Region Västerbotten sökte alltså detta för alla folkhögskolor. Däremot betalar man inte ut dessa pengar. Man sänkte bidraget genom att ge samma 7 700 000, med ”momskompensationen” inbakad.

Hur motiverar man dessa markanta orättvisor? En deltagare som läser in t.ex. grundskolan eller gymnasiekompetens på en av regionens folkhögskolor ger ca 2 500 mer per månad till skolan än om man väljer oss andra.
Man kallar det ”ägartillskott” och menar att huvudmännen för oss andra får göra detsamma.
Vänta nu, vi betalar alla skatt till regionen som i det här fallet till största delen går till ett flerdubbelt högre bidrag till regionens skolor. Sen ska vi andra betala ägartillskott till våra egna ur plånboken.
Det resonemanget håller inte.

Rörelseskolorna vill inte att bidragen för kollegorna Vindeln och Storuman dras ner, de gör ett viktigt och bra jobb. Man begär inte ens full likabehandling, även om vissa regioner betalar nästan samma summor till region- och rörelseskolor. Men, det måste bli mycket rättvisare än det är nu för dessa rörelseskolor som tar allt större samhällsansvar.
Region Västerbotten, det är skämmigt att vara absolut Sverigesämst.

Fasta jobb

Av , , Bli först att kommentera 8


Nu heter det tillsvidareanställningar och de är inte är inte alltid så fasta. Men jag blev mycket glad när jag idag besökte en ort där jag varit ansvarig för två utbildningsverksamheter. En innefattade även matchning.

Det blev tillfälle att tala med henne som ”med den äran” ansvarade för undersköterskeutbildningen hos min tidigare arbetsgivare, Eductus. Den sista utrikesfödda undersköterskeklassen var 16 stycken vid kursavslutningen. Som det ser ut har alla utom en tillsvidareanställning idag. En vinst för dem, för samhället och omsorgsverksamheterna i dagens bristsituation.

Läraren har också utbildat inom Dalkarlså folkhögskola, men trots de här resultaten går hon nu arbetslös. Ett enormt slöseri i nuvarande situation. Det saknas inte personer att utbilda, det är inte brist på jobb och det fattas inte pengar eller kursveckor till utbildningen. Dalkarlså hade velat fortsätta och hjälpa människor närmare sina yrkesutbildningar och sina första fasta jobb, men så blev det inte.

Nu stiger kostnaderna för försörjningsstöd och många kommuner har svårare att få pengarna att räcka till. Även till utbildning. Låt folkhögskolorna utbilda fler i olika slags kurser och låt oss även jobba med matchningen av arbetslösa. Vi skulle generellt göra det bra. Folkhögskolan är van att arbeta med grupperna i den nuvarande ”arbetskraftsreserven” och inte minst de språksvaga.
Fler behöver fasta jobb och samhället behöver fler personer med fasta jobb.

Stor stegvis utveckling

Av , , Bli först att kommentera 17


Här kan du ha ambulanssköterskan som tar hand om dig i ett kritiskt läge. Kanske din framtida läkare eller vårdbiträdet som sköter din mamma eller dig på äldreboendet framöver.
4C00D2EC-3661-499D-8111-E6025BE18EC6
Artikeln är från Dalkarlså folkhögskolas nya vårdbiträdesutbildning där det i dagsläget går 13 män och en kvinna. Utbildningen följer innehållet i Skolverkets nya utbildning på 800 gymnasiepoäng som kan byggas på med 700 till så att man når undersköterskenivån. Att få ta utbildning i steg, jobba och språkutvecklas emellan och sen gå vidare är helt avgörande för många.

Att bara höja kraven och göra tröskeln och startnivån högre gagnar varken individer, verksamheter eller samhälle. Det gör att fler helt outbildade får arbeta under osäkra förhållanden, eller får svårt att hitta en försörjning. I många kommunala omsorgsverksamheter är nästan hälften outbildade. Vi behöver mer av de små stegens stora och viktiga utveckling. Det finns kompetenta verksamhetschefer som en gång började med en termins vårdbiträdesutbildning, det kan bli fler.

Vård och omsorgscollege i Västerbotten har nu godkänt att vårdbiträdes- och undersköterskeutbildning på folkhögskola kan vara grund för tillsvidareanställning i anslutna kommuner. Får vi ge gymnasiebehörighet till deltagare som sen går läkarlinjen kan man tycka att folkhögskolornas vårdutbildningar bör godkännas i alla län.

Den här gruppen kör nu tre veckor med intensiv språkträning. Efter att flera sommarjobbat börjar de igen 5 augusti. Då kan utrikesfödda med bra svenska hoppa på utbildningen. Tipsa gärna någon som vill vård och kan behöva jobb efter 29 maj.

