Åkes farmor Thyra, var en ordningsam kvinna. Hennes sy saker var inte i närheten, så utspridda som mina Kul att se alla småsaker.

Och alla lådor och förpackningar som användes.

Den här hade hon lagt häftstift i.

Fast nu fick den hamna i vår kökshylla istället. Kan säkert komma på nåt att ha i den burken. Förvånad blev jag också, då jag inte visste att dom körde med bäst före datum, redan på den tiden.

Inlagda i en försluten plastpåse låg dessa.

Jojo, var ju tvungen att testa dom.

Här tog man tillvara allt, och lagade det man kunde laga. Inget slit och släng, här inte.

Bland plaketter från alla Lövångers rallyn, låg denna.

Kommer förmodligen, från den tiden svärfar Nicke, körde Mc på rundbanan på Gammlia. 1948 var han 22 år. Fast det hade varit roligt att få veta vad Umeå Motorklubb, var för nåt. Är det nån klubb som existerar idag, fast under annat namn

Har ställt frågan i Umeå Cruising, får se om det är nån där som vet. 1948 är ju dock ett tag sedan. Om klubben upphörde i slutet av 40 eller början på 50 talet, så må ju den som vet, vara till åren kommen. Eller…så vet man bara. Någons förälder kanske pratat om den eller varit medlem där, för längesedan.

Tror inte vi är ensamma om att känna oss aningen ledbrutna idag. Mycket skottning, 10 cm islager i botten på balkongen, och ändå lika mycket, om inte mer, kvar att ta bort. Radio P4 i Västerbotten, ställde en fråga på morgon.

Jag kommenterade med följande. Okul… gick ut nu på morgonen för att stoppa i motorvärmaren, då bilen är isbeklädd. Syntes inga steg på farstubron och fick pulsa i knädjup snö, ut till bilen. Sen har dom givetvis plogat vägen, så ut med bil kommer jag inte som det ser ut just nu. Berättade precis för hunden att han har tur som i alla fall inte är en liten chihuahua, då hade det varit eländigt, på riktigt.

Och ja, Annelie, jag vet att din lilla chihuahua fixade snödjup, men hon var ju något utöver det ordinära Har ju fått se henne på bilder, en kämpe.

Dagar som denna hade jag önskat Jeepen tillbaka. För då hade jag bara laddat och brakat igenom snövallen, på riktigt.

Winstone och jag har då varit ut på morgonprommis.

Han gjorde nummer 2 på cykelbanan, och ja, vad hade han för options. Hoppa ner i snö som går över öronen för att göra tvåan, vill nog ingen. Hahaa… jaja, jag är då ordentlig och plockar upp så det är städat efter honom, var så säker.

Nåja, att klaga på vädret hjälps ju inte. Men man behöver inte gilla snön, bara för det. Om 3 timmar ska jag ut med bilen, så…wish me luck . Åke var ut och skulle ta en sväng med snöslungan, och givetvis fick han soppatorsk. Detta tarvade en prommis bort till macken, hoppas dom plogat åt andra hållet. Så han slipper plumsa hela vägen dit och hem. Hoppas på en bra dag, för er alla, så bra den nu kan bli.