Etikett: Sundsvall

Roligt och (oroligt)

Av , , 2 kommentarer 14

Nej. det var ingen rolig dag för Winstone, igår. Jag lämnade honom 7.30 och fick hämta hem honom efter 13. Han grinade i bilen och struten gjorde, absolut, ingenting bättre.


Operationssåret är rätt stort, så det ser inte så roligt ut. Och på det en grop. Dom behövde dock inte skicka vidare det dom tog bort utan det är ett Lipom. Vilket är en godartad tumör, men som kan ställa till det om dom blir för stora. Och en operation, är ALLTID, ett ingrepp, som kan gå åt skogen. Det vet vi allihop.

Nå, han äter och det är positivt. Smärtstillande får han också, samt inflammationshämmade medicin. Han kommer nog att strutta runt på några dagar. Det får ta den tid det tar.
Gubben 😪


Lite roligare för mig. Jag som fick en ingivelse på onsdagseftermiddagen, och satsade 45 kronor på V86. Förträngde vad jag gjort, och det kanske inte kändes så spännande då V86, sällan ger nån större utdelning än nån hundring.
Kom ihåg att jag spelat, rättade den och voila… där kom slanten tillbaka som jag får betala för Winstones operation, efter självrisk och procent på den rörliga kostnaden.


Tackar 🙌

Min Begonia masoniana, blommar.


Begonia masoniana, järnkorset begonia, är en växtart i familjen Begoniaceae, kommer från södra Kina och norra Vietnam. Den kommer ursprungligen från odlade växter av okänt ursprung och återupptäcktes först mycket senare i naturen. Till skillnad från min som jag fann på Nelins i Uppsala, haha.

Tog fram en bit älgkött från frysen. Plockade ner Croc Poten som stått uppe i skåpet ett tag. Fyllde den med lite godsaker…


Och japp, en stund kvar till middag, men jag tror det kommer att bli supergott.


Ska uträtta lite ärenden idag sedan njuta av fredagen och ledigheten. Hoppas ni alla får en toppen fredag. Avslutar med två coola bilder som Åke Blomqvist från Sundsvall, fotade utanför Delsbo. Han skickade dom till mig och skrev att han tänkte på mig då han såg bilen haha… ja why not, jag kan förstå det ☠️😁 Han tror också att det är belysning därinne, nattetid, fränt. En sån där hade vi också kunnat ha som dekoration på gården 😍

Vinka då 👋

Då har man laddat, justerat saker, hoppats, längtat, och kollat anmälningslistan till Fällfors Summer Nats 2022, hundra gånger. Till och med mejlat en tjej, Kristina Nygren, som jag blev tipsad om, som kanske kunde ha en hjälm jag kunde få låna. Och trots att den var inne för lackering, hjälmen alltså, så skulle jag få äran att få låna den till Fällfors, för att slippa lägga ut flera tusen på en ny, för en tävling 😍

Så ringer Nicco sent igår kväll… har dom ställt in Fällfors… det står så på den här FB sidan, lalala. Och ja, tävlingen ställs in. Dom fick kalla fötter av för få anmälda team, vilket i sin tur kan leda till för lite betalande publik, och klubben kan inte riskera sin överlevnad på en tävling som kanske inte ens går plus, minus, noll.


Ja, det är inte så mycket man kan göra åt den saken. Har kollat runt lite och det kanske kan funka på Sundsvalls tävlingen sista helgen i augusti. Vi får se. Det trista den här gången var väl att jag skulle ha många som backade upp oss.

Nicco, Theresé o Sally, Jitte och Ina, och Elisabeth Jonsson, skulle hänga med oss och vara behjälpliga. Inte alls alla gånger vi haft så mycket folk bredvid oss. Allting stämde som så bra, kanske för bra då, och då ska man sättas på plats… igen, eller är det bara jag?


Nå, jag ska inte gräva ner mig mer i detta, ingen idé.

Satt ute igår och fick ett meddelande på messenger, av Mats Hedin. Jag kollade upp och tvärtänkte att dom kanske kört förbi. Jo nån gång har han skrivit vinkvink, typ, eller att det var dom som tutat. Vi ser förmodligen ut som fågelholkar eftersom man sällan hinner se, vem det är som vinkar eller tutar.
Näpp, jag såg ingen vit bil så… jag svarade.


