Det kunde ha blivit men blev inte…

Det kunde ha blivit en otroligt spännande morgon, ja, lite i alla fall. Då vi gick i säng igår kväll, så släckte jag  lampan och noterade att klockan snart skulle slå över på spöktimmen. Jag svor lätt och undrade hur fasen klockan kunde gå så där fort…nästan tolv…redan.

Nä, sa Åke, inte är den tolv, men snart elva. Vilken tur att han var vaken då, jag hade väl kommit åt knappen då jag ställde larmet, och flyttat fram klockan en timme, och det hade i praktiken betytt att jag redan skulle ha varit vaken i över en timme nu, den hade ju skrämt upp mig 4.20 istället för 5.20…puh!!!

En sista arbetsdag nu innan en längre ledighet, ja, jag har ju sånt lyx, veckan som kommer är min guldvecka och jag jobbar bara 2 dagar, och dom är jag nu ledig så jag kommer att vara tillbaka på plats först nästa måndag, oj så härligt, tyvärr som alltid, så kommer dom dagarna att susa iväg som om dom aldrig funnits, precis som vanligt.

Men man är ju som van vid det, nu. Och å andra sidan vem vill frysa tiden då? Nä, det kan ju vara lika trevligt att ha något roligt att berätta då man kommer tillbaka, en händelse eller nåt annat skoj som man varit med om. Te partyt är ju absolut något eljest, som vi inte brukar hålla på med, och det kan ju bli en…tadaaa, snackis 😀

Något att snacka om, kommer att bli på onsdag, då kommer det hit ett par studenter från universitet, som håller på med ett projekt om vattentornet, och dom ska intervjua mig, angående det. Ja, det låter ju väldigt konstigt, vad kan jag säga om vattentornet, men nu handlade det mer om vad man har för anknytning till det, vad man gjorde som barn, däruppe och så vidare, jaja det får ge sig då dom är här.

Nu kaffe!!! Sen vakna upp och få dagen att gå, så vi kommer oss iväg, från det här survädret, hade jag tänkt skriva, men det ids jag inte, jag vet nämligen att det är lika surt söderut, dit vi ska. Önskar er alla en fin fredag!

MAAAT, jag vill ha MAAAT!!!

005INGEN MAT???

006

 

Maria Lundmark Hällsten