Porsche ser vad som sker

Av , , Bli först att kommentera 7


Anrika Porsche har problem med arbetskraftsbrist, liksom övriga Tyskland och mest hela Västeuropa. Biltillverkaren försöker nu möta bristen med arbetsmiljöåtgärder och tekniska hjälpmedel som ska hjälpa äldre arbetskraft att kunna och vilja fortsätta jobba. Långt in i pensionsåldern.

Det är klart att det i det här fallet handlar om utbildad, kunnig, teknisk och praktisk arbetskraft. Skulle lågkonjunkturen slå hårt blir det säkert mindre behov även av kvalificerad personal. All arbetskraftsbrist är dock inte konjunkturberoende. På vissa håll är bristen så stor att den beräknas bestå även i lågkonjunktur. I Sverige gäller det fordonsförare, vård- och omsorgspersonal, pedagogisk personal m.fl.

Glappet mellan utbildade, erfarna och många nyanlända som har låg eller ingen utbildning är oftast stort. De länder, områden och kommuner som ser till att hela tiden flytta en betydande del lågutbildade närmare korta eller längre yrkesutbildningar, högre utbildning och jobb kommer att höra till vinnarna.

    Ingen ska säga att det är lätt eller att problemen är små. Men där man inte arbetar målmedvetet för att steg för steg lyfta fram fler som arbetande och skattebetalande, där får man framöver jobba desto hårdare med arbetskraftsbristens konsekvenser. Och med försörjningsstödet förstås.

Svårare än kinesiska

Av , , Bli först att kommentera 4


Mötte idag en läkare från Asiens västra delar på Dalkarlsås öppet hus på Ålidhem. En trevlig och pratsam man som bl.a. studerat flera år i Kina.

Han var inte dålig på svenska efter så kort tid här, men han hävdade att kinesiska var mycket enklare att lära sig.
Han hade en teori varför det är så.
”-Kineserna är nyfikna på utlänningar och pratar med en hela tiden, det gör man inte alls i Sverige.”

SFI, etableringskurs på folkhögskola med mera är förhoppningsvis en bra input. Men hur ska vi få till mer output i vår ofta tillknäppta svenska vardag? Det behövs samtal, språkliga möten.
Språkutveckling består av båda delarna. Ord, uttryck och meningsbyggnad behöver höras, ses och passera både in och ut för att fastna och gro.

Öppet hus på Dalkarlså Ålidhem

Av , , Bli först att kommentera 3


I morgon onsdag 9/5 kl 10-12 har Dalkarlså öppet hus på dagfolkhögskolan på Ålidhems centrum. Allmän kurs grund och gymnasium, särskild kurs kreativ och allmän kurs med yrkesprofil mot distribution är huvudsakerna just nu.

Du som själv är intresserad av kurserna är välkommen, liksom du som vill se vad Dalkarlså gör i Umeå nu.

Begravning istället för samverkan

Av , , Bli först att kommentera 9


Fredagens Folkbildningsforum i Umeå har jag verkligen sett fram emot.
En dag om samverkan för etablering och delaktighet i samhället.

Det är så mycket som inte sker när vi fokuserar alltför stinnt på ”vårt eget bord”, området där vi själva har den trygga kontrollen. Det är så lätt att hitta gamla och nya argument för att låta bli att samordna och samnyttja resurser som ändå kommer från samma skattebetalare. Trots att så mycket krävs och kan göras när andelen arbetande och skattebetalande i befolkningen minskar och vi samtidigt har så många som behöver behövas. Både svensk- och utrikesfödda.

Det är roligt att fler inser att folkhögskolan kan erbjuda många möjligheter till växt, ”förvärmning” och utbildning av människor som behövs i samhälle och arbetsliv. Behoven är idag ofta ganska handfasta, som när folkhögskolan såg dagens ljus i Sverige för 150 år sedan, på 20- och 30-talet och även senare. Samtidigt som den fria och frivilliga bildningen sannerligen också behövs i en allt mer inrutad värld.

Arbetsmarknadens möjligheter och behov ser väldigt olika ut. Det som syns sant i Malmö och Stockholm är inte nödvändigtvis sant i Malå och Sollefteå och platser där bristen på arbetskraft snart blir riktigt allvarlig. Det behövs riktad, lokal samverkan mellan samhällsaktörerna. Inte bara konfererande, men handling. Och saker är på gång.