.
Då fick jag tillbaka…


Hahaa… han och Susanne kom ut från Ica och stod därborta och vinkade 😅

Jag satt dessutom och fotade Winstone. Han ser ut att må dåligt. Fast han sitter framåt böjd för att se under staketet.


Åke var ju där och pantade burkar och handlade hem lite dricka, och då måste Mr W ha koll på att det går bra.


Efter middagen for jag och Nicco och gick en sväng över Lundabron, och rundade en holme.


Det är ju fint därute, men jag tycker att dom kan fixa dit lite mer bänkar, eller så kan dom väl ordna fler trädstolar. Den här har väl bävern varit fram och kapat och sedan gjorde någon en stol av den. Fyndigt!


Ha en fin tisdag, allihop och njut av dom kommande 24 timmarna!

 

Hattkastning 🎩 eller mösspåtagning 🧢

Av , , 2 kommentarer 14

Vi lämnade Umeå 10.28 och var framme i Järlåsa nån minut innan 18. Då hade vi stannat i Övik, där jag sprang in på Willys och köpte bröd, baconost, keso och en risifrutti…lunchgrejs, med andra ord. Det är inte optimalt att lämna W i bilen för att gå in på nåt hak och äta. Han skäller väl skallen av alla, sen gillar jag inte att lämna honom i bilen, överhuvudtaget.

Vi stannade nedanför Skuleberget. Det var så förbenat kallt och blåsigt att det var bara att hålla fast mackan i handen, annars ville den flaxa iväg. Det blev snabblunch, med andra ord. Men tog två bilder för att dokumentera vårens framfart.


Nästa stopp efter Sundsvall, snabbfika, bulle, prata i mobil och iväg, igen. Här var det inte så långt kvar, minsann, typ lite drygt 7 mil. Fast hela vägen hit är verkligen lönndryg, på riktigt.

Jättebra med mitträcke och dubbelfiler, man hinner känna sig glad då man passerat 1,2 och 3 bromsklossar, läs lastbilar. Men bara för att sedan stöta på fler farthinder vid nästa enkelfiliga del av vägen. Never ending story.

Theresé tyckte att jag skulle ta den här lilla kaffedrinken innan middagen, bara för att.


Sen tog vi en kvällspromenad med W. Det är verkligen djurliv inpå knuten. Fick se 3 rådjur, en massa harar, vildsvins åteln, sitter bara 3-400 meter nedanför deras hus, men ett vildsvin har vi inte sett. Och det är inget jag står efter att få se heller.

Dom har en liten sjö på sin tomt, och den ligger bara på andra sidan vägen…därnere.


Här syns den bättre.


Och här är det inte djurfritt, det bor både ett svanpar där, samt tranor. Vi har kvartat i deras uterum och jag blev väckt med solen på väg upp som sken rätt i ögonen. Det kvittrade och skränade från fåglarna, så det kändes som att bo inne på ett Zoo. Men… jag har viss vana av ljud ändå. Åke brukar inte vara hel tyst, då vi sover 😴

Och sen finns ju katten Bobby också, förstås…


Får se vad det blir idag, Theresé har åkt med Sally in till Uppsala, där hon hade en tandläkartid, sedan ska hon jobba hemifrån. Jag ska peppa mig själv inför Nyköpingsresan imorgon. Gissa om jag är glad att Tina åker ända upp till Uppsala för att hämta mig. Det enda orosmomentet, är att det kommer att vara tonvis med folk inne i stan, imorgon. Valborgsmässoafton i Uppsala, är tydligen spektakulärt. Med Champagne race och hattkastning, eller vad det nu hette. Hahaa…Nu har Theresé kommit tillbaka och nopp, det heter mösspåtagning.

Får väl se om ni får en liten uppdatering imorgon eller på söndag, hur det gick. Ha en fin fredag, allihop!

 

Mellan dröm och verklighet

Av , , Bli först att kommentera 11

Som vanligt, då man kan sova, nästan, hur länge som helst och inte inget larm slås igång. Så vaknar man av nåt helt annat. Jag slog upp mina blå, vid 6.


Eftersom jag vaknade av att jag skrattade…högt, på riktigt. Och sen försökte jag hålla mig från att fortsätta, för jag undrade om Åke hade hört mig.

Drömde att jag skulle stänga igen en dörr till ett rum, och ner dimper en spindel med ett byte.

Jag tror att den tappade fotfästet av vinden, fast när den snabbt som tusan, klättrat upp igen så faller den lika snabbt, och så där fortsätter den.

Aggressiva nedfall och sedan järnet upp. Precis som om den vill att bytet en fortfarande håller i, ska dö av bara farten. Jag har ju botat min spindelfobi till 99%, men tycker inte om deras överraskningsmoment. Och då kommer Sally. En som jag då inte ska visa att jag är brydd över såna där små saker.

Därför börjar jag skratta, och sedan fortsätter jag skratta för att jag skrattade, och för att spindeln gör denna uppvisning. Jaja man kan ju vakna av värre saker än skratt, kan jag tänka mig.


Man kan få en kastrull fylld med vatten, rätt i fejjan, inte bara vattnet utan även kastrullen. Ojoj, men den har ni hört förut. Det var ju min ingifta morbror Sam, som tyckte det var ett bra tips till grannpojken, som var vaken ensam och hans föräldrar låg och sov.

Nu tänkte väl inte Sam att hela kastrullen skulle med, fast tanke och handling stämmer inte alltid. Och jodå, pappan som fick allt i skallen, visste vem som uppviglat sonen. Tur att dom kände varandra såpass att dom kunde skratta åt det, sedan.

Eller så kan man göra en Nicco, och ramla från kortsidan av sängen i bussen, och hamna ända längst bak mot bakluckan som är målad med en STOR döskalle. Sedan vakna och inte veta vart man är medan man står och tittar rätt upp på skallen. Hahaa, detta var då en av våra gamla bussar.

Och till saken var att vi hörde att nåt hände men trodde väl inte att hon skulle ramla åt det hållet. Så när hon ropade flera gånger och frågade vart hon var, så svarade vi ju helt korrekt… Sundsvall, vi är i Sundsvall. Fast hon undrade nog VART hon var, liksom på själva platsen. Där, mitt mellan dröm och verklighet. Vårat svar skulle ha varit, i bussen…

Alla gånger Theresé har vaknat för att Anders klättrat ut genom fönster och annat, i sömnen, ja det ska vi inte ens gå in på. Så summa sumarum, vad är lite skratt i sömnen, kontra det.

Idag har jag och Åke fikadejt med några gamla grannar. Vi ska ses ute på…tadaa…Nybro. Ska bli trevligt. Och nu tänker jag sätta fart på dagen med en prommis, och jag tänker ta med Winstone. Ha den fin torsdag, allihop!

Stötte på patrull 🚫

Av , , 4 kommentarer 15

Då var bilen, Camaron hämtad från Carglass, vet inte om den ser så bra ut, nu heller.

Dom stötte på patrull, jisses 😬 Tydligen så limmas bilrutor, ofta med silikon, eller limmas, tätas kanske. Silikon i kombo med annat, kan göra att det fräter på lacken och sedan blir det rost.

I det här fallet är det rent ut sagt hål i den så kallade A balken, där rutan har en av sina fästpunkter. Samt runt hela ovansidan. Så det man då bör göra, är ju att svetsa. Och det är väl självklart, annars sitter man med det där berömda skägget i brevlådan om nåt år eller två. Eller så skippar vi skägget och sitter med en ruta i knäet.

Det blir ju som att välja mellan pest eller kolera. Så vi tar det tredje alternativet. Vi anlitar någon som vet hur detta ska göras. Tur man har vänner som har vänner som jobbar med sånt här. Får veta till veckan om just Brällas väns kollegor, har en öppning i schemat.

Annars lär vi få söka vidare efter nån annan. På Carglass är dom jätte trevlig att ha att göra med. Det var absolut ingen panik för deras del, rutan ligger där den ligger, och inte tog dom nåt betalt heller.

Får upp många minnen nu, från tävlingar. 2016 var det Sättna/Sundsvall. för Niccos del.


