Framåt till uppåt och bakåt med nedåt

Winstone sprang in till veterinären igår, han hade inget emot att få komma dit igen, vilket jag hade trott, men ack vad man kan bedra sig, ibland. Men det var ju bara positivt, en sak mindre att bekymra sig om. För han lär ju ska dit fler gånger, en spruta ska ju tas nu, i januari, då han blir ett år.

Vi hann även till det andra mötet, tror till och med att det var första gången vi var där, med tio minuter tillgodo, inte illa.

Nu ska ni få höra, jag besiktade Jeepen, förra veckan. Den gick igenom, och killen tyckte till och med att den var i väldigt fint skick, för att vara en 97:a (tror jag att det är), men, sa han, du har nåt konstigt missljud därbak.

Tillåt mig småle, vad tror du vi haft den inne på två olika verkstäder för, sa jag, just för att fixa till problemet, men det har blivit ännu värre än det var tidigare. Och nu trodde ju jag att du skulle tala om för mig vad felet är… men det kunde han alltså inte. Näpp, sa jag, det är väl bara att köra till den brakar ihop då.

Så byter Åke knutkors, även på Jeepen, han gjorde samma sak på Buicken för en månad sedan. Men tror ni verkligen att felet var där??? Nädå, den börjar låta värre och värre, luktar sådär varmt, bränt på nåt sätt. Och han hittar faktiskt ett annat fel, som dom missade totalt på besiktningen, men det tänker jag inte tala om vad det var, och det ska han åtgärda 🙂

Så kom gårdagen, och Åke kom hem från jobbet, skulle åka upp och beställa nya vinterdäck till den kära lilla bilen, jag säger då han står i dörren, ta Jeepen dit, då har du ju måtten på däcken med dig, och sen kanske du kan komma på vad felet är, om du hör ljudet.

Och ohh ja, han hittar äntligen den felande länken, ja till och med fler felande länkar… alla däcken sitter löst, ett däck hålls till och med bara fast av en mutter, ojoj, där ser man vilken tur man har… ett tag till och jag hade kunnat tappa ett däck i farten.

Nu vet vi ju allihop att däck ska efter dras, då man satt på dom, men ingen här tänkte väl på att han haft lös däcken på verkstaden, sen var det också konstigt att bilen ändå gått så jämt, man kunde ju ha tänkt sig att den skulle börja vibrera på nåt konstigt sätt, men inte då.

Nåja, inget galet hände, och återigen… detta är ju som vardagsmat för oss, först så går det uppåt, och ett två och tre fyr, sedan går det nedåt, och fem sex och sju ått… ja ja, jag vet, jag bytte ut ordet framåt till uppåt och bakåt med nedåt 🙂

Idag ska jag, Birgitta och Ingegerd, ut på tur…ska bli trevligt. Önskar er alla en trevlig onsdag!