På Folkbildningsforum såg jag särskilt fram emot att höra mer om ”Påfart Västerås”, ett samarbete mellan Västerås folkhögskola och Arbetsförmedlingen där. Man berättade om arbetet på SKL:s arbetsmarknadsdagar nyligen och jag skulle gärna höra det igen.

I morgon skulle jag även delta i en panel och samtala. Bland annat om möjligheterna till samarbete med självstyrande, men samverkansvilliga folkhögskolor. Civilsamhällets utbildningsform.

Nu blir det inte så. Min moster och äldsta släkting som nästan nådde 101 ska begravas, mammas sista syskon, och då får viktigt vika för viktigast. Dalkarlsås rektor Stig Åsbringer blir en bra ersättare i panelen.

Samverkan för etablering och delaktighet i samhället

Hoppas att ni som ska vara på P5 får en riktigt bra och tankeväckande dag.
EC933B34-76E3-4D6E-8FF8-F8767417DE01

Kostnadskoll på invandringen

Av , , 4 kommentarer 7


Man bör ha koll på kostnaderna, i privatlivet och definitivt när man i offentlig sektor förvaltar andras pengar. Även när man ger till humanitära insatser bör man ha koll. Så det inte blir som när en av våra större hjälporganisationer sålde in ett månadsgivande till mig på ett sätt som gränsade till bedrägligt beteende.
Vi bör ha koll på våra utgifter hemma, i stat, landsting och kommun. Annars drabbas några förr eller senare av hålen som uppstår.
Man bör också samtidigt ha koll på intäkterna, vad som drar in medel så att vi kan betala för det vi vill göra.

Att veta vad invandringens olika delar kostar, det är inget ont i sig, tvärtom. Vi ska inte luras och mörkar samhället finns andra som räknar, mörkar på sitt sätt och använder siffror till maximal intressekonflikt. Några för att få samhället att likna kampen mellan ett gäng tokkategoriserande fotbollshuliganer. Typen som kan knocka en okänd person med fel halsduk eller hämnas för vad någon ur en folkgrupp ska ha gjort ens släkting. I en annan världsdel för några generationer sedan.

Vi måste se hela bilden också när vi talar ekonomi. Vad betyder t.ex. de utrikesföddas arbetade timmar för oss idag? I morgon när bortåt 100 000 nu arbetande inte längre jobbar och inte har ersatts? Hur ser hela ekvationen ut, så där ungefär? Vad betyder det för stat, landsting, kommun, näringsliv, oss och samhället när någon kommer in och arbetar osubventionerad heltid efter 2-3 år i Sverige? Eller gör det efter några år med särskilt anställningsstöd eller nystartsjobb? Jämför den personens kostnads- och intäktsbalans med en jämnårig svensksvensks. Det finns så många goda exempel som också med till helhetsbilden.

Hur skulle vårt allt äldre samhälle, vars ålderspyramid inte är någon pyramid, se ut utan första och andra generationens invandrare? Hur skulle äldreomsorgen på Lidingö se ut, busstrafiken i Norrland eller äldreomsorgen i Vännäs? Hur skulle det vara i mängder med företag, organisationer och myndigheter i arbetskraftsbristens Sverige? Hur kommer det att se ut i morgon i kommunerna som idag har 40-50 procent pensionärer? I hela riket när vi 50- och 60-talister blivit 80 och den åldersgruppen ökat med ca 40 procent?
I min hemkommun, som vill ha Sveriges bästa hemtjänst, hade äldreomsorgen skurit ihop redan i somras utan de ensamkommande. Värt att reflektera kring.

Nej, vi kan inte ha öppna gränser.
Ja, vi måste ha en ordnad invandring där vi kan ta emot och integrera de allra flesta som kommer.
Nej, vi klarar oss inte utan våra invandrare.
Ja, vi måste bli mycket vassare på att utbilda och få dem i jobb och nyttja civilsamhället mer, inte bara institutioner och bolag.
Nej, det är inte lätt att hitta den lagstiftning som håller och vidmakthålla den.
Ja, vi måste göra det bästa av situationen.
Det finns ingen backväxel.

Vedspis, bastu och utbildning

Av , , Bli först att kommentera 7


En gammal vedspis med ugn och ringar var en fascinerande, exotisk och osedd sak som fångade deltagarnas mer intresse än väntat. Likaså kaminen i bastun där bak i bilden.

Platsen är Vindelns folkhögskola som ägs av Västerbottens läns landsting. Utbildningsformen var stor när det här landet byggdes upp som kunskaps- och välfärdssamhälle. Också idag är skolor som del här och Dalkarlså en väldig möjlighet att gå vidare med lärande och utveckling, även om man inte har den vanligaste utbildningsbakgrunden.

20140611-110645-40005869.jpg