Radio är nåt jag aldrig lyssnar på, förutom på jobbet. Och jag måste säga, att sedan jag kom tillbaka efter min sjukskrivning, för snart ett halvår sedan, så är det ingen större variation, på musiken dom spelar.

Snacka om att det ska dunkas in i skallen, det är nästan så att man vet, vilken låt som kommer härnäst. Jaja, visst, man kan byta kanal, men om man nu vill ha, mest bara musik, så finns inte så många urval.

Men så, rätt var det är, så spelas det en ABBA låt, och man slängs tillbaka i tiden med ett ryck. Dancing Queen, var det igår, och jag fick nästa en whiplash då det plötsligt kändes som om jag var 9-10 år igen. Jag och bästa kompisen Annica, hade knutit på oss, såna där fällar som var så populära, som många hade på sina moppar, dom fanns i rött och blått.

Sen stod vi där på golvet och showade med en låtsas mick i handen…jojo, det var tider det. Sen vet jag inte vad som hände med ABBA, det blev så småningom, lite töntvarning på att gilla dom. Fast i ärlighetens namn, så har dom väl knappast gjort, en enda dålig låt. Dom sitter som gjutna i skallen, om man bara får en ton, först. Och vad glad man blir av deras låtar 😀

Nu är vi anmälda till Sundsvall, licenserna betalda och det är bara att ta sig dit, härligt. Ikväll får vi se om det blir premiärtur med Camaron, det är spontan bilträff på Ikea parkeringen. Vi får se vad vädret säger.

Träningen avklarad för idag, och nu ska Winstone få sig en promenad. Ha en fin dag, allihop!