Konstigt då man tittar på bilder och filmsnuttar, så känner man dofterna, värmen, ibland regnsmatter men det är ju verkligen försommar feeling.

Tina ringde igår kväll och det är samma sak där. Många minnen, mycket vi ändå har gjort tillsammans. Vi kanske var produktiva, och som hon sa, och vi har sagt förut. Vi hade ju tid, våra barn var ju vuxna även då. Eller om inte vuxna som i vuxen, så var då Nicco, självgående.

Fast nu sa ju Tina att man inte fick säga inte, samt aldrig säga att man, inte har tid. Tid finns alltid. Och det är väl en sanning, fast kanske med modifikation. Det beror på hur man tolkar saker.

Tiden är ju nåt du bestämmer över och hur du planerar dina dagar. Eller vad som är det viktigaste för dig. Man väljer förhoppningsvis det man själv känner är det rätta. Även om det är precis det man ska göra, så finns det många som inte tänker på det sättet. Man gör saker för andra, hela tiden. Och då finns plötsligt inte den där tiden över, till det du ville göra.

Jag drömde i alla fall att Tina kom och plockade upp mig i deras husbil och vi var ute på vift. Jag såg en helt underbar vy, en solnedgång som speglades i vattnet och jag bad henne att stanna. Stanna stanna…jag fick lite panik, för att solen försvann snabbt och jag skulle inte hinna fota.

Hahaa…Tina nitade fast i nån skogsdunge och det var stenigt och ingen väg, men hon stannade. Fast fotoögonblicket var över. Men vet ni vad, jag tjyvlånar en av Annelies solnedgångar från deras Rote.


Lite lustigt ändå, för solnedgången i drömmen och att fota den, kommer säkert av dom bilder Annelie lagt ut. Så nu vet ni, ni finns i mina drömmar.


Nicco pysslade på med hennes Van igår kväll, och hon tyckte att hennes mamma kunde gå upp till henne och hämta ett glas Rosé vin. Fattar ni, hon skickar en som inte dricker vin, att hämta ett specifikt vin. Kunde det gå annat än obra.


Roligt ändå, att av 2 sorter hon hade en flaska och en box, så tog jag fel, hahaa… och vilken tid innan jag ens kom på hur man får ut det där från boxen.

Vi satt ute och eldade en stund men det var inte alls skönt i luften även om solen var framme. Som isande vindar, nej, lite mer värme tack. Nicco beklagade sig över att fåglarna skitit på hennes bil. Och mja, det finns ju tydligen åtgärder man kan vidta.


Ni får ha en underbar lördag, allihop, det hade jag tänkt satsa på, i alla fall.

Robinson 2.0

Av , , Bli först att kommentera 15

Tog en efterlängtad promenad runt Umestan igår.

Vi, jag och Winstone, gick inte igenom företagsparken utan tog gångbanan jämte vindelvägen, bort till gång och cykelbron. Promenaden tog exakt 1 timme, och halvvägs hade jag önskat en bänk, då hade jag satt mig ner en stund, men det kunde jag fetglömma.

Fördrev tiden med att fundera ut ett nytt Robinson koncept, hm:

Jag följer ju den dokussåpan, slaviskt, och tänker precis som med Farmen, det hade varit så kul att vara med. Men det finns inte en chans i hela humhummet, att jag ens skulle klara av en av dessa tävlingar. Det ska klättras, hängas, balanseras, jag hade legat efter 2 meter.

Men, picture this! Robinson för alla över 65, haha. Detta kommer inte att utspelas på nån paradisö i stilla havet, oh nej, utan det får bli nån liten privat Ö utanför vår kust, möjligtvis lite mer söderut, än Umeå.

