Etikett: julhandel

Elefanter i porslinsaffärer!

Av , , Bli först att kommentera 20

Man kan ju bli ledsen i ögat…ibland…då man ser och hör hur folk resonerar. Läste precis ett inlägg om en stackare som inte fick den hjälp han behövde, och han beslutade sig för att ta sitt liv, han orkade inte längre. Han lämnade familj och barn efter sig.

Jätte tragiskt, sorgligt att man kan missa dessa rop på hjälp, men jag förstår samtidigt hur finkänsligt allting är. Det ska nog väldigt mycket till, innan någon talar om hur dom egentligen mår, innerst inne, och vad dom funderar på att göra.

48391339_10156801527496585_8628185686702292992_oVi som läser detta, vet ju egentligen inte alls, hur det gick till, på riktigt. Vi får se den ena sidan, det vi hör av besvikna vänner och familjer, och jag köper att psykiatrin kan förbättras avsevärt och det behövs säkert pengar att stoppa in, där också.

Nå, det var inte dit jag ville komma, utan kommentar på detta inlägg, var att om vi istället för att slösa pengar på flyktingar och la dom på oss svenskar istället, så hade inte detta hänt.

Och här känns det som om en elefant klev in i porslinsaffären, med jättetofflor på fötterna.

417KdyVD1ELJag undrar vart det här om alla människors lika värden, tog vägen?

Man kan också bli rädd för vart dessa personer jobbar, dom som skriver såna här kommentarer. Jag hoppas och ber innerligt, att dom inte har vårdande yrken eller andra jobb som går ut på att assistera och hjälpa människor på ett eller annat sätt.

För risken är överhängande att dom kommer till en plats där dom måste avgöra vem som ska räddas eller vem man hjälper först… Ja, ni fattar!

indexNä, uppenbarligen gör man skillnad på folk och folk. Ingen annan har så stora rättigheter som vi, som bor i detta land och som bott här sedan urminnes tider…eller? Och här tänker jag också att man kanske ska titta sig omkring lite, vad man har runt omkring sig själv.

Kanske vänner och bekanta som en gång har adopterat ett barn från ett annat land, är dom mindre värda? Borde dom ju vara om man resonerar som vissa gör. Eller tänk, ve och fasa, om ens egna barn skaffar sig en kvinna eller man från ett annat land, vad innebär det?

Nä, fy fasen, säger jag. Att vilja ha nåt eller nån att skylla på, det är vi svenskar jävligt bra på att göra. Istället för att klura på lösningar som skulle kunna gynna alla. Kom inte dravlandes med att vi inte har pengar, googla julhandel och sedan fråga er själva vart alla dom pengarna kom ifrån.

Så… skrev hon och *gnuggade* sina händer, nu är det avhandlat för min del, känns bra att skriva om saker som upprör men som man inte vill kommentera för att risken är stor att man sänker sig till den nivå där andra ligger, dom som kommenterar utan att tänka efter, före.

Hoppas på en fin dag för er alla, oavsett vart ni kommer ifrån eller vart ni är på väg! Jag har en elefant i en porslinsmugg! Bara så ni vet!
48386619_10156801622726585_470741489522049024_n

Plogbilen kan vara kul…ibland

Av , , 3 kommentarer 5

 

Igår tog vi det lugnt, och det kändes bara bra. Jag sms:ade Jan A och frågade om han och Inge-Gerd ville hänga på, till slöjdarnas hus och se på deras julhandel, och det ville dom.
Vi gick runt där, dom har ju en massa fina saker, tyvärr är många av dom rätt så dyra men det är ju någon som suttit och gjort alltihop också, dom vill väl ha betalt för det med. Jag köpte bara ett par luddiga saker till Sally, det blir nog bra.
Sedan tog vi en fika därinne, Inge-Gerd plockade fram ”storplånboka” och bjöd oss allihop, tack för det, Inge-Gerd, inte nödvändigt men det gjorde inte ont heller 🙂
Detta var utsikten från café fönstret:
Dom såg ut att ha aningens mer snö än vi. Jan A tyckte att det var synd att inte Åke kunde ställa upp på bild därute vid bordet, skulle väl ha sett kul ut, med en kaffekopp nersjunken i snön, man skulle bara se röken av den. Men han kändes inte ha riktigt lust att trava runt dit… så han slapp.
Man har nog blivit lite anti mot snö, annat var det då man var yngre. Då skulle bobben eller pulka fram, så fort det började singla ner flingor. Vi hade en snitslad bana från vattentornet, ner genom skogen och ut på hockeyplanen, det fanns en värre bana och en, lite snällare.
Ibland åkte man cykelbanan ner mot Bräntbergs skolan, helt livsfarligt. Man ville dessutom ta sig så långt som möjligt och tre fjärdedelar ner så fanns en sån där sväng grind, men då ordnade vi alltid någon som stod och höll upp den, att det kunde komma bilar tänkte vi inte så mycket på.
Ibland blev man väl förvarnad och kunde svänga av, och andra gånger svängde vi av med vett och vilja och åkte nerför världens brantaste utförslut och hamnade i hörnet på radhuset som stod så påpassligt därnere. Bara för kul!!!
Kul var det också då man var hos farfars eller i stugan på Udden, och plogbilen kom, det var snudd på samma spänning som då det var dags för hölasset. På med kläderna och sedan stod man med spänd förväntan i diket och väntade på att plogbilen skulle komma med full syra och täcka en med snö. Och det gjorde den också 🙂
Idag är man inte lika glad, då den kommer och öser upp allt den hittar, precis där man ska ut. Men det får vi nog allt leva med, tur ändå att vintern inte blir så lång.
Önskar er alla en fin dag!
ps. höjer ett varningens finger, detta med att stå ivägen för plogbilen är inte något att rekommendera, det kan till och med vara förenat med livsfara, då man inte vet vad snön innehåller (tack Per för att du påpekade det) ds.
Maria Lundmark Hällsten