Här går tävlingar ut på att baka och få till den högsta sockerkakan, baka och grädda en bulle som mäter exakt 10cm i diameter, virka längst på en timme, tysta leken, den enda fysiska tävlingen är fingerkrok och stå längst på ett ben:

NEJ, stopp och belägg, där kom kusin Jenny med, och då blev det genast lite för komplicerat, haha, så här kan det se ut, tänkte jag:

Man kan också lägga in minneslekar, och korsord, finalveckorna så blir det lite styvare tävlingar. Tänd upp en eld och få till ett pinnbröd snabbast, eller lägg patiens, idioten, så fort man kan och den som klarar den först, vinner. Eller stå på händerna, försten att ge upp åker ut:

Nähäpp., här kom hon med igen, jag ska visa hur långt jag kommit i att stå på händer, och så här kan det då se ut i Robinson 2.0:

Här kommer det aldrig att röstas ut, utan det är alltid sisten i alla tävlingar som får lämna. Mycket rättvis, på min ära! Och tillåt mig nu att fråga varför inte detta kan genomföras? Robinson är upplagt för dom över 18, och det kommer förmodligen aldrig att vara en 65 plussare som vinner.

Sen finns ju Wild kids för våra barn….ja, bra, men pensionärerna då? Javisst, några kanske måste ha lov att få ta med sina mediciner, och det kanske måste finnas minst en eller två läkare inom räckhåll, men livserfarenheterna, kan ingen ta av dom, i guess 😀

Nicco var med i luren igår och spånade, hon med, på vilka grejer man kunde köra med. Fast hon tyckte nog att jag spårade lite, ändå. Men det kanske ni inte visste, Nicco skickade in en ansökan till Wild kids, back in the days, och hon blev uttagen för intervju.

Vi fick välja att åka ner till Sundsvall eller upp till Luleå för intervjun, men tyvärr, och jag vet utan att vara jäv, att hon hade gått långt i den tävlingen, men hon hade lyckats bryta ett ben i foten och gick med kryckor. Givetvis fick hon frågan om hon trodde sig kunna vara med utan problem, och jag gör en kvalificerad gissning, att dom valde bort henne för att inte riskera, framtida men…så synd, men men…

Om nu nån stjäl min idé till Robinson 2.0 så vet jag ju att jag får vänta 12 år innan jag kan ansöka, men då tycker jag att jag borde ha en given plats som hittat på det, och jag får åka lite i gräddfilen, eller hur? 😀

Ha en fin dag, allihop!

Tid är pengar, jag slösar inte bort en krona!

Steg upp strax innan 5, kollade mobilen och jag hade ett missat samtal, ett sms, och ett meddelande på messenger…jisses, ligger inte folk och sover 😀

Nå det var Nicco som ville ha väckning, så det var ju lugnt, men sen är det så här att det ramlade in en potentiell köpare av våran junior dragster, och igår bestämde han sig för att komma upp idag, på förmiddagen, från Sundsvall, för att kolla in maskinen.

Nu hade han läst om vagnboken, en värdehandling som ska följa med vid köp, ajaj, och vart tusan hade vi stoppat bort den?

Vad jobbigt det är då man vet precis vart man har haft den, i alla år. Vi hade den alltid i en låda där Nicco hade sina handskar, armstraps och nackkrage. Jag vet EXAKT, hur lådan ser ut, och trodde först att vi hade den i bussen. Men så sitter jag ju här och grunnar, vet också att den varit nere i källaren. Och jag har sett den bland våra papper häruppe, men tror att det var den gamla vagnboken.

Jag börjar med att gå igenom varenda papper vi har här, men hittar nada.

Ja, jag kan ju inte slösa bort tid, tid kan ju i detta fall vara pengar, så jag går ner och röjer i källaren. 5 rum, gick jag igenom, utan resultat, svär för mig själv, och tänker att, ja… vi måste ju gå ner på priset så dom får köpa en ny vagnbok (dyrare än att bara förnya en gammal). Kommer upp för källartrappan och vad skådar mitt norra öga, längst upp på en hylla, precis nedanför dörren, ligger lådan, och oh yes, vagnboken är däri…PUH!!!

28423794_10156095107771585_4578397419473098726_o28577449_10156095108671585_3758258952812176215_n

Och detta är väl också så där typiskt, varför kan man inte leta efter saker på stället dom ligger på, istället för att leta överallt annars, innan man slutligen kommer till rätt ställe…*tar sig för pannan och funderar på en Ipren*

Pratade med Tina för några dagar sedan och av någon konstig anledning kom det in myror i samtalet, och där klickade det till i mitt huvud, visste att jag sett eller hört något om speciella myror, som faktiskt tar hand om sina skadade polare. Jag googlade, och yepp, jag hittade dom. Här kan i läsa om dom små rackarna, himla intressant, faktiskt.
myror-jpgHa en fin lördag, allihop!

Och ja just ja vad var det på bilden igår? Jo, istappar och snö som låg uppe vid ett tak, jag tyckte det såg ut som ett landskap, med träd och snö 😀

28279278_10156086725961585_1260743448028347031_n

En fundering…

Av , , Bli först att kommentera 16

Dom visade husbyggen från Skellefteå igår, på nyheterna och jag har alltid tyckt, att Umeå liknar Skellefteå, eller tvärtom, Skellefteå liknar Umeå 😀 Och ännu mer då jag såg byggnaderna, som var väldigt lik, dom som är byggda uppe på Sandåkern. Det var samma stuk och färger.

Fast det är mer som känns bekant, broarna över älvarna, upplägget, kort och gott, här Skellefteå, bild lånad HÄR:

835687-arlima_mw460Och Umeå, bilden lånad HÄR

3533027_2048_1152Åker vi vidare, söderut, så har vi Övik som jag alltid tyckt, påminner om Sundsvall. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är som gör att jag känner så, Övik ligger ju väldigt nära vattnet, precis som Sundsvall, och bägge städerna är placerad i en kurva (kan vara det som gör det).

Och nu till min riktiga fundering, försöker dom efterlikna varandra, för att vi ska känna igen oss? Är det därför Dollarstore och andra butikskedjor, möblerar så man ska känna igen sig oavsett, vart i landet butiken ligger, som du går in i? Och är det inte lika bra då, att bygga alla städer likadant, jag menar hallå, då borde ju GPS bli överflödigt 😀 Vi skulle känna oss hemma vart än i Sverige vi skulle befinna oss, hahaa…coolt!

Men jag gissar att jag blir nedröstad, alla vill nog ha variation, skulle kanske kännas lite långtråkigt om allt såg, samma likadant ut 😀 Kan jämföras med vädret vi har just nu, lika grått alla dagar, vad hände med variationerna???

Har lite att syssla med idag, 3 tider att ställa in mig efter, fast den tredje och sista är mer mer på det privata planet, bastugängs träff, och vilken tur att jag skrev det, måste ju köpa en trisslott.

Önskar er alla en fin torsdag!

Jag skulle ha stämt dom…

Är det ingen annan än jag som tycker det är rätt så märkvärdigt, att det kan vara kav lugnt…ute, vid den här tiden, 7-8 på morgonen, och sedan sätter det igång att blåsa? Det är ju precis som genom ett trollslag, och snudd på, varje dag. Visst visst, det kan vara skönt med lite vind, det där gamla vanliga….det är åtminstone myggfritt, men vi snackar ju ”cab blåst”, typ, där håret slår knut på sig själv. Eller råkar just vi, bo på en stormrik plats, Västerslätt.

Resan vi gjorde till Sundsvall, blev då djur rik. Först höll vi på att klippa ett rådjur, jag hade inte satt min hand mellan dess klövar och bussen. Den hoppade rakt ut, sprang järnet och tog mitträcket i ett skutt, jag hann precis se hur den klarade räcket innan vi passerade.

Tre älgar stod och betade tjugo meter upp i skogen, vid E4:an på väg hem, och en timme senare, en till älg, alldeles vid vägkanten, jag trodde först det var en stor björn, såg bara bakdelen 😀 Men sedan vände den sig om.

Vårt kylskåp i bussen, känns att vara något malplacerat, då vi har ett skåp ovanför, och det faller sig rätt naturligt att man använder det som skafferi. Men det blir rätt så varmt däruppe, då kylskåpet alstrar värme. Nu hade jag lagt upp en chokladkaka där…gissa om jag stämt Marabou, om jag bott i Amerika, det står inte på kakan att den inte kan förvaras i skafferiet, eller vad tror ni om detta?

2016-05-28 19.09.38Ujuj, vilken världsproblem, man kan ha.

Jag och Nicco blev bjuden på middag av Åke igår, (ja, inte så att han föreslog det, men han tyckte det var en bra idé, då lotten, föll på honom, att fixa en middag), och vi tog Camaron och åkte upp på restaurang Mix. Då vi parkerade bredvid en bil utrustad med billarm, så slog den igång av mullret, hahaa…känns igen från tävlingarna, då besökare låser sina bilar och står parkerad för nära startbanan, då brukar det bli ett jäkla tjutande då det är start.
Efter en god middag, fortsatte vi upp och firade min mamma, på hennes namnsdag samt mors dag. Hon hade middags gäster, så det passade ju bra med en kaffe efter maten.

Vår dag, igår, tillbringades utomhus, och vi fick oväntat besök i trädgården, tur att Winstone är van vid katter, och denna katt verkade inte speciellt rädd för honom, då den tog för sig av hans hundmat, samt vatten. Jag tänker att en utekatt, med ett hem, inte borde käka hundmat, om den inte var tvungen, så jag lägger ut bilder på katten här, om det är någon som kan tänkas känna igen den. Jag har sett den under 2 veckors tid, här på Västerslätt.

IMG_0885 IMG_0887 IMG_0888 IMG_0889 IMG_0893 IMG_0896 IMG_0898 IMG_0900 IMG_0902 IMG_0905Önskar er alla en fin måndag!

Katastrof, i dubbel bemärkelse!

Av , , 2 kommentarer 8

Så har man varit duktig, tränat, gått med hunden, duschat…och gjort i ordning en frukost macka med gott kaffe, till. Går ut i badrummet för att kamma till den blöta kalufsen, kommer tillbaka till en kopp kaffe…utan macka.

Jag ser genast den skyldige, som försöker äta upp dom sista smulorna i tron om att h*n gjorde sig av med eventuella bevis material…sorry Winstone, den gubben gick inte. Han ligger nu ute i hallen, och skäms, hoppas jag.

IMG_0754 IMG_0755Och jag fick återigen lära mig en läxa, lämna aldrig något i noshöjd, det är dömt att misslyckas.

En annan som fick lära sig en dyr läxa (tänker jag mig) var den tjej, som jag såg förra veckan, som ignorerade att brandkåren hade utryckning. Detta är absolut inte första gången jag ser dessa ignoranta människor, som struntar i att 40 bilar står i kö…stilla, lamporna blinkar rött, för att visa att utryckning är på gång, och ändå kör dom ut i rondellen.

Hon hade nu oturen att missa, att polisen låg i bilen bakom henne. Så dom fick göra en utryckning, dom med. Fick stopp på henne nere vid bangården, hon trodde nog att det var nån annan dom var ute efter.

Visst, jag ska inte säga att alla gör så här, medvetet, däremot tänker jag att dom just då, inte är speciellt goda förare, om uppmärksamheten, inte är bättre än så där.

Tanken med att stoppa trafiken är väl att dom ska ha fri lejd, så långt som möjligt, då dom kommer ut, inte att dom ska måsta börja med att kryssa mellan bilarna som struntat i det och ändå gett sig ut på vägen, framför utryckningsfordonen.
Ni kanske sett dessa bilar någon gång, här i Umeå:

DSC_215Bild kommer HÄRIFRÅN

Katastrof kan nog tolkas  olika sätt. Själv trodde jag att det utbildning för utryckningsfordon, men går man in på hemsidan, ser det annars ut. Jaja, kul namn, som sagt, undrar om dom menar att eleverna är katastrofala, eller bilarna…utbildningen, eller vad? 😀

Jag och Nicco tog en liten raggar runda med Camaron igår, det var inte många bilar ute…av amerikanskt slag, fast dom hade haft träff på Ikea parkeringen tidigare, jag jobbade ju, så vi var lite senare än alla andra:

2016-05-26 20.53.55 2016-05-26 20.55.03Nu ska jag fixa en tacogratäng, den ska med till Sundsvall och bli morgondagens middag. Jag har påbörjat packning av buss, Niccos racekläder, hjälm, krage, handskar etc, är framplockat. Soldans utförs enskilt, och blir det inte vackert väder, ska jag aldrig mer dansa, sådeså.

Önskar er alla en trevlig helg…om jag nu inte kommer att ha täckning dit vi